- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1489-1490

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kran-ankare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

humoralpatologiska, medicinen. Hippokrates och hans skola
ansågo, att helsan berodde väsentligen på den
rätta blandningen af de fyra kardinalsafterna
blod, slem, ljus galla och svart galla. Sjukdom
berodde deremot oftast på felaktig blandning
af dessa safter och kallades derför med
det allmänna namnet dyskrasi (se d. o.).
1. A. M. A.         2. F. B.

Krasnojarsk [-naja’rsk], hufvudstad i guvern. Jenisejsk
i östra Sibirien, vid venstra stranden af Jenisej och
stora vägen från Moskva till Irkutsk. Omkr. 14,000
innev. K:s betydelse som handelsstad beror helt
och hållet på guldvaskerierna i trakten, hvilkas
arbetspersonal erhåller sina förråd från K. Staden
anlades 1628 af kosaker och blef hufvudstad 1822.

Krasnoje Selo ("Röda byn"), by i ryska
guvern. Petersburg, 26 km. s. om Petersburg, vid
baltiska jernvägen. Der har den ryska gardeskåren
sitt läger och sina manövrer hvarje sommar, och
derigenom har K. småningom vuxit upp och fått utseende
af en liten stad. Kejserligt slott och flere fabriker.

Krasnovodsk [-navo’dsk], hufvudstad i det 1874
efter kriget mot Kiva bildade ryska transkaspiska
militärdistriktet, vid Balkanviken af Kaspiska
hafvet. K. grundades 1868 af ryssarna för att mot
turkmenerna skydda handeln, har ett fort, flere
kyrkor, moské m. m. och är sedan 1875 station för
ryska krigsflottan på Kaspiska hafvet.

Krasnyj, stad i ryska guvern. Smolensk, s. v. om
staden Smolensk. Omkr. 3,500 innev. Fransmännen under
Murat och Ney vunno der en seger öfver ryssarna d. 14
Aug. 1812; men d. 16–18 Nov. s. å. blefvo fransmännen,
anförda af Napoleon och Ney, slagna af ryssarna,
hvilka 1843 till minne af sin seger uppreste en
jernpyramid på slagfältet.

Krass (af Lat. crassus, tjock), plump, grof, rå,
groft sinlig; som uppfattar andliga förhållanden från
ensidigt materiel synpunkt.

Krasse, bot., i folkspråket förekommande benämning
i allmänhet på de korsblomstriga växter, som hafva
korta, breda skidor och något tjocka, köttiga blad (en
grupp inom nat. fam. Cruciferae L., kl. Tetradynamia,
Siliculosae
L.), och särskildt på flere arter af
slägtet Lepidium L., som höra till nyss nämnda grupp
af växter. Oftast menas med "krasse" den allmänt
odlade Lepidium sativum L., hvars blad äro mångklufna
och hafva en egendomlig, något skarp och stickande
smak samt derför begagnas såsom ett slags sallad till
stekt kött o. s. v. Folkspråket har dessutom namn för
följande slag af krasse: bitterkrasse (L. latifolium
L.), som har breda, odelade, glatta blad, i bibeln
kallad bittersalsa; fältkrasse (L. campestre),
med pil-lika, odelade, ludna blad, och gatkrasse
(L. ruderale L.), en liten, låg, illaluktande växt,
med parflikiga rotblad, allmän vid vägar, gårdar
och grus- eller afskrädeshögar. Källkrasse är namnet
Nasturtium officinale L., en korsblomstrig ört,
med parbladigt delade blad och hvita blommor, hvilken
växer vid källor och rännilar samt har en skarp smak,
liknande den vanliga krassens. Jfr Indiansk krasse.
O. T. S.

Krassó-Szörény [krasjå-söre’nj], komitat i sydöstra
Ungern, vid gränsen till Siebenbürgen, Valakiet
och Serbien, bildadt genom sammanslagning 1880 af
Krassó och det 1876 nybildade komitatet Szörény. Areal
9,301 qvkm. 381,304 innev. (1880), till större delen
valaker, hvilka nästan alla tillhöra den grekiska
icke-unerade kyrkan. På norra gränsen flyter Maros,
på den södra Donau och midt igenom komitatet den
senares biflod Temes. K. är ett bergland, uppfyldt af
de siebenbürgska Karpaterna, men utmärker sig för sin
fruktbarhet, sitt angenäma klimat och sin malmrikedom
(mest silfver och koppar). Hufvudstad: Lugos.

Krassow, von, två svenska friherrliga ätter,
härstammade från två pommerske adelsmän, bröderna
Ernst Detlof v. K. (se nedan) och Adam Filip
v. K
. (f. 1664, d. 1736 såsom generallöjtnant i svensk
tjenst), af hvilka den förre 1707, den senare 1731
upphöjdes i svenskt friherrligt stånd. Den äldre ätten
utslocknade på manssidan 1735; den yngre, som numera
innehar preussisk greflig värdighet, qvarlefver (1884)
i Pommern, der den af gammalt egt stora gods.

Krassow, Ernst Detlof von, friherre, krigare, född
omkr. 1660 på godset Pansewitz å Rügen, deltog, såsom
fänrik vid lifgardet, i slaget vid Landskrona 1677,
utmärkte sig derefter vid den hjelptrupp, med hvilken
Sverige 1689–97 understödde Holland mot Frankrike,
fick 1699 uppsätta ett värfvadt dragonregemente
("Krassowska regementet") samt användes med detta
från 1702 å den polska krigsskådeplatsen. 1706
utnämndes han till generalmajor och upphöjdes 1707
till friherre. Då Karl XII s. å., efter vistelsen
i Sachsen, bröt upp mot Ryssland, qvarlemnades
K. med 8,000 man i Vestpreussen. Från detta håll
var han, efter erhållna förstärkningar, i slutet af
1708 på väg att, i förening med konung Stanislav,
angripa ryssarna åt Litaven till, men hejdades af en
farsot och stannade i vinterqvarter i närheten, af
Lublin. Våren 1709 tyckes Karl XII hafva ämnat låta
K., öfver Kiev, tåga till förstärkning af den svenska
hären i Ukrajna, men olyckan vid Poltava (d. 28 Juni
s. å.) omintetgjorde denna plan; och då en sachsisk
här på hösten inryckte i Polen, fann K., som då med
11 à 12 tusen man befann sig i närheten af Krakov,
rådligast att draga sig tillbaka till Pommern. På
nyåret 1712 förordnades han till viceguvernör och
kommendant i Wismar, sändes längre fram på året
att utverka Hannovers hjelp till afstyrande af det
anfall på Bremen och Stade, som man fruktade från
danska sidan, och erhöll s. å. generallöjtnants
afsked. Död d. 23 Jan. 1714 i Harburg. – K:s son,
Karl Vilhelm, f. 1699, var 1728–33 svensk envoyé
dels i Wien dels i Dresden och dog i Wien 1735 såsom
österrikisk generalmajor.

Kraszewski [krasje’v-], Józef Ignacy, polsk författare
och patriot, föddes i Varsjav d. 26 Juli 1812. Såsom
student i Vilna (1829) offentliggjorde han sina
första literära skisser, invecklades i en långvarig
ransakning på grund

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0749.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free