- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1523-1524

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kretinism ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Piemonts, Lombardiets och Venezias alpdalar,
företrädesvis i dem, som genomflytas af Dora Baltea,
Po, Adda och Chiese, mindre i Ticinos och Adiges
dalar. Mindre härdar träffas äfven på de nordliga
sluttningarna af Apenninerna i Piemont, Ligurien,
Emilien, Umbrien och Abruzzerna. Deremot är
kretinismen sällsynt i mellersta och södra Italien och
saknas alldeles på öarna Sardinien och Sicilien. De
förnämsta härdarna i Frankrike äro Mauriennes och
Tarentaises dalar (Savojen), Luchons och Bigorres
dalar (Hautes Pyrénées) samt Rhônedepartementets
bergstrakter; i Spanien på Pyrenéernas sydliga
sluttningar, i de Kantabriska bergen, i Sierra Morenas
och Sierra Nevadas dalar. I Schweiz räknade man för
icke länge sedan bortåt 4,000 kretiner, af hvilka
1/7 kom på kantonen Le Valais. I förhållande till
folkmängden träffas dock största antalet (9 på 1,000)
i kantonen Uri, i synnerhet i Reussdalen. Samma stora
relativa antal träffas äfven i Kärnten. I Bajern,
Würtemberg och Baden har kretinismen på senare
tider betydligt aftagit, så äfven i Rhendalen. I
Storbritannien och Skandinavien är kretinismen
sällsynt. I Sibirien deremot finnas flere härdar, i
synnerhet vid Lenafloden. – Orsakerna till kretinism
och struma har man sökt i en mängd olika atmosferiska,
telluriska och sociala inflytelser. För bedömandet af
de många föregifna orsakerna måste man framförallt
utgå från det faktum att sjukdomarna visa sig
bundna vid vissa inskränkta lokala förhållanden,
hvarför man icke kan fästa sig uteslutande vid
sådana orsaker, som kunna finnas lika spridda
öfverallt, såsom dåliga hygieniska förhållanden
i allmänhet, fattigdom och ansträngningar (med
bergklättringar, bärande af bördor o. d.). Icke
häller fuktighet och mörker i trånga dalar förklara
saken. Mera vigt har man fäst vid markens geologiska
beskaffenhet och det deraf beroende dricksvattnets
mineraliska beståndsdelar. Sannolikt måste dock
den specifika orsaken till sjukdomarna sökas i ett
särskildt smittämne, hvilket verkar såsom vid andra
infektionssjukdomar; och Klebs har t. o. m. angifvit
en särskild parasit med namnet navicula, som han
tror sig hafva funnit i dricksvattnet i de mest
hemsökta delarna af Salzburgs distrikt. Utom det
specifika smittämnet torde dock åtskilliga allmänna
hygieniska förhållanden inverka något, åtminstone på
kretinismen, hos hvilken äfven ärftliga inflytelser
göra sig gällande. De båda sjukdomarnas nära inbördes
sammanhang bevisas, utom af deras endemiska förekomst
på samma orter, äfven deraf att de flesta kretiner
härstamma från föräldrar, som haft struma. Men flere
iakttagelser visa äfven, att friska föräldrar, som
på frisk ort födt friska barn, sedan de inflyttat
till ett kretinterritorium födt barn, som snart
blifvit kretiner, oaktadt föräldrarna fortfarande
varit fria från struma och kretinism. Kretinismen
visar sig sällan genast vid födelsen, utan först då
själsutvecklingen brukar börja framträda, nämligen
under de första lefnadsåren. Barnen äro då slöa
och likgiltiga, lära sig sent eller aldrig att tala;
hufvudet är ofta genom för tidiga sammanväxningar
af

hufvudskålsbenen, i synnerhet på hufvudskålsbottnen
("basilar-synostoser"), missbildadt, antingen för
stort (makrocefaler) eller för litet (mikrocefaler),
oftast det senare, så att de flesta kretiner äro
mikrocefaler och brakycefaler (korthufvade). De med
basilar-synostoser blifva vanligen makrocefaler med
oproportionerligt stort hufvud, med vid roten intryckt
näsa, tjocka läppar och tunga, slöa, åldriga drag,
liten bål med stor mage. slappa genitalia, grofva,
klumpiga extremiteter och skrynklig hud. På orter,
der kretinism och struma äro endemiska, träffas
vanligen, utom dessa mera utpräglade former, äfven
andra degenerativa sjukdomsformer hos en stor del
af den öfriga befolkningen, såsom stamning, döfhet,
döfstumhet, skelögdhet och mer eller mindre allmän
slöhet i själsformögenheterna och otymplighet i
kroppens lemmar. Kretinismen synes i allmänhet vara
stadd i aftagande. Ett sundare lefnadssätt torde i
icke ringa mån bidraga till detta förhållande, äfven
om största vigt måste läggas på bekämpandet af den
ännu icke med säkerhet uppdagade specifika orsaken.
F. B.

Kreti och pleti, en i bibeln förekommande benämning
på en skara män, som tillhörde konung Davids
omgifning. Dessa namn, som första gången förekomma
i 2 Sam. bok 8: 18, hafva tolkats på ganska olika
sätt. Enligt Talmud betecknade de medlemmar af
synhedrium (högsta domstolen), hvilka alltid funnos i
Davids närhet. Somliga se i dem skickliga bågskyttar
och stenslungare, andra en utvald kår af kreter och
filistéer, åter andra en drabantkår, som förrättade
en tjenst, motsvarande de romerska liktorernas. Några
slutligen förklara – och denna förklaring är nu den
allmänt gällande –, att dessa namn böra härledas
från Hebr. karat, afrätta, och palat, fly, springa,
samt att med dem betecknades en skara bödlar och
ilbud (kurirer). Kreti och pleti tillhörde, enligt
denna tolkning, således det lägre folket. I de
moderna språken förstås också med "kreti och pleti"
personer utan börd, bildning eller samhällsställning.
L. L.

Krets (T. kreis), administrativt område i flere
tyska stater, motsvarande bezirk i Österrike,
arrondissement i Frankrike o. s. v. Med den politiska
indelningen i kretsar plägar den judiciella, men ej
den kyrkliga indelningen öfverensstämma. Den äldsta
indelningen i kretsar, afsedd att främja landsfreden
och rättskipningen, kom till stånd under Maximilian
I (1500). Hela riket indelades i 6 kretsar: den
bajerska, schwabiska, frankiska, rhenska (sedan
öfverrhenska), vestfaliska och sachsiska (sedan
nedersachsiska), till hvilka 1512 lades ytterligare
den nederrhenska, öfversachsiska, österrikiska och
burgundiska. Denna kretsindelning upphörde med tyska
kejsaredömets upphäfvande (1806). I våra dagar äro
kretsarnas omfång och betydelse olika i de särskilda
tyska staterna. I Preussen indelas provinserna i
regeringsområden ("regierungsbezirke") och dessa
i kretsar, hvilka representeras af kretsdagar
("kreistage"), bestående af minst 25 ledamöter,
valda för 6 år dels af stads- och landskommunerna,
dels af de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0766.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free