- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1515-1516

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kreittmayr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gula, under mikroskopet tydligen glatta. Den tjocka,
ringlösa, glatta, köttiga, inuti lösare foten är
på ytan hvit eller hvitaktig. Kremlorna anses af
allmänheten vanligen vara giftiga, men bland dem
finnas flere arter, som äro förträffliga matsvampar,
såsom tätskifviga kremlan (R. heterophylla
Fr.), gröna kremlan (R. virescens Fr.),
citrongula kremlan (R. ochroleuca Fr.), allmänna
kremlan
(R. integra Fr.) och brokiga kremlan
(R. cyanoxanthantha Fr.), hvaremot den allmänna mjölklösa
kremlan, skarpa kremlan
(R. emetica Fr.),
rosenkremlan (R. rosacea Fr.) m. fl. äro giftiga. Jfr
"Våra vanligaste svenska svampar" af N. G. Strömbom
(2:dra uppl., 1882). O. T. S.

Kremlj (kreml), rysk benämning på borg, citadell;
stadsdel, som är belägen i midten af en stad samt
omgifven af murar och grafvar. Flere ryska städer
hafva sådana befästa delar. Den ryktbaraste är Kremlj
i Moskva (se d. o.).

Kremnitz (Magyar. Körmöczbánya), gammal bergsstad
i ungerska komitatet Bars, vid ungerska
statsbanan. 8,550 innev. (1880), de flesta af
tysk härkomst. Myntverk; säte för en bergs- och en
hytteförvaltning. Stadens betydelse hvilar helt
och hållet på traktens guld- och silfvergrufvor,
hvilka dock nu äro mindre gifvande än förr. Den
årliga produktionen under de sista årtiondena har
varit omkr. 106 kg. guld och 318 kg. silfver.

Kremor-tartari (af Lat. cremor, saft, bottensats,
och tartarus, alkemisternas namn på vinsten). Se
Vinsten.

Krems, stad i Nedre Österrike, vid Krems’
inflöde i Donau, 60 km. v. om Wien. 11,042
innev. (1880). Vinodling samt handel med vin och
frukt. Från K. erhålles det renaste slag af blyhvitt,
s. k. kremshvitt.

Kremsier (Tsjech. Kromeriz), stad i Mähren, landskapet
Hanna, vid March. 11,816 innev. (1880). K. är
ärkebiskopens af Olmütz sommarresidens. Hans palats,
som är omgifvet af stor park och vackra trädgårdar
samt innehåller ett tafvelgalleri, stort bibliotek och
andra samlingar, utgör stadens förnämsta prydnad. Ett
tyskt och ett slaviskt "obergymnasium". – K. blef
1131 säte för en biskop. 1643 stormades och brändes
staden af svenskarna. Med anledning af revolutionen
1848 var K. från d. 22 Nov. 1848 till d. 1 Mars 1849
säte för den österrikiska konstituerande riksdagen.

Kremsmünster, köping i Öfre Österrike, vid Krems,
ett tillflöde till Donaus biflod Traun. 3,268
innev. (1880). K. har ett ryktbart och mycket rikt
benediktinkloster, som bildar nästan en stad för
sig, och till hvilket, förutom en praktfull kyrka,
skattkammare och bibliotek (omkr. 70,000 bd och
1,800 manuskript), höra observatorium, värdefulla
vetenskapliga och konstsamlingar, gymnasium, ritskola,
musikläroverk m. fl. undervisningsanstalter. Klostrets
stiftelseår uppgifves vara 778.

Krenelera (Fr. creneler, af créneau, tinne,
skottöppning mellan två tinnar, i en fästningsmur
anbragt skottglugg för handgevär, af Lat. crena,
inskärning), förse med tinnar; i en fästningsmur
anbringa skottgluggar för handgevär.

Krenologi (af Grek. krene, källa, och logos, lära),
läran om helsokällor, deras verkningar, beståndsdelar
o. s. v.

Krenå (Fr. créneau; se Krenelera), befästningsk. Se
Skottglugg.

Kreol (Fr. créole, Sp. criollo, en af negrerna gjord
förvrängning af Sp. creadillo, bildad, uppfostrad), i
de forna spanska, franska och portugisiska kolonierna
i Amerika en derstädes född person af rent europeiskt
blod i motsats till en i Europa född invandrare. –
Kreolneger, i Amerika född neger, i motsats till en
som invandrat eller införts.

Kreon, Grek. hjeltes., var son af Menoikevs, broder
till Iokaste samt morbroder och svåger till Oidipus
(se d. o.), hvilken han efterträdde såsom konung
öfver Thebe. Sofokles i sin dram "Antigone" och
Aischylos i "De sju mot Thebe" framställa honom
såsom en sträf och otillgänglig sjelfherskare.
A. M. A.

Kreosot (-såt; af Grek. kreas, kött, och sozein,
skydda). 1. Kem. tekn., blandningar af flere fenoler,
som erhållas ur stenkols- eller boktjära. Kreosot är
en färglös eller gulaktig olja med intensiv lukt af
rök och med brännande smak. Den innehåller vanlig
fenol (karbolsyra), kresol, guajakol m. m. samt
är giftig och antiseptisk. – 2. Med., ett mycket
framstående antiseptiskt medel, som dock har blifvit
undanträngdt af den billigare karbolsyran. Kreosot
verkar giftigt på djurorganismen. Verkningarna
äro i vissa fall olika med karbolsyrans. Så
framkallar icke kreosot hos däggdjur och foglar
samma häftiga krampanfall som karbolsyran, utan
en hastigt inträdande, svår andnöd, nedsättning
af hjertverksamheten, förlamningsfenomen och
ofta plötslig död. Blodets förmåga att koagulera
nedsättes af karbolsyran, men ökas af kreosoten,
hvarmed de vid kreosotförgiftning funna embolierna
och spridda inflammationshärdarna i lungorna
sannolikt stå i samband. Kreosot har användts
i nästan alla de sjukdomsformer, der man numera
använder karbolsyra, och nyttjas, särskildt på grund
deraf att den ökar blodets koagulationsförmåga,
mot vissa fall af blödning, der karbolsyra deremot
ej kommer till användning. Kreosot i pillerform
har förr varit mycket använd och i Frankrike å nyo
börjat rekommenderas såsom medel mot lungsot. Dess
användning mot sockersjuka och nervlidanden har
icke visat sig gynsam. Invärtes kan kreosot gifvas
i dos af 1/2–1 till 3–4 droppar 2 till 3 gånger om
dagen. Sedan gammalt brukar man i sönderfrätta
värkande tänder instoppa bomull, som blifvit
genomdränkt med kreosot. Denna förstör då den
blottade nervänden i tanden och borttager derigenom
värken. Kreosot är icke upptagen i sista upplagan af
Ph. suecica. 1. P. T. C.         2. O. T. S.

Krepera. Se Krevera.

Krepidoma l. krepis (Grek.; Lat. crepido),
byggnadsk., det grekiska templets murade underbyggnad,
omgifven af kolossala trappsteg, vanligen tre till
antalet. Den inre kärnan af denna underbyggnad
hette stereobat, dess öfversta plan, från hvilken
kolonnerna (styloi) och väggarna reste sig, kallades
stylobat. Upk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0762.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free