- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
29-30

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristian (IV), hertig af Zweibrücken, svensk tronkandidat - Kristian Albrekt, hertig af Holstein-Gottorp - Kristian August, prins af Holstein-Gottorp - Kristian August, hertig af Augustenborg, sedermera svensk kronprins under namnet Karl August. Se Karl, svenska prinsar, sp. 316 - Kristian den andres arkiv kallas den betydande samling af delvis ytterst vigtiga statshandlingar rörande de tre skandinaviska rikena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Peter Ulrik icke kunnat mottaga valet. Men kejsarinnan
Elisabets önskan länkade valet in på en annan väg, och
furst-biskopen Adolf Fredrik blef den lycklige. K:s
regering visade, att man ej misstagit sig om hans
begåfning och klokhet; hans undersåtar kallade honom
till och med "den store". Genom bytesfördrag lyckades
han öka och afrunda sitt område, och af politiska
skäl öfvergick han 1758 från den protestantiska till
den katolska läran. Skön konst och vetenskap hade i
honom en frikostig vän och beskyddare. K., hvilken
var morganatiskt förmäld med Maria Anna Fontevieux
från Strassburg (grefvinnan von Forbach), afled d. 4
Nov. 1775.

Kristian Albrekt, hertig af Holstein-Gottorp, son till
hertig Fredrik III, föddes d. 3 Febr. 1641 samt blef
1655 biskop af Lybeck och 1659, efter faderns död,
hertig. Inom kort råkade han i oenighet med den danske
konungen Fredrik III om den i Roskildefreden (1658)
erkända suveräniteten öfver Slesvigs gottorpska
del; men förlikning ingicks i Glücksborg 1667,
och kort derefter beseglades vänskapen genom K. A:s
giftermål med konungens dotter Fredrika Amalia
(f. 1641). Ny tvist uppkom emellertid snart. Den
siste grefven af Oldenburg, Anton Günther, afled
nämligen 1667 utan bröstarfvingar, och såväl konung
Fredrik III som K. A. gjorde anspråk på arfvet. Genom
ett särskildt aftal (1671) med hertigen af Plön,
hvilken var den ende rätte arfvingen, lyckades det
Griffenfeld att skaffa det omtvistade landskapet i
konungens händer. Förbittrad deröfver slöt K. A. sig
till Sverige. Då Danmark 1675 var på väg att råka
i krig med Sverige, beslöt konung Kristian V att
trygga sig mot K. A. Han inbjöd honom till ett möte i
Rendsborg, och då K. A. der vägrade att ingå förbund,
tog konungen honom till fånga (d. 30 Juni). Hertigen
tvangs att under kriget öfverlemna sina fästningar
och sin här till Danmark samt att afsäga sig
suveräniteten. Kort derefter begaf han sig emellertid
till Hamburg och protesterade mot den honom påtvungna
förlikningen. Konungen lät då (Dec. 1675) besätta och
(1676) indraga den gottorpska delen af Slesvig. Väl
fick K. A. genom freden 1679 sina rättigheter
tillbaka, men han förblef bosatt i Hamburg, och
snart uppstod ny strid. 1684 intog Kristian V å nyo
hertigens del af Slesvig och sökte förmå honom att
byta bort detta land mot Oldenburg. Men K. A. ville
icke gå in på ett sådant byte, och genom Sveriges
och Englands påtryckningar tvangs Kristian V att, i
förlikningen i Altona 1689, återlemna landet. Först
derefter återvände K. A. till Gottorp och lefde
sedermera i fred med Danmarks konung till sin död,
d. 27 Dec. 1694. K. A. stiftade 1665 universitetet
i Kiel, hvilket derför bär namnet "Christiana
Albertina". Från hans tvänne söner, Fredrik IV och
Kristian August, härstamma den äldre och de två yngre
gottorpska linierna. Den förra har sedan 1762 herskat
i Ryssland. Af de senare regerade den ena i Sverige
1751–1818; den andra regerar i Oldenburg sedan 1773.
E. Ebg.

Kristian August, prins af Holstein-Gottorp, den
föregåendes son, föddes d. 1 Jan. 1673 samt blef
1702 administrator för Holstein-Gottorp under sin
brorson Karl Fredriks minderårighet och 1705 biskop
i Lybeck. I förmyndarestyrelsen rådde oenighet
mellan det danska partiet under Wedderkopp och
det svenska under Görtz. Från 1708 hade det senare
öfverhanden, men stridigheterna med Danmark bilades
1709–12 genom tid efter annan ingångna
öfverenskommelser. K. A. lofvade högtidligen vänskap och
sträng neutralitet under Danmarks krig mot Sverige,
men stod dock i hemligt förstånd med sistnämnda land
och insläppte (1713) Stenbock i Tönning, hvilket gaf
Danmark anledning att indraga den hertigliga delen af
Slesvig. K. A. dog d. 25 April 1726. I sitt äktenskap
med Albertina Fredrika af Baden-Durlach (f. 1682,
d. 1755) var han fader till konung Adolf Fredrik af
Sverige. E. Ebg.

Kristian August, hertig af Augustenborg, sedermera
svensk kronprins under namnet Karl August. Se Karl,
svenska prinsar, sp. 316.

Kristian den andres arkiv kallas den betydande samling
af delvis ytterst vigtiga statshandlingar rörande de
tre skandinaviska rikena, som dels konung Kristian II
sjelf tog med sig i landsflykten till Nederländerna
(1523), dels hans anhängare, i synnerhet svenske
ärkebiskopen Gustaf Trolle och norske ärkebiskopen Olaf
Engebretssön, medförde till honom ur de respektive
rikena. Bland de vigtiga svenska handlingar, som
fördes ur riket, må särskildt nämnas "Registrum
regni" l. "Riksens register", ett riksregistratur från
medeltiden. Redan på 1660-talet gjordes från svensk
sida anstalter, ehuru de ej ledde till något resultat,
att återförvärfva de svenska handlingarna, hvilka
berättades i Antwerpen vara till köps för 40,000
rdr. Hvart Kristian II:s arkiv efter hans fångenskap
(1532) tagit vägen var länge obekant. Det påträffades
slutligen i början af detta årh. af en tillfällighet
vid flyttning af provinsarkivet i Arnberg (i norra
Bajern, fordom hufvudstad i Öfre Pfalz). Till Bajern
hade det kommit genom Kristian II:s dotters gifte med
pfalzgrefven Fredrik, hvilkens ättegren 1777 blef
regerande i Bajern. Bajerska regeringen förklarade sig
1829 villig att återlemna de handlingar och dokument,
som rörde Sverige-Norge, och professorn vid Kristiania
universitet G. F. von Lundh fick i uppdrag att såsom
norska regeringens kommissarie deltaga i utsofringen
af de utlofvade handlingarna. Med en väl långt gående
sjelftagen myndighet, i synnerhet i afgifvande af
förbindelser å svenska kronans vägnar, lyckades
Lundh utverka, att hela samlingen, omfattande 4,430
nummer, utlemnades odelad till honom, hvarefter den
fördes till Kristiania. Der företogs d. 24 April
1834 efter många trakasserier en delning så, att
Norge tillerkändes 3,802, Danmark 347 och Sverige
280 nummer. (Det svenska ombudet vid delningen,
N. J. Ekdahl, hade föreslagit Sveriges anpart till 638
nummer.) Den i Bajern påträffade samlingen innehöll
emellertid icke hela det arkiv, som för Kristian II:s
räkning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free