Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsartiklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på en bryggas olika ändamål och deraf beroende bredd,
bärighet och styrka skiljer man emellan: kolonn-
l. normalbrygga, som är afsedd att passeras af alla
vapenslag i vanlig marschformering och derför har en
3 m. bred brobana, gångbrygga l. smal brygga med en
bredd af omkr. 2 m., afsedd för infanteri i flankmarsch
(utan utryckta rotar) samt kavalleri och artilleri
under derefter lämpade formeringar, samt spång, som
med en bredd af 0,5 till 1,5 m. endast är afsedd för
infanteri på ett eller två led. Hvarje brygga består
af tvänne hufvuddelar: stöden och broningen. Stöden,
på hvilka sjelfva brobanan hvilar, kunna vara
antingen fasta, stående på vattendragets botten,
eller flytande på vattnet. Till stöden räknas äfven
de båda landfästena, medelst hvilka bryggan hvilar
på stränderna. Afståndet mellan två närliggande
stöds medellinier, som vanligen tages 4 till 6
m., kallas ett mellanstycke. Broningen består
af underslag, 2 till 6 i bredd, hvilka uppläggas
på stöden, samt plankor, som läggas tvärs öfver
underslagen (vid spänger läggas plankorna vanligen på
särskilda tvärträd längs med bron), och öfverslag,
som tjena att fasthålla plankorna och derför läggas
ofvanpå dessa, ett å hvardera sidan af brobanan
midt öfver de yttersta underslagen, med hvilka de
sammansurras. Broningen är således i hufvudsak lika
för alla bryggor, men stödens konstruktion företer
stora olikheter. Vid den permanenta materiel, som
finnes på ett krigsbrygge-ekipage, utgöras stöden
af pontoner, ett slags stora flatbottnade båtar af
jernplåt, af hvilka tvänne vanligen sammansättas
till ett stöd, som förankras i strömmen, samt ett
slags tvåbenta bockar, på hvilka hufvudet kan höjas
och sänkas för olika vattendjup. Vid nödfallsbryggor
begagnas såsom fasta stöd fyrbenta bockar, der bottnen
är jämn och vattendjupet ej öfverstiger 2,5 m.,
tvåbenta bockar, eller s. k. hängselbockar, på
ojämn botten och ända till 3 m. vattendjup, pål-ok
på grundare vatten och der bottnen lämpar sig för
pålning, hvarjämte äfven på mycket grundt vatten kunna
användas skanskorgar, rustbäddar med påsalning, starka
redskapsvagnar o. dyl. Såsom flytande stöd användas,
alltefter tillgång på materialier, dels stora båtar
eller pråmar, som dertill apteras, dels flottar,
sammansatta af stockar eller vattentäta tunnor, de
senare sammanhållna genom en ram af sparrar eller
slanor. För att de flytande stöden må qvarhållas
i brolinien, måste de dels förankras, dels sins
emellan förenas genom korsvis spända dragtåg. För
bryggslagning med den permanenta materielen kan man,
sedan densamma blifvit aflastad från vagnarna och
landfästet blifvit utlagdt, räkna en erforderlig tid
af 2 till 5 minuter pr mellanstycke (6 m. längd). För
bryggslagning med nödfallsmateriel åter erfordras en
half å en hel timme pr mellanstycke, hvartill kommer
en minst lika lång tid för materielens anskaffning
och tillredning.
Krigshistorien har alltsedan äldsta tider att uppvisa
en mängd storartade bryggslagningar, af hvilka några,
särskildt de af svenska trupper
under nyare tiden utförda, här exempelvis må
omnämnas. Xerxes lät på sitt tåg mot Grekland 480
f. Kr. slå en brygga öfver Hellesponten, som der
hade en bredd af omkr. 2,200 m. Då stormen förstört de
utförda arbetena, byggde han en ny brygga på 360 stora
fartyg, hvilka utlades tätt intill hvarandra. Till
skydd för denna brygga utlades vidare i en trubbig
vinkel uppströms om densamma 300 fartyg, som fästes
med väldiga ankaren samt förenades såväl sins
emellan som med de först nämnda fartygen medelst
grofva tåg. Denna brygga egde tillräcklig styrka
och varaktighet, så att Xerxes efter krigets slut på
densamma åter kunde draga sig tillbaka till Mindre
Asien. – Alexander öfvergick 336 f. Kr. Donau i dess
nedre lopp på en brygga slagen å flottar, hvilka till
en stor del uppburos af vattentäta luftsäckar. Dessa
voro hopsydda af de djurhudar, af hvilka tälten voro
förfärdigade. En likartad brygga slog han äfven öfver
Oxus, der denna flod enligt Arrianus hade en bredd
af 1,500 m. – Julius Caesars romerska legioner voro
utrustade med ett slags bryggträng, i hvilken stöden
utgjordes af dels tunnor, dels urhålkade trädstammar,
dels också lätta båtar af djurhudar, spända öfver
en stomme af starka videgrenar. Under sitt krig i
Gallien beslöt Caesar att göra ett infall i Germanien
och slog för den skull en brygga öfver Rhen nära
holländska gränsen. Denna brygga, som uppbars af
i flodbottnen nedslagna grofva pål-ok, utfördes på
10 dagar och kan med fäst afseende på strömmens
bredd och hastighet, anses som ett mästerverk i
brobyggnadskonst. – Under medeltiden förföll den
militära brobyggnadskonsten likasom i allmänhet all
krigskonst; och om äfven några enstaka exempel under
1400- och 1500-talet gifvas på bryggslagningar medelst
medförd materiel, så är det dock först med början af
30-åriga kriget, som en krigsbryggeträng åter kan
sägas tillhöra en ordnad härs utrustning. Pontonerna
förfärdigades under denna och den närmast följande
tiden af mycket olika material, såsom trä, koppar,
jernbleck, segelduk och läder. Men icke allenast den
medförda materielen erhöll under nämnda krig en ofta
återkommande användning vid öfvergång af strömmar,
såsom Oder, Elbe, Lech, Regnitz m. fl. Äfven medelst
på stället anskaffad nödfallsmateriel utfördes
storartade bryggslagningar, t. ex. Gustaf Adolfs
berömda öfvergång öfver Lech på en bockbrygga,
som slogs i fiendens åsyn. Under Karl X Gustafs tid
slogos till största delen af hopsamlade båtar och
fartyg åtskilliga bryggor, af dem tvänne öfver Bug,
en öfver Vysloka, en öfver Weichsel samt en öfver
Mewe. Under Karl XII:s krig i Polen förekommo många
bryggslagningar, förnämligast öfver Weichsel. Till
stöd användes vanligen flottar eller pråmar. Vid
öfvergången af Düna 1701 byggde Dahlberg först flottar
(försedda med träbröstvärn), på hvilka han öfverförde
fotfolk, och använde sedan dessa flottar till stöd
för bryggan. I kriget mot Ryssland förekommo sedermera
flere ganska betydande bryggslagningar: öfver Njemen,
Bölder, Berezina, Drusa, Dnjeper, Neva, Desna,
Vorskla m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
