- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala /
1557-1558

(1884) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krigskommissariat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åtfölja armén eller användas för dennas förvaltning
eller ekonomi. Krigsman står under krigslagarna
i sitt förhållande i tjensten. Han eger att vid
krigs förande åtnjuta de rättigheter, som folkrätten
tillerkänner dem, hvilka tillhöra krigsmakten, medan
andra personer, som af fienden träffas med vapen i
hand, betraktas och behandlas såsom förbrytare. Då
krigsman tillhör den reguliera väpnade styrkan, är
hans egenskap af krigsman på ett lagbestämdt sätt
betecknad, hvilket icke är fallet med krigsmän,
som tillhöra irreguliera trupper, frikårer, som för
tillfället bildas till rikets försvar. Folkrätten
har ännu icke angifvit bestämda vilkor för att en
fiende skall vara förpligtad att anse sådana kårer
och deras medlemmar för krigsmän. Den grundsats,
som allmänt erkännes, är att krigsman skall vara af
staten autoriserad såsom soldat och ställd under af
staten autoriseradt befäl samt ega något yttre tydligt
uniformstecken, derest ej allmänt uppbåd (levée en
masse
) ifrågakommer, såsom då alla vapenföre män
inom ett visst område, t. ex. inom en befäst stad,
af statsmakten eller af den, som dertill erhållit
hennes uppdrag, kallas under vapen, i hvilket fall det
bör vara tillräckligt att fienden derom underrättas.
H. L. R.

Krigsmanskassan. Se Amiralitets-krigsmanskassan.

Krigsmarsch kallas hvarje marsch eller
truppförflyttning, som utföres inom fiendens
verksamhetsområde, då ett sammanträffande med honom
följaktligen är möjligt eller sannolikt. Kolonnerna
måste då sammansättas så, att trupperna lätt och på
ett fördelaktigt sätt kunna utvecklas till strid,
att erforderlig säkerhet vinnes under marschen,
att fientliga kunskapare hållas på afstånd o. s. v.
C. O. N.

Krigsmedalj (fälttågsmedalj, erinringsmedalj) kallas
hvarje medalj, som utdelas åt alla deltagarna i ett
krig eller i en viss krigsbedrift och af desse bäres
såsom ett minne deraf. Sådana medaljer finnas numera
ganska många i Danmark, Tyskland, Österrike, Ryssland
m. fl. stater. Svensksundsmedaljen och Karl Johans
medaljen kunna räknas till detta slags medaljer.
C. O. N.

Krigsminister, en i dagligt tal, efter utländskt
mönster, bruklig, men ej i grundlagarna förekommande
benämning i Sverige på statsrådet och chefen för
landtförsvarsdepartementet (se d. o.), i Norge för
statsrådet och chefen för arméedepartementet. I de
flesta land är krigsminister officiel benämning på
den, som innehar högsta ledningen af alla ärenden
rörande krigsmakten till lands. Det ämbetsverk, der
dessa ärenden handläggas, benämnes krigsministerium.

Krigsmusik l. militärmusik kallas den
för krigshärar afsedda musiken. Tidigast torde man
hafva betjenat sig endast af pukor och trummor för
att gifva signaler eller elda soldaternas mod. Hos
grekerna användes trumpeten till signaler, den
arkadiska och sicilianska pipan till larmblåsning. Hos
romarna funnos enl. Servius Tullius’ författning två
"centuriae cornicinum" och "tubicinum". Deras

instrument voro tuba, lituus och buccina, de båda
senare förda af rytteriet. Galler och germaner hade
trumpeter med egendomligt utseende och rå klang. I
16:de årh. ersattas horn och trumpeter hos de
europeiske härarnas fotfolk af pipor och trummor,
senare tillökade med oboer (hvarefter benämningen
"hautboist" ännu qvarstår såsom gemensam för alla
infanterimusikanter). Rytteriet behöll trumpeterna
och fick senare äfven pukor. Småningom upptogos
allt flere instrument i krigsmusiken, och med 18:de
årh. uppträdde ordentliga militäriska musikband,
först underhållna på enskildes, sedermera på det
allmännas bekostnad. F. n. gäller den preussiska
musiken som mönster. Den sammansättes på tre olika
sätt, alltefter som den är afsedd för infanteri,
jägareregementen eller kavalleri. Infanteriet har
flöjter, klarinetter, oboer, fagotter, kontrafagotter,
kromatiska valdhorn, ventiltrumpeter, kornetter
(l. flygelhorn), tenorhorn (euphonions), basuner,
tubor (bombardons), trummor och bäcken. Jägarna hafva
piccolo, kornetter, trumpeter, horn, tenorhorn,
baritonbas och tuba; kavalleriet skiljer
sig ej mycket från de sistnämnda. Den franska
krigsinstrumentbyggnaden har af Sax riktats
med nya uppfinningar (saxhorn m. m.). I Tyskland
har i synnerhet Czerveny i Königgrätz haft stor
framgång med sina förträffliga armébasuner samt
horn, tubor, metallfagotter m. m., försedda
med af honom uppfunna "tonvexelmaskiner".
A. L.

Krigsort. Se Krigsskådeplats.

Krigsplan (fälttågsplan) kallas det före början
af ett krig eller af ett fälttåg uppgjorda utkast,
efter hvilket rörelserna skola ledas. Krigsplanen
uppställer ett allmänt mål för rörelserna, på grund
hvaraf platserna bestämmas för truppernas samling,
men kan i sina enskildheter sällan sträcka sig längre
än till den första sammandrabbningen med fienden,
emedan förhållandena efter denna ofta väsentligen
ändras. Krigsplanen måste leda till ett verkligt
mål, vara afpassad efter de medel, öfver hvilka
man förfogar, taga hänsyn till fienden och till
de motåtgärder, som han kan vidtaga, vara enkel,
klar och bestämd samt uppgjord af samma person, som
skall utföra planen. Med nutidens stora härmassor
och hastiga rörelser är det mera än förr af vigt att
krigsplanen är riktigt uppgjord och att trupperna
samlas på rätta ställen, ty felaktiga anordningar
från början kunna ofta icke rättas under ett helt
fälttåg. Den tyska krigsplanen 1870 skall i alla
tider framstå såsom en värdig förebild. C. O. N.

Krigspolis kallas den personal, som har till uppgift
att upprätthålla ordningen bakom en krigförande armé,
att hindra rof och plundring, gripa efterliggare,
öfvervaka marketentare, vaka öfver säkerheten på
vägarna o. s. v. För detta ändamål anställas i
de flesta arméer gendarmeriafdelningar vid alla
högre truppenheter och hos etappmyndigheterna. Der
sådana afdelningar icke finnas, såsom i
Sverige, måste polistjensten handhafvas af
stabsvakterna samt af särskilda till träng-
o. d. anstalter delade mindre truppafdelningar.
C. O. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 5 13:28:04 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfah/0783.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free