- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
1-2

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristendomen, den genom Kristus stiftade religionen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristendomen, den genom Kristus stiftade religionen, har till mål att omfatta
alla folk, att såsom en ny lifsmakt inifrån utåt genomtränga alla
menniskolifvets förhållanden samt dymedelst dana ett Guds rike, eller den
tingens ordning, i hvilken Guds frälsningsvilja med afseende på verlden kommer
till sitt fulla förverkligande. De föregående religionsformerna, som voro
bestämda att uppgå i kristendomen såsom i en högre enhet, hade ock, hvar och
en på sitt sätt, förberedt densamma: judendomen genom sitt innehåll (lag och
profetia) och sina institutioner, hedendomen genom anskaffandet af de formella
bildningsmedel, genom hvilka kristendomen kunde blifva verldsreligion, bägge
genom den längtan efter "tidens fullbordan", som de haft till mål att väcka
och underhålla. I kyrkans stiftelse fick kristendomen sin fasta existensform
och utbredde sig derefter utåt genom mission samt uppbyggde sig inåt genom
lära (Nya test:s skrifter och Symbolum apostolicum) och författning,
genom kult (allt till gudstjensten hörande) och disciplin (kyrkotukt), genom
konst och vetenskap. Som missionerande vände sig kristendomen i första rummet
till judendomen; men judarna som folk stötte kristendomen ifrån sig, emedan
den verklige Kristus icke motsvarade deras Messias-föreställningar, samt
skaffade de kristne deras första martyrer (Stefanus, Jakob d. ä. m. fl.). De
många enskilda bland folket, som anslöto sig till kristendomen, sökte att icke
blott för sig sjelfva fasthålla judendomens nationella inskränkning, utan ville
ock göra antagandet af judendomen till ett vilkor för upptagandet bland de
kristne. Gentemot denna uppfattning uttalade apostlamötet i Jerusalem omkr. år
50 kristendomens frihet och universalitet. Redan före detta möte hade
evangelii budskap förkunnats i hednaverlden och i Antiochia bildats den första
hedning-kristna församlingen. Der fingo ock Kristi bekännare namnet kristne
(kristianer). I Antiochia var det äfven, som missionssaken uppfattades såsom
en hela församlingens angelägenhet, och på församlingens uppdrag anträdde
Paulus och Barnabas sina missionsresor. Området för missionen var redan under
den apostoliska tiden så vidt, som det romerska rikets färdvägar gingo, som
grekiska språket förstods och judiska kolonier voro utbredda, ty dessa tjenade
som förposter för kristendomen genom att hos hedningarna väcka bekantskap med
och intresse för Gamla testamentets profetior om Kristus. Men då kristendomen
uppträdde med det öppet uttalade anspråket att undantränga den hedniska
religionen, med hvilken det dåvarande statslifvet var på det närmaste
förknippadt, höllo de fleste af Roms kejsare för sin pligt och några för sin
lifsuppgift att ej blott hämma kristendomens utbredande, utan äfven utrota
densamma (se Kristendomsförföljelser). I denna kamp
understöddes de af hedniske filosofer, bland hvilka Celsus (2:dra årh.) och
Porphyrius (d. 304) voro de förnämste, samt för öfrigt af hela den s. k.
neoplatonska skolan, hvars sträfvan gick ut på en reformering af hedendomen
för att bilda en motvigt mot kristendomen. Likaledes bidrogo judarna att i tal
och skrift uppegga hedningarnas hat mot de kristne. Fiender hade kristendomen
dessutom i sitt eget sköte i de heresier (villfarelser i läran) och schismer
(afvikande åsigter beträffande författning och kyrkotukt), som under de tre
första årh. hotade lärans renhet och kyrkans enhetliga bestånd. Till de förra
hörde gnosticismen, som ville förvandla kristendomens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free