- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1491-1492

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krater ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af polska frihetskriget 1830–31, utgaf under
de följande åren flere romaner, utan att röna
någon framgång, var sedan 1835 godsförpaktare och
sedan 1839 godsegare i Volynien samt utvecklade
efter 1840 en storartad och med erkännande krönt
literär verksamhet. Han grundlade 1841 i Vilna
månadsskriften "Ateneum", som under hans ledning
upplefde 11 årgångar. 1853–58 var K. kurator
(inspektor) för Volyniens skolor. Han flyttade
1860 till Varsjav och redigerade "Gazeta polska",
vardt till följd af sin popularitet misstänkt för
delaktighet i den nationella resningen 1863 och
flydde till Dresden, der han sedan lefvat såsom
sachsisk undersåte. Emellertid fortfor K. att vara
polska nationalpartiets ifrigaste förkämpe, svärmande
för återställande af Polens sjelfständighet med 1772
års gränser. En i sin art märklig tilldragelse var
K:s 50-åriga skriftställare-jubileum, hvilket med
stor ståt firades i Krakov 1879 under flere dagar
och tog form af en nationalfest, utmärkt af det
lifligaste deltagande från alla samhällsklasser i
samtliga polska land. (Bland det hundratal adresser,
som öfverlemnades till honom, var äfven en från
Sverige, hvilket land K. 1874 besökte i sammanhang med
arkeologiska kongressen i Stockholm. 1879 kallades
han ock till korresp. ledamot af Vitt. hist. och
ant. akademien, och s. å. restes till hans ära en
ståtlig minnesvård å det Engeströmska fideikommisset
Göksbo i Vestmanland.) En mindre glädjande anledning
har sedan fäst allmänna uppmärksamheten för en
tid vid K:s namn. Han häktades, såsom misstänkt
för spioneri, i Berlin i början af Juni 1883,
lösgafs visserligen i Febr. 1884, men anklagades
i Maj s. å. inför Tyska rikets högsta domstol
(Reichsgericht) i Leipzig. Åklagaren androg, att
K. genom legda mellanhänder svekligt skaffat
sig upplysningar om "strängt sekreta saker"
och särskildt 1876–81 lemnat franska regeringen
underrättelser rörande tyska arméns uppmarsch och
jernvägstransport till vestra riksgränsen samt nämnda
armés reglemente för fälttelegraf-afdelningen. Stor
sensation väckte under denna rättegång ett bref
från furst Bismarck till preussiske krigsministern,
med åtskilliga delvis ogrundade anklagelser mot K.,
"polska militära sällskapet" i Paris och några
franska statsmän. K. dömdes af riksrätten till 3 1/2
års fästningsstraff, hvilket han f. n. undergår
i Magdeburg. – K. är ej något snille af högsta
rang. Men han har genom sina sunda och värdefulla
berättelser verkat synnerligen mycket för den polska
nationella bildningen, i det han brutit medelklassens
likgiltighet för vitterheten samt ur de högre
klassernas gunst utträngt den förr allenaherskande
franska lektyren. K:s produktivitet har varit
oerhörd. Hans arbeten på olika områden uppgå till
öfver 460 bd. Här må nämnas romanerna Swiat i poeta
(Verlden och skalden; 1839), Ulana (1843), Latarnia
czarnoksieska
(Trollyktan; 4 bd, 1843), Ostap i Jaryna
(2 bd, 1856), Hrabina Kosel (1876; "August den starke
och grefvinnan Cosel", 1880, 2;dra uppl. 1884). Sedan
1863 hafva K:s romaner utkommit under

signaturen Boleslavita och varit mestadels politiska
tendensromaner. Bland K:s skaldeverk framstå Anafielas
(3 bd, 1840–43), med kraftfulla skildringar af den
äldre litaviska historiens hufvudepoker, och Szatan i
kobieta
(Djefvulen och qvinnan; 1841). Vidare märkas
reseskildringarna Wspomnienia Podlasia, Wolyma i
Litwy
(Minnen från Podlachien, Volynien och Litaven;
2 bd, 1840), Wspomnienia Odessy (3 bd, 1845–46)
och Pod wloskiem niebem (Under italiensk himmel;
1845), de literärhistoriska Studya literackie (1842)
och Noice studya literackie (2 bd, 1843), samt de
historiska verken Wilno od poczatkow jego do 1750
(4 bd, 1840–42), behandlande staden Vilnas historia,
Litwa (2 bd, 1847–50), om Litavens arkeologi, samt
Polska w czasie trzech rozbiorow (Polen vid tiden för
de tre delningarna; 3 bd, 1873–75). En tysk öfvers. af
K:s valda arbeten utgafs 1880–81 i 12 bd.

Krater (Grek. krater, egentl. skål), geol., den
öfre, vanligen trattformigt insänkta delen af en
vulkan. Vid vulkanutbrott är det genom kratern, som
vattenånga, vulkanisk aska, glödande lavastycken m.
m. utslungas. Se Vulkan. E. E.

Krateros, en bland Alexander den stores fältherrar,
till en början befälhafvare vid den kungliga
lifvakten och sedermera betrodd att utföra flere
vigtiga uppdrag. År 324 f. Kr. fick han befallning
att återföra de till Macedonien hemförlofvade
veteranerna, men nåddes under vägen af underrättelsen
om konungens död. I förening med Antipatros öfvertog
han tillsvidare styrelsen af det vidsträckta
rikets europeiska land och bistod honom i striderna
såväl mot de förenade grekerna i det s. k. lamiska
kriget som mot Perdikkas och Eumenes. I en drabbning
mot denne senare stupade han (321) i Kappadocien.
A. M. A.

Krates. 1. Lustspelsförfattare i Athen omkr. år 460
f. Kr., var en af de äldste representanterna för den
s. k. äldre attiska komedien och enligt Aristoteles
den egentlige skaparen af dess sedan häfdvunna
form. Några bibehållna fragment af hans lustspel
förråda en liflig och öfvad framställningskonst. –
2. Grammatiker från Mallos i Cilicien, lefde under
förra hälften af 2:dra årh. f. Kr. samt var en
längre tid hufvudman för den grammatiska skolan
och biblioteket i Pergamos. Han var yngre samtida
till Aristarchos i Alexandria, med hvilken han låg i
vetenskaplig fejd, särskildt beträffande kritiken af
de homeriska texterna. År 167 företog K. på uppdrag af
konung Attalos en resa till Rom och gaf der väckelse
till grammatiska studier. Han efterlemnade åtskilliga
grammatiska och literaturhistoriska skrifter, af
hvilka dock endast några titlar kommit till vår
tid. A. M. A.

Kratinos, forngrekisk lustspelsförfattare i Athen,
enligt sannolikaste beräkning född omkr. år 520
och död omkr. 424 f. Kr. Kraftfull originalitet och
uppfinningsförmåga, qvickhet och poetisk hänförelse
voro egenskaper, hvilka i hög grad utmärkte K:s
skaldskap. Han bidrog väsentligen till den attiska
komediens utveckling genom att föra den in på
de offentliga frågornas område och göra den till
politisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0750.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free