Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigskommissariat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ordnande i allmänhet samt de medborgarena i
och för detsamma åliggande förpligtelser och
besvär. Se H. Frosterus: "Inledning till Svenska
Krigs-Lagfarenheten" (1765–70). H. L. R.
Krigslist är egentligen hvarje åtgärd, genom
hvilken man söker vilseleda fienden i fråga om
sina egna afsigten såsom alla slags skenrörelser
och skenanfall, öfverfall, bakhåll, allarmeringar,
utspridande af falska underrättelser och dylikt,
men vanligen inskränker man begreppet till en
del mindre finter. De olika slagen af krigslist
(Grek. strategemata) spelade en stor rol i
forntidens krigföring och studerades mycket noga;
numera finna de användning egentligen blott i det
"lilla kriget". De äro förenliga med folkrätten,
för så vidt svek icke ingår i dem. Att begagna
sig af motståndarens signaler, att till honom
befordra falska underrättelser, att muta hans spioner
o. s. v. är sålunda berättigadt, hvaremot det innebär
svek att begära vapenhvila och genom öfverraskning
bryta henne, att gifva tecken, såsom om man ville
gifva sig fången, och helt plötsligt ändra uppsyn,
att söka skydd för personer eller för krigsmateriel
under Genève-koriventionens flagga o. s. v. C. O. N.
Krigslydnad kallas den ovilkorliga lydnad, som
hvarje krigsman under tjenstens utöfriing och i
allt, som rör tjensten, är skyldig sin förman. Då
krigslydnaden är det första vilkoret för möjligheten
att kunna utföra en krigisk handling, är brott mot
densamma ("insubordination") i alla lands krigslagar
belagdt med strängt straff. Enligt strafflagen för
svenska krigsmakten kan brott mot krigslydnaden,
om det sker inför trupp eller i fiendens närhet,
straffas med lifvets förlust, i lindrigare fall med
fängelse eller straffarbete i högst två år samt,
om omständigheterna äro synnerligen mildrande och
den brottslige tillhör manskapet, möjligen med
disciplinstraff. C. O. N.
Krigsmakt, den väpnade styrka, som är afsedd att
användas för ett lands försvar, till skydd för dess
säkerhet och ordning samt till upprätthållande
af en stats sjelfständighet och häfdande af dess
rättigheter i förhållande till andra stater. Den
omfattar hären (armén) och flottan, eller, såsom
det heter i de skandinaviska rikenas grundlagar,
krigsmakten till lands och sjös. Denna väpnade styrka
och hvarje dess afdelning stå under högsta befäl
af statens öfverhufvud. I Regeringsformen § 14 och i
Norges Grundlov § 25 föreskrifves, att konungen har
högsta befälet öfver rikets krigsmakt till lands
och sjös. Ett liknande stadgande innehölls i 1849
års danska grundlag § 23, men är icke bibehållet
i Danmarks nu gällande grundlag, helt naturligt
derför att ett uttryckligt uttalande derom är
öfverflödigt efter sakens natur och den allmänna
regeln i grundlagens § 11, som tillerkänner konungen
inom de i grundlagen bestämda gränserna högsta
myndighet öfver alla rikets angelägenheter, och §
18, enligt hvilken konungen eger förklara krig och
sluta fred. Den i svenska och norska grundlagarna
gifna föreskriften sammanhänger med deri intagna
bestämmelser om särskildt sätt för handläggning och
afgörande af befälsärenden (jfr
Kommandomål). Till ordnings och säkerhets
upprätthållande, äfvensom till afvärjande af
utländskt våld eger den högsta civila myndigheten
på stället (K. M:ts befallningshafvande) att,
utan afvaktan af konungens befallning, uppbuda
den beväpnade makten (Landsh. instr. § 18) och
jämväl gifva befallning om dess användning, likväl
ej förrän, om så ske kan, vissa försigtighetsmått
blifvit iakttagna (Straff-lagen, 10 kap. § 12).
H. L. R.
Krigsman. Se Krigsmanskap.
Krigsmannaed, den ed, som aflägges af krigsman vid
inträde i krigstjenst efter det i k. kung. d. 9
Okt. 1866 bestämda formulär, hvilken ed ännu
är bibehållen. Den, som aflagt sådan ed, skall
icke till följd af befordran eller transport till
annan militär befattning på nytt aflägga sådan ed.
H. L. R.
Krigsmannasällskapet, Svenska. Se
Krigsvetenskapsakademien.
Krigsmanshuset i Vadstena. Se Krigsmanshuskassan.
Krigsmanshushemman, kamer., kallades de af drottning
Kristina m. fl. regenter äfvensom af enskilde åt
krigsmanshuset i Vadstena gifna eller anvisade indelta
hemman och lägenheter inom Östergötlands, Kronobergs,
Elfsborgs och Hallands län, deribland sådana, som
förut tillhört Vadstena kloster och en der bredvid
belägen kungsgård. Äfven Amiralitetskrigsmanshuset
egde förr åtskilliga jordbruksfastigheter (i Kalmar
län). Samtliga krigsmanshushemman hafva numera
blifvit skatteköpta eller genom reglering öfvergått
till staten. Kbg.
Krigsmanshuskassan (Vadstena
krigsmanshuskassa). Det kronan tillfallna Birgittin-klostret
i Vadstena blef af Gustaf II Adolf anslaget till
en försörjningsanstalt åt gamla och förlamade
krigare. Inrättningen kom dock ej till stånd förrän
under Kristinas tid (1646) och försågs af henne med
inkomster såväl af hemman (se Krigsmanshushemman)
som af kronotionden m. m. Till en början
intogos der krigare af alla grader; men då arméns
pensionskassa inrättades, 1756, anslogos till
denna 2/5 af krigsmanshusets inkomster, och detta
blef en försörjningsanstalt blott för soldater och
korporaler. År 1783 indrogs krigsmanshuset, och de
vid detsamma ännu bibehållna inkomster fördelades
såsom pensioner åt dem, som varit berättigade att i
krigsmanshuset intagas. Krigsmanshusets inkomster,
som varit af mångahanda slag, hafva blifvit indragna
till kronan och ersatta med statsanslag, som bilda
den s. k. krigsmanshuskassan, hvars förvaltning
1873 öfverflyttades från Arméförvaltningen till
Statskontoret. Kassans nettobehållning vid 1883 års
slut utgjorde 4,446,370,98 kr. Från kassan utbetalas
till soldater och korporaler pensioner i fyra grader,
enl. Arméförv. kung. d. 14 Juni 1881.
Th. R.
Krigsmanskap, till krigsmakten hörande, till
omedelbart vapenbruk bestämdt manskap, som kan
utgöras af dels reguliera, dels irreguliera trupper,
combattants, till skilnad från noncombattants, de
vid hären eller flottan anställde, civile ämbets-
och tjenstemän eller andra, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
