Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kragerö ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vapenfabrik jämte arsenal. K. var fordom de serbiske
furstarnas residens och säte för serbiska landtdagen
(skupsjtinan).
Krag-ödleslägtet, Chlamydosaurus, zool.,
föres till familjen leguaner (Iguanidæ) inom
ödlornas ordning och kräldjurens klass. Hufvudet
är pyramidformigt fyrsidigt och betäckt med
kölade fjäll. Strupsäck saknas; halsen bär på
hvardera sidan en af långa broskstycken bildad
krage. Fjällen äro oregelbundna. Tydliga lårporer
finnas. Halskrag-ödlan, Chlamydophorus kingii,
blir 1,05 m. lång och förekommer i Australien.
C. R. S.
Krailsheim (Crailsheim), stad i würtembergska
Jagstkretsen, vid floden Jagst och föreningen af
flere jernvägar. 4,642 innev. (1880).
Krain, ”kronland” i kejsaredömet Österrike, med
titel hertigdöme, begränsas i n. af Kärnten, i
n. ö. af Stejermark, i s. och s. ö. af Kroatien,
i v. af Istrien och Görz. Arealen utgör 9,988
qvkm. K. är nästan alltigenom ett bergland, som i
n. uppfylles af Kalk-alperna, i s. af Karst. Till de
förra höra Karavankerna och Juliska alperna, hvilka
sammanträffa i Terglougruppen, der bergstoppen
Terglou bildar landets högsta punkt (2,864 m.) och
bär dess enda glacier. Vattendragen utgöras af Save
med dess tillflöden Zeyer, Laibach, Gurk, Kulpa
m. fl. Till Adriatiska hafvet rinner Isonzo. Till
följd af bergens egendomliga byggnad, särskildt
de många grottbildningarna (Adelsberg-grottan,
se d. o.), har en mängd strömmar underjordiskt
lopp, och sjöarna visa äfven i hög grad vexlande
vattenstånd, ända derhän att de, såsom Zirknitz-sjön,
tidtals ligga fullkomligt torra. Klimatet är genom
landets höjd jämförelsevis hårdt; vintern utmärkes
af våldsamma nordöststormar (bora), nederbörden är
riklig. Endast undantagsvis, såsom vid kroatiska
gränsen, bär naturen mera sydländska drag. Omkr. 4
proc. af landets yta äro improduktiv mark. Af
återstoden äro 44 proc. skogsmark, 17 proc. åker,
35 proc. ängar och betesmarker. Såväl landtbruk som
boskapsskötsel står lågt, det förra hufvudsakligen
genom jordens långt drifna styckning och bristfälliga
skötsel, hvarför stora qvantiteter spanmål införas
från Ungern. Till produkterna höra jämväl hampa,
lin och potates samt något vin. Biskötseln njuter
stor omvårdnad. Afkastningen af skogarna är högst
ansenlig, och bergsbruket har, utom något jern, bly,
zink och brunkol, i Idrias qvicksilfvergrufvor en
af verldens rikaste fyndorter för denna metall. I
handeln för också K. knappast annat än skogs- och
bergsprodukter. Industrien har endast få större
anläggningar, några jernverk (ansenligt spiksmide)
samt de i hufvudstaden belägna fabrikerna för
väfnader, papper och metallvaror. Kommunikationerna
äro i betraktande af landets bergiga beskaffenhet
goda; jernvägarna förmedla en liflig transitohandel
på Italien och Kroatien. Befolkningen uppgick 1880
till 481,243. Hufvudmassan deraf utgjordes af
slovener l. krajnci; tyskarna, till största delen
bosatta i hufvudstaden och distriktet Gottschee
räknade endast omkr. 30,000. Romersk-katolska läran
är den herskande; öfriga trosbekännare utgöra ett
knappt tusental. För bildningen är sörjdt genom 1
teologisk läroanstalt, 4 gymnasier samt 260 folkskolor
(1881), hvilka senare dock mycket försummas. I
administrativt hänseende indelas K. i 12 ”kretsar”,
näml. hufvudstaden Laibach och 11 landtkretsar. Under
2 högre domstolar, i Laibach och Neustadt, lyda 30
lägre. Landtdagens medlemmar äro 37; till österrikiska
riksrådet sänder K. 10 deputerade – K. har sitt namn
af det slaviska kraj (”gräns”) Tiden för slovenernas
invandring är icke med bestämdhet känd. Antagligen
försiggick den i 6:te årh. Landets verkliga historia
börjar med dess eröfring af Karl den store, som
öfverlät dess styrelse åt hertigen af Friuli. Sedan
972 lydde en del af K. under egna markgrefvar; ett
annat område kom under hertigarna af Kärnten, och
längre fram förvärfvade äfven biskoparna af Freising
besittningar derstädes. År 1245 förenades landet med
Stejermark och Österrike, utom en del, som öfvergick
till grefvarna af Tyrolen. Sedan deras ätt utslocknat,
kom hela K. under habsburgarna, af hvilka Rudolf IV
antog titel ”hertig af K.”. Sedan dess har det stått
under österrikiskt välde med undantag af åren 1809–13,
då det var ockuperadt af fransmännen. 1816–49 bildade
K. ett guvernement (Laibach) i konungariket Illyrien,
men blef sistnämnda år ett sjelfständigt ”kronland”.
S. A. L.
Kraina (Slav., ”gräns”. Jfr Krain och
Ukrajna), hos sydslaverna (serber och kroater) gränsland;
särskildt benämning på tvänne landområden
i Serbien och Bosnien: i det förra landet
den nordöstligaste kretsen, mellan Bulgarien,
Rumänien och Ungern, i det senare landet
den nordvestligaste delen mellan floden Wrbas
och österrikiska gränsen. Emedan sistnämnda
del fordom tillhört Kroatien, kallas den äfven
turkiska Kroatien.
Krainburg, stad i österrikiska hertigdömet
Krain, vid Save, som der blir segelbar, och
jernvägen till Laibach. 2,570 innev. (1880). K.
är näst Hufvudstaden Laibach den förnämsta
handelsplatsen i landet.
Krajova, stad i Rumanien, nära Donaus
biflod Jiul. Omkr. 25,000 innev. Stora saltverk.
K. var fordom hufvudstad i Lilla Valakiet. 1397
vann den valakiske vojevoden der en seger
öfver sultanen Bajasid I, och d. 31 Okt. 1853
egde der en strid rum mellan turkarna och
det ryska avantgardet, hvilket besatt staden.
Kraka, riktigare Kråka, Nord. mytol. Se
Åslög.
Krakatoa (Krakatau, Gunung Pulu
Rakata), en liten, omkr. 41 km. från närmaste
punkten af Java belägen, vulkanisk, obebodd
ö i vestra delen af Sundasundet, vann genom
de vulkaniska utbrotten derstädes 1883 en sorglig
ryktbarhet. Ön hade sedan 1680 ej visat
någon vulkanisk verksamhet, då en våldsam
eruption inträffade d. 20 Maj 1883, som helt
och hållet förändrade öns utseende samt åtföljdes
af ett bedöfvande buller och ett fruktansvärdt
vulkaniskt askregn, som i flere veckor
insvepte ön i täta moln. Äfven i Juni och Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
