Print (PDF) - On this page / på denna sida - Krater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställningssätt lider af en svårfattlighet. som
närmar sig obegriplighet. Till stor del beror detta
derpå att han i puristisk ifver sökte skapa en egen
besynnerlig terminologi, oftast tillskapad genom
de konstigaste sammansättningar, hvilket haft till
följd att hans språk näppeligen förstås af Tysklands
bildade läsekrets. Den originalitet han gent emot
Schelling sökte ligger flerestädes deruti att han
på sitt besynnerliga språk öfversatt schellingska
tankar. Detta torde väsentligen bidragit till att hans
lära, då den en gång genom öfversättningar blef bekant
utom Tyskland, der väckte vida större uppmärksamhet än
i sitt hemland. Särskildt har en sådan uppmärksamhet
kommit hans rättsfilosofi till del. Spridda i digra
upplagor, hafva bearbetningar af denna inom hela den
bildade verlden tillvunnit sig flere anhängare och
utöfvat ett stort inflytande. Äfven i sitt hemland
har denna sida af krauseanismen uppmärksammats
och flitigt bearbetats. Bland dem af K:s skrifter,
som äro någorlunda begripliga, må nämnas Entwurf
eines systems der ptulosophie (1804), Das urbild
der mensch-heit (1811; ny uppl. 1851), Vorlesungen
uber das system der philosophie (1828) och Uber die
grundwahrheiten der irissenschaft (1829). - Äfven
rörande frimureriet författade K. åtskilliga skrifter,
hvilka dock slutligen föranledde hans utträdande ur
frimurareorden. L. H. Å.
Krause, Ernst Ludwig (mera känd under sin genom
anagram af namnet bildade psevdo-nyin C ar u s S t
er n e), tysk naturforskare, f. 1839, har verkat för
utbredningen af den darwinska descendensteorien genom
en mängd väl skrifna tidskrifts- och tidningsartiklar
samt särskildt genom den af honom i förening med
Ch. Danvin och E. Hseckel utgifna månadsskriften
"Kosmos" (grundad 1877). Sistnämnda år uppträdde
K. mot Geigers och Hugo Magnus’ hypoteser om
färgsinnets historiska utveckling (jfr Färgblindhet,
sp. 601), i det han uppvisade, att icke färgsinnet,
men väl språkets förråd af färgnamn i regeln varit
out-veckladt hos naturfolken. K. gaf äfven impuls till
de under de senaste åren företagna undersökningarna af
färgsinnet hos nu lefvande naturfolk, och resultaten
af dessa rön hafva gifvit stöd åt hans åsigt. Förutom
afhandlingar i förhistoriska ämnen har K. äfven
skrifvit Natur-geschichte der gespenster (1863),
Botanische systematik in ilirem verhältniss zur
morpliologie (1866) samt Werden und vergehen (2:
dra uppl. 1880).
Krautsand, ö i Elbe, midt emot Glilckstadt, har en
areal af 15 qvkm. och tillhör preussiska landdrosteiet
Stade. Genom westfaliska freden blef ön svensk
besittning och hörde då till hertigdömet Bremen.
Krava11 (Med. Lat. charavallium, hvaraf
Fr. charivari), oväsen, slagsmål, tumult, uppror.
Kravatt (Fr. cravate, som ursprungligen betyder
kroat, sedermera sådan halsbeklädnad, som de kroatiske
soldaterna begagnade), halsduk, halskrage.
Kravelbyggnad (Fr. bordage en carvelle; Höll. karveel,
ett slags portugisiskt fartyg). Se Båtbyggnad.
Kray ^ K. von Krajowa). Paul. friherre, österrikisk
fälttygmästare, föddes 1735, deltog i sjuåriga kriget,
i kriget med Turkiet, i fälttåget i Nederländerna
samt i italienska fälttåget 1796-97. 1799 fick han
t. v. befälet uti Italien, besegrade den franske
öfverbefäl-hafvaren Scherer i flere drabbningar och
tog Mantua efter tre veckors belägring. 1800 kallades
han efter ärkehertig Karl till befälet öfver armén i
Tyskland, men der var lyckan honom icke gynsam. Efter
det d. 15 Juli 1800 ingångna stilleståndet drog han
sig tillbaka till privatlifvet. Han dog 1804. c. o. N.
Kreatiani’sm (af Lat. creäre, skapa), den åsigt
att vid en menniskas födelse endast kroppen
frambringas genom den naturliga aflelsen, men
deremot själen omedelbart skapas af Gud. Denna
åsigt har företrädesvis omfattats af de katolska
och reformerta kyrkorna. Jfr Preexistentianism och
Traducianism. E.J.Ö.
KreatTfl (af Grek. kre’as, kött), kem., en bas, som
förekommer i muskelkött och köttextrakt samt bildar
färglösa kristaller. Dess sammansättning och kemiska
förhållanden motsvara formeln
d. v. s. inetylguanidinättiksyra. Man har syntetiskt
erhållit kreatin af cyanamid, NCNH2, och sarkosin
(metylglykokoll), CH? . NHCH3 . CO . OH. Om man
upphettar kreatin med syror, förlorar det vatten och
ger ett nytt ämne, kreatinin,
hvilket förekommer i urin som en normal beståndsdel.
P. T. c.
Kreatur (Lat. creatura, egentl, hela skapelsen,
af creäre, skapa), skapad varelse (förr i bibliskt
språkbruk); djur; husdjur, särskildt benämning på
nötboskap (folkspråkets "krit-ter"); kräk; menniska,
som beter sig sämre än ett oskäligt djur; person,
som af lumpen egen-nytta blindt går en annans,
mäktigares, ärenden.
Kreatursförsäkring, det slag af försäkring, som
har till ändamål att bereda ersättning för genom
olycksfall eller sjukdom uppkomna skador å kreatur,
vare sig detta deraf dör eller blir för framtiden
odugligt. Kreaturs försäkringsbolag funnos 1882 i
Sverige till ett antal af 30, af hvilka icke mindre
än 29 voro ömsesidighetsbolag. Bland dem voro 18
afsedda uteslutande för hästförsäkring (se d. o.).
Kreaturspest. Se Boskapspest.
Krebs, Andreas Samuel, norsk krigare, föddes
i Galmsbull d. 10 Mars 1766, kommenderade såsom
major en jägarebataljon under 1808 - 09 års krig
samt deltog i träffningarna vid Höland, Rödenäs och
Enningdal. 1810 blef han chef för den nyuppsatta
akerhusiska skarpskyttebataljonen, utnämndes 1813
till öfverstelöjtnant samt anförde 1814 norrmännen
de ärofulla träffningarna vid Lier och Matrand. 1815
blef K. öfverste, 1816 adjutant hos konung Karl XIII
samt 1818 chef för första åker-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
