Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristiern Nilsson (Vase), drots - Kristi födelse, epoken för de kristna folkens nuvarande tidräkning - Kristi förklaring. Se Förklaring - Kristi förnedring. Se Förnedring - Kristi himmelsfärdsdag. Se Himmelsfärd - Kristi lags bröder. Se Böhmiska (och Mähriska) bröder - Kristi lekamens fest l. Helga lekama dag, en af den romersk-katolska kyrkans största fester - Kristina, församling (Kristine förs.) i Falun - Kristina, församling (Kristine förs.) i Jönköping - Kristina, församling (Kristine förs.) i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
emellertid under marskens bröllop ingick stämplingar att
skilja honom från väldet, fråntog denne honom
i Okt. s. å. Gestrikiand jämte Åsunda och Lagunda
härad. Kort derefter öfverenskom han med höfvitsmannen
på Stäkeborg, riddaren Nils Stensson (Natt och Dag),
att återinkalla konung Erik. Men Karl Knutsson lät,
då K. N. tillbakavisade alla förlikningsförsök, i
Jan. 1439 midt i natten våldsamt gripa honom å gården
Räfvelsta och föra honom till Örebro. K. N. måste
afstå alla sina förläningar utom Viborg, afsvärja
konung Erik och åter hylla Karl Knutsson som
riksföreståndare. Han deltog sedermera i marskens
underhandlingar med Nils Stensson. Men då dessa
misslyckats, begaf han sig jämte sin son Karl till
Viborg, hvarest han qvarstannade, till dess konung
Kristofer kom in i riket. Kort efter dennes kröning
framförde han sina klagomål (Okt. 1441) emot Karl
Knutsson, som i förläning erhållit hela Finland. En
förlikning blef dock bragt till stånd, enligt
hvilken K. N. visserligen skulle afstå Viborg, men
i dess ställe få Korsholms och Raseborgs län. Under
förklarande att han aldrig skulle till Karl Knutsson
öfverlemna Viborg återvände K. N. till Finland och
afled på Viborg d. 29 April 1442, två dagar före den
till öfverlemnandet bestämda dagen. – K. N. var gift
1) med riddaren Johan Moltekes dotter Margareta, 2)
med Margareta, dotter af konung Eriks ifrige anhängare
holsteinaren Erik Krummedike. Det senare äktenskapet
var troligen grunden till hans stora förkärlek för
konung Erik och Danmark. Ända till det yttersta
arbetade han också på vidmakthållandet af föreningen
mellan de båda rikena och litade dervid hällre till
list och underhandlingar än våldsamma åtgärder. Då
han slutligen tillgrep sådana, dukade han under,
till stor del emedan han saknade tillräcklig kraft och
djerfhet och dessutom ej egde folkets kärlek, som Karl
Knutsson i rikt mått åtnjöt. – Af K. N:s barn må utom
den ofvannämnde omtalas Johan Kristersson, som blef
farfader till Gustaf Vasa, och Kristina, som vardt
moder till ärkebiskop Jöns Bengtsson (Oxenstierna).
K. H. K.
Kristi födelse, epoken för de kristna folkens
nuvarande tidräkning. Denna epok sammanfaller
med midnatten d. 31 Dec. år 753 efter Roms
grundläggning. För åren före denna epok sättes
f. Kr. ("före Kristi födelse"), för åren efter
densamma åter e. Kr. ("efter Kristi födelse")
omedelbart efter ordningsnumret. Dock brukas ofta
vid datering af astronomiska observationer ett
år med ordningsnumret 0, så att ordningsnumret
för år före Kristi födelse blir en enhet mindre än
vanligt, hvarvid i st. f. tecknet f. Kr. sättes ett
minus-tecken framför årtalet. Epoken Kristi födelse
infördes 525 af Dionysius den lille, hvilken antog,
att Kristus blifvit född vid ofvan angifna tid (jfr
Kronologi). Emellertid är det ej fullt klart huruvida
Dionysius till första året i sin tidräkning valde
det år, på hvilket enligt hans åsigt Kristus föddes,
eller det närmast derpå följande. I hvarje fall är
dock antagandet bevisligen oriktigt, enär Kristus
föddes under Herodes den
stores regering. Men denne konung dog redan våren 750
e. Roms gr., således år 4 f. Kr. I sjelfva verket
tala flere vigtiga skäl för antagandet att den rätta
tidpunkten för Kristi födelse är slutet af år 7 före
den nu antagna epoken. Särskildt finner i detta fall
berättelsen om de vise männens stjerna en otvungen
förklaring förmedelst den ovanliga samt långvariga
och upprepade konjunktion af planeterna Jupiter
och Saturnus, hvilken egde rum nämnda år. Således
skulle år 1885, om räkningen skedde från Kristi
verkliga födelseår, ega ordningsnumret 1891. –
Frågan angående den exakta tidpunkten för Kristi
födelse har framkallat en vidlyftig literatur. Bland
nyare monografier må särskildt nämnas A. W. Zumpts
"Das geburtsjahr Christi" (1869). Jfr äfven
N. W. Ljungbergs uppsatser i "Framtiden" (bd III,
IV och V, 1870, 71), professor Sattlers i München
uppsats i denna fråga (öfvers. i "Finsk tidskrift",
d. XV, 1883) samt S. G. Elmgren: "Rätta årtalen för
Kristi födelse och död" (i "Öfversigt af Finska
vetenskapssocietetens förhandl.", XXV, 1882–83).
G. E.
Kristi förklaring. Se Förklaring.
Kristi förnedring. Se Förnedring.
Kristi himmelsfärdsdag. Se Himmelsfärd.
Kristi lags bröder. Se Böhmiska (och Mähriska) bröder.
Kristi lekamens fest l. Helga lekama dag (Lat. Corpus
Christi, Fr. Fête-Dieu, T. Fronleichnamsfest),
en af den romersk-katolska kyrkans största fester,
instiftad till åminnelse af brödets förvandling
i nattvarden. Festen firas torsdagen efter
Trefaldighetssöndag. I en glänsande procession
kringbäres under sånger och böner den invigda hostian,
med hvilken derefter vid 4 särskildt uppförda altaren
välsignelsen utdelas åt de fyra väderstrecken. De
gator och hus, som processionen passerar, äro smyckade
med uppställda ungträd, altaren, helgonbilder,
mattor o. s. v. Upphofvet till festen var en vision,
som priorinnan Juliana Falconieri i Liége enligt
sägnen haft. Kristi lekamens fest firades första
gången i Liége 1246, och påfven Urban IV, som varit
ärkediakon i denna stad, påbjöd den 1264 såsom
en allmän kyrkofest. Men afgjordt insteg fick den
först efter Klemens V:s vid kyrkomötet i Vienne 1311
utfärdade bulla derom. Sedan 1830 är festen bortlagd i
Frankrikes större städer. – Jfr Helga lekamens gillet
i Stockholm.
Kristina. 1. Församling (Kristine förs.) i Falun,
Vesterås stift, Falu kontrakt, hade vid 1883 års
slut 5,765 innev. – 2. Församling (Kristine förs.) i
Jönköping (se d. o.). – 3. Församling (Kristine
förs.) i Göteborg, är sedan d. 1 Maj 1883 en af
stadens sex territorialförsamlingar. Den utgör ett
regalt pastorat (med "jus praesentandi") af 2:dra
kl., Göteborgs domprosteris södra kontrakt. Kyrkan
är gemensam för denna och Tyska församlingen,
som numera också är ett eget pastorat. Förut var
Kristine församling icke territoriel, delad å två
afdelningar med hvar sin pastor, en svensk och en
tysk. Folkmängden vid 1883 års slut utgjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
