Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigsartiklar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schantz (d. 1847) skrifvit "Försök till en
historia om det förra pommerska kriget åren 1757–62"
(1811) samt "Historia öfver kriget mellan Sverige
och Ryssland åren 1788–90" (1817–18), G. Björlin
(f. 1845) skildrat "Sveriges krig i Tyskland åren
1805–07" (1882) och G. A. Montgomery (d. 1861)
författat "Historia öfver kriget mellan Sverige
och Ryssland åren 1808 och 1809" (1842). Ryssarna
Michailovski-Danilevskis och Suchtelens arbeten
om sistnämnda krig äro derjämte öfverflyttade till
svenska språket. Flere mindre arbeten om samma krig
finnas äfven. De svenska regementenas historia
är skildrad dels i särskilda arbeten rörande ett
och annat regemente, dels i J. Mankells "Svenska
regementenas historia" (1863) och i H. O. Prytz’
(f. 1836) "Historiska upplysningar om svenska och
norska arméernas regementer och kårer jemte flottorna"
(1867–70). C. A. Gyllengranat har skrifvit "Sveriges
sjökrigshistoria" (1840), som sträcker sig all och med
1790, och P. O. Bäckström (f. 1806) "Svenska flottans
historia" (1884). De flesta svenska krigshistoriska
verk röra sig emellertid på det rent historiska
området. C. O. N.
Krigshofrätten, en domstol i andra
instans bland krigsdomstolarna. Sedan tidtals en
generalkrigsrätt, tidtals och senast 1774–91
en afdelning af Krigskollegium handlagt såsom högre
instans mål tillhörande krigsdomstol, inrättades genom
k. kung. d. 14 Mars 1791 Krigshofrätten att vara en
enda och allmän öfverdomstol för krigsmakten till
lands och sjös samt erhöll samma dag en särskild
rättegångsordning. Sedan 1793–94 inrättats dels
för Stockholms garnison en Generalkrigsrätt, med
generaladjutanten såsom ordförande, åt hvilken rätt,
genom k. kung. d. 12 Dec. 1794, jämväl uppdrogs
handläggningen af landtarméns rättegångsmål,
dels en Amiralitetskrigshofrätt i Karlskrona,
dels ock en öfverrätt vid arméns flotta, upplöstes
Krigshofrätten d. 1 Jan. 1795, men återupplifvades
genom k. kung. d. 11 April 1797, då de andra tre
öfverrätterna upphäfdes. I krigsartiklarna af d. 31
Mars 1798 bestämdes, att Krigshofrätten skulle
utgöra öfverdomstol under fredstid, medan under
krigstid borde förordnas särskilda öfverdomstolar,
för landtarmén generalkrigsrätt och för flottorna
öfverrätter, hvilket förhållande utsträcktes genom
k. cirk. d. 26 Nov. 1812 derhän, att äfven i andra
fall än under krigstid, då armén vore sammandragen,
konungen egde förordna särskild öfverrätt för
flottan. I nu gällande k. förordn, om krigsdomstolar
af d. 11 Juni 1868 har en liknande ordning
bibehållits. Krigshofrätten är andra domstol vid
krigsmakten (§ 2). När konungen sådant befaller, kan
en särskild öfverkrigsrätt inrättas för armé, som är
utom riket, eller för flotta, som är stadd på sjötåg
(§ 12), eller för bägge gemensamt. Krigshofrätten
är sammansatt af 4 för tre år förordnade militära
ledamöter, nämligen 1 generalsperson såsom ordförande
och 3 regementsofficerare (bland dem minst 1 med
öfverstes grad) samt 1 civil ledamot, med titel
krigshofrättsråd. Af de 3 regementsofficerarna skall 1
tillhöra flottan, men de bägge öfriga armén. Jämte det
Krigshofrätten är öfverdomstol öfver krigsrätterna,
upptager den äfven omedelbart vissa mål, nämligen
sådana, som röra förbrytelser begångna af officerare
och eljest sådant, som det genom särskild författning
åligger öfverdomstol att omedelbart pröfva och döma.
H. L. R.
Krigshofrättsråd. Se Krigshofrätten.
Krigshär. Se Armé.
Krigshögskolan benämndes från 1866 till 1878 det
till Marieberg förlagda högre militärläroverket,
som förut hade kallats Högre artilleriläroverket
(se d. o.). Sistnämnda år öfvergick benämningen till
det då i Stockholm öppnade nya läroverk, som skulle
blifva krigsvetenskapernas högskola i Sverige. Dess
ändamål är att meddela officerare ökade insigter
i krigsvetenskapliga ämnen, och dess genomgående
utgör vilkor för inträde vid generalstaben. Kursen är
tvåårig. Den börjar d. 1 Aug. hvarje år med jämnt
ordningsnummer och mottager högst 40 ordinarie
elever, hvilka bestått en inträdespröfning,
som i föregående April månad egt rum i hvarje
militärdistrikt inför en af generalbefälhafvaren
förordnad kommission (Kongl. regl. 12
Juli 1878; Svensk förf. saml. n:r 37).
C. O. N.
Krigskassa kallas den kassa, som medföres i fält
såväl vid de stridande arméernas stora högqvarter som
vid de olika truppafdelningarna, och af hvilken de i
sammanhang med kriget stående utgifterna bestridas.
C. O. N.
Krigskollegium var intill år 1866 det centrala
ämbetsverk, som hade sig, närmast under konungen,
anförtrodd högsta ledningen af arméns förvaltning. –
Före afseglingen till Tyskland 1630 förverkligade
Gustaf II Adolf sin länge närda plan att till
ett beständigt i Stockholm residerande ämbetsverk
förvandla sitt med fältlägret flyttande krigsråd,
i det han d. 5 Juni s. å. från Elfsnabben
utfärdade ett slags fullmakt för "krigsrätten",
såsom ämbetsverket, omvexlande med "krigsrådet", i
början benämndes. Marsken blef president, och dessutom
tillsattes en vice president samt 5 andra assessorer,
bland dem en civil. Dermed var dock ämbetsverket
ingalunda färdigt. Väl nämnes i 1634 års regeringsform
såsom rikets andra kollegium, näst efter hofrätten,
"krigsrådet, hvilket dirigeras af marsken", men
ämbetsverket trädde i fullkomligt ordnad verksamhet
först efter utfärdandet af dess första instruktion,
d. 20 Mars 1636, i hvilken upptogs den benämning,
Krigskollegium, som det sedan fått intill senare tider
behålla. Enligt denna instruktion hade Krigskollegium
både administrativ och judiciel myndighet, i det
att det skulle handhafva författningarna såväl om
rikets krigsfolk och fästningar samt arklistaten
som om krigsdisciplinen och justicen. Sin egenskap af
krigsdomstol behöll kollegiet intill år 1683, då en
generalkrigsrätt stiftades, hvarefter dess verksamhet
var uteslutande administrativ, utom under åren
1774–91, då de ärenden, som hörde under generalkrigsrätten
å nyo handlades af Krigskollegium. Riksmarsken fortfor
att stå i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
