Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreditiv. 1. Skrifvelse, hvarmed ett diplomatiskt ombud styrker riktigheten af sitt uppdrag - Kreditiv. 2. Fullmakt att lyfta penningar till ett visst belopp eller utan bestämdt maximum - Kreditiv. 3. Statsr. I dagligt tal, men ej i grundlagarna förekommande benämning på de i Regeringsformen § 63 omförmälda båda summor - Kreditor. Se Kredit - Kreditupplag. Se Nederlag - Kredulitet, lättrogenhet - Kreera, skapa, välja, utnämna - Krefeld, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf - Kreibitz, industristad i norra Böhmen - Kreil, Karl - Kreittmayr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt kreditiv, börjar hans officiella
verksamhet. Kreditiv för diplomater af lägre
rang utfärdas af och riktas till vederbörande
utrikesminister. Jfr Rekreditiv. – 2. Fullmakt att
lyfta penningar till ett visst belopp eller utan
bestämdt maximum (öppet kreditiv); af bank eller annan
penningeinrättning meddelad rättighet för någon att på
vissa af banken i ett kreditivkontrakt fastställda
vilkor mot en viss afgift (kreditivafgift) under en
bestämd tidrymd efter behag i banken uttaga eller
insätta penningar till ett visst belopp, hvarvid
ränta beräknas både på debet- och kreditsidan, så
att kreditivhafvaren i sjelfva verket betalar ränta
endast för det belopp, som är uttaget; af bank eller
bankir utfärdadt bref, som ger person rätt att hos
utställarens deri namngifna korrespondenter på andra
orter uppbära penningar intill ett visst belopp,
när hälst (inom en viss tid) och i hvilka poster som
önskas (resekreditiv). – 3. Statsr. I dagligt
tal, men ej i grundlagarna förekommande benämning på
de i Regeringsformen § 63 omförmälda båda summor,
hvilka under en statsregleringsperiod skola vara
för konungen tillgängliga för oförutsedda händelser
samt böra till tillräckligt belopp af riksdagen
anslås och till utbetalning å Riksgäldskontoret
anvisas. Den ena, mindre, summan, det s. k. mindre
l. lilla kreditivet, skall vara tillgänglig,
då konungen till landets försvar eller andra
högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela
statsrådets tankar deröfver blifvit inhemtade,
finner utbetalning oundvikligt nödig; den andra,
större, summan, det s. k. större l. krigskreditivet,
skall vara tillgänglig att vid infallande krig
af konungen lyftas, sedan han hört statsrådet in
pleno och sammankallat riksdagen. Å sistnämnda
summa afgifver riksdagen en förseglad anordning,
hvilken ej förr må brytas, likasom ej häller summan
förr må af fullmäktige i Riksgäldskontoret utbetalas,
än riksdagskallelsen blifvit vederbörligen kungjord
i hufvudstadens kyrkor. Den förpligtelse, som blifvit
ålagd riksdagen, att anordna dessa summor, kan anses
hafva sin källa i upphäfvandet af den rätt, som
konungen egde före 1809, såväl under den gustavianska
tidens som under frihetstidens statsskick, att
provisoriskt till rikets försvar utskrifva gärder
samt i deraf föranledda nödvändighet att på annat
sätt hålla honom medel tillhanda – om ock under
noggrann kontroll att de användas för ändamålet – för
sådana och andra oförutsedda händelser, i hvilka den
allmänna välfärden fordrar ett omedelbart ingripande
från regeringens sida. Dessa summor bestämmas vid
hvarje lagtima riksdag på statsutskottets förslag. På
det s. k. mindre kreditivet, som i allmänhet är
bestämdt till 1,5 mill. kronor – undantagsvis blef det
vid 1853–54 års riksdag bestämdt till 2,5 mill. rdr
b:ko med afseende på den då hotande invecklingen
i Krimkriget – hafva anvisningar egt rum dels för
försvarsväsendets förbättring, dels för att lindra
nöd och följder af missväxt. Någon gång har summan
delats
så, att hälften skulle vara tillgänglig för
försvarsverket, andra hälften för andra angelägna
ändamål. Det s. k. större kreditivet, som i
allmänhet bestämts till ett belopp af 3 mill. kr.,
har till följd af den fred, som riket under en
lång följd af år åtnjutit, ej kommit i fråga att
användas. Intet hinder finnes för riksdagen att
utom dessa kreditiv bevilja särskilda sådana för
särskilda ändamål. Exempel derå hafva förekommit;
så t. ex. för undsättning vid missväxt, för åtgärder
till hämmande af kolerafarsoter, till brandskadade,
till kostnad för deltagande i verldsutställning. Vid
1877 års riksdag, då rysk-turkiska kriget pågick,
beviljades ett särskildt kreditiv af 2 mill. kr. till
upprätthållande af rikets neutralitet. Sådana
kreditiv kunna i stället för det s. k. mindre
kreditivets tillökning fortfarande komma i fråga,
då riksdagen vill särskildt främja något ändamål,
enär riksdagen ej är berättigad att vid bestämmande
af de i grundlagen föreskrifna kreditiven för
oförutsedda händelser fästa något särskildt vilkor.
3. H. L. R.
Kreditor. Se Kredit.
Kredltupplag. Se Nederlag.
Kredulitet (Lat. credulitas, af credere, tro),
lättrogenhet.
Kreera (Lat. creare), skapa, välja, utnämna.
Krefeld, stad i preussiska regeringsområdet
Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid en stor
jernvägsknut, 7 km. v. om Rhen, med hvilken den
projekterade Rhen-Maas-kanalen skall sätta staden
i förbindelse. 73,872 innev. (1880). K. är en af
de vackraste städerna i Rhenlandet och hufvudort
för den tyska siden- och sammetsindustrien, hvilken
grundades i 17:de och 18:de årh. af från grannlanden
fördrifna reformerte och mennoniter. Öfver 140 större
och mindre fabriker i staden och dess omgifning
sysselsätta omkr. 30,000 väfstolar och tillverka
årligen siden och sammet för 60–70 mill. kr., hvaraf
största delen går till utlandet. I tillverkning af
tjockare helsidentyg kan K. visserligen ej täfla
med Lyon och S:t Etienne, men deremot finna tunnare
sammets- och halfsidentyg från K. stor afsättning, i
Amerika. Silkestorkningsanstalten i K. konditionerar
årligen omkr. 400,000 kg. råsilke, hvaraf dock
en del förbrukas af närbelägna fabriksstäder. För
öfrigt eger K. stora färgerier, appreturanstalter,
jerngjuterier och maskinverkstäder samt andra
fabriker. – K. nämnes i urkunderna först 1166,
fick stadsrättigheter 1373 och kom 1702 till
Preussen. Efter motgången vid Kloster-Camp d. 12
Juni 1758 drog general Clermont-Condé sig med den ena
franska armén tillbaka till K., der den förföljande
hertig Ferdinand af Braunschweig d. 23 Juni tillfogade
honom ett grundligt nederlag.
Kreibitz (Tsjech. Chribská), industristad i norra
Böhmen, området Rumburg, vid böhmiska nordbanan. 7,913
innev. (1880) tillsammans med byarna Nieder- och
Ober-Kreibitz samt Kreibitz-Neudörfel. Tillverkning
af linne- och bomullsvaror, glas, cikoria m. m.
Kreil, Karl, österrikisk astronom och meteorolog,
f. 1798, tjenstgjorde sedan 1826 vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
