Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsartiklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strömmar. Under Gustaf III:s krig med Ryssland
slogos flere bryggor öfver Kymmene elf, och under
1808 års krig byggdes d. 12 Juli en brygga öfver
Neder-Harmää. – Den största bryggslagning, som
förekommit i våra dagar, utfördes af ryssarna i deras
sista krig med Turkiet, då de sommaren 1876 vid
Simnitza-Sistova slogo tvänne bryggor öfver Donau,
den ena af pontonmateriel, 1,200 m. lång, den andra
af nödfallsmateriel, 1,300 m. lång, hvilka dock
båda i December plötsligt förstördes af den väldiga
isgången. Dessutom slogos öfver Donau under samma
krig bryggor vid Braila, Petrusjani och Rustsjuk.
O. A. B.
Krigsbrygge-ekipage [-pasch] kallas i Sverige den
taktiska enheten af krigsbryggeträngen. Ett ekipage
efter 1875 års modell har en styrka af 100 man,
116 hästar, 24 trespända bryggvagnar, 4 trespända
verktygsvagnar och 4 tvåspända furagevagnar. Det
indelas i 4 sektioner och hvarje sektion i 2
halfsektioner. På de 24 bryggvagnarna forslas all
bryggmateriel, såsom 16 pontondelar (med ankaren
och öfriga tillbehör), 8 bockar, 64 underslag, 240
plankor och 24 öfverslag jämte nödigt tågvirke och
öfriga småpersedlar. Härmed kan slås en normalbrygga
på 5 underslag, 3 m. bred och högst 72 m. lång,
då stöden utgöras af 8 tvådeliga pontoner och
3 bockar, eller en smal brygga på 4 underslag,
2,25 m. bred och högst 96 m. lång, om stränderna
äro så långgrunda, att jämte 8 tvådeliga pontoner
äfven 7 bockar kunna utsättas, eller en spång på 3
underslag, 1,5 m. bred och högst 142 m. lång,
om såsom stöd användas 16 enkla pontondelar och
7 bockar. För hästarnas skoning, äfvensom för
reparation af såväl vagnar och materiel som äfven
manskapets beklädnad, finnes på hvar och en af de 4
verktygsvagnarna fullständig verktygsutrustning. På
hvarje verktygsvagn finnes dessutom en kokapparat,
afsedd för tillagning af födan för personalen vid en
sektion. Hvarje bryggvagn väger, lastad, omkr. 1,700
kg., hvadan draglasten pr häst belöper sig till
omkr. 566 kg. Samtliga senast antagna modeller (1875
års) å såväl vagnar som materiel äro konstruerade af
majoren vid Fortifikationen V. Norrman. O. A. B.
Krigsbryggeträng kallas med ett gemensamt namn
den materiel, som fordras för bryggslagning
i fält, jämte tillhörande personal, hästar
och fordon. Denna träng, som i Sverige tillhör
ingeniörvapnet, delas i taktiska enheter,
krigsbrygge-ekipage, hvilka vid härens mobilisering
tilldelas de större truppförbanden, fördelningarna.
O. A. B.
Krigsbyte. Se Byte, Krig, sp. 1537.
Krigsdala, socken i Kalmar län. Se Kristdala.
Krigsdepartement, en i Regeringsformen förekommande
benämning på Landt- och Sjöförsvarsdepartementen.
Krigsdomstol, särskild brottmålsdomstol, som har
att tillämpa krigslagarna (se d. o.) och upptaga
brottmål, som röra krigstukten och ej höra
under den disciplinära straffmyndigheten (se
Disciplin). Lägsta domstol vid krigsmakten utgöres
af krigsrätt, andra domstol eller öfverdomstol är
krigshofrätten eller, i vissa
fall, öfverkrigsrätt. Öfver dessa står
Högsta domstolen, såsom i grundlagen är
stadgadt. Härtill kommer ståndrätt, som må i vissa
fall förordnas. Bestämmande grund för dessa domstolars
sammansättning är grundsatsen att den åtalade skall
dömas af sina likar. Derför är det stora öfvervägande
antalet af ledamöter i krigsdomstol militärer, och
derför är äfven i § 20 Regeringsformen stadgadt, att 2
militärpersoner af högre grad böra, med domarejäf och
ansvar, i fredstid öfvervara och rösta öfver mål, som
från krigsdomstolarna dragas under högsta domstolens
pröfning. Under krig skall enligt ifrågavarande §
20 i R. F. förhållas med utöfningen af konungens
domsrätt i dessa mål efter krigsartiklarna. Härom
finnes i nu gällande krigslagar intet bestämdt, utan
må således bero på särskild lagstiftning. Jämte
krigsdomstol ega äfven vederbörande chefer
eller befälhafvare bestraffningsrätt öfver
underlydande. (Jfr Disciplin, Krigslagar.) Det åligger
dock krigsdomstol att öfvervaka det sätt, hvarpå
denna extraordinära bestraffningsrätt handhafves
(jfr § 154 i Strafflag för krigsmakten, af d. 7
Okt. 1881), och upptaga besvär, som deröfver anföras.
H. L. R.
Krigsexpeditionen, den redan i Karl XII:s
kansliordning af 1713 införda afdelning af rikets
kansli, genom hvilken 1719–92 alla krigsärenden
och 1792–1840 alla sådana ärenden med undantag
af kommandomål (se d. o.) bereddes, föredrogos
inför K. M:t och expedierades. Under åren 1824–39
fördes inom expeditionen särskildt registratur i
sjöförsvarsärenden. I spetsen för expeditionen
stod en statssekreterare. I sammanhang med
departementalstyrelsens införande upphäfdes 1840
Krigsexpeditionen, och de ärenden, som dittills
tillhört dennas handläggning, fördelades på Landt-
och Sjöförsvarsdepartementens kansliexpeditioner
(se vidare Kansliexpedition).
Krigsfartyg. Se Örlogsfartyg.
Krigsfiskal är enligt k. förordn. om krigsdomstolar
och rättegången derstädes d. 11 Juni 1868 allmän
åklagare vid krigsöfverdomstol. Vid Krigshofrätten
utnämnes han af konungen, men, der öfverkrigsrätt
finnes, förordnar högste befälhafvaren särskild
krigsfiskal att vid den rätten vara allmän
åklagare. Krigsfiskalen, hvilken det äfven tillkommer
att granska de till Krigshofrätten månatligen
inkommande förteckningar öfver i militärhäkte
förvarade personer, eger vid förekommande anledning
väcka åtal i mål, som höra till krigsöfverdomstols
omedelbara pröfning. I så beskaffade mål, när de
efter ransakning vid krigsrätt till öfverdomstolen
inkommit, infordras krigsfiskalens utlåtande
likasom öfver enskild parts angifvelse, hvilken af
öfverdomstolen ock pröfvas, äfven om krigsfiskalen
ej finner skäl till åtal. Krigsartiklarna d. 31 Mars
1798 ålade krigsfiskalen att i allmänhet tillse, att
lydnad och subordination inom krigsmakten underhölles
samt att reglementen och instruktioner efterlefdes. I
k. förordn, om processen vid krigsrätterna d. 2
Mars 1683 benämndes åklagaren vid öfver- eller
generalkrigsrätten generalgevaldiger. A. D. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
