- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
87-88

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kroatien, konungarike i österrikisk-ungerska monarkien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudfloderna. Varma mineralkällor finnas flerestädes,
såsom vid Krapina och Varasd i norra K., Topusko
nära staden Glina, Lipik (vid Pakrac) och Podborje
(vid Daruvar) i Slavonien. Klimatet är på grund
af landets läge i granskapet af Alperna och dess
bergiga beskaffenhet icke varmare än i angränsande
delar af det norr derom liggande Ungern, men
i allmänhet mildt; bland kustbergen deremot
göra de kalla luftströmmarna klimatet rått, och
årstemperaturen är der 8–6° C. Denna del af landet är
också utsatt för en våldsam vind, bora (se d. o.),
som stundom omöjliggör all samfärdsel. Endast
omkr. 16 proc. af landet äro improduktiv mark,
men blott en ringa del af den produktiva användes
till åkerjord. Skog upptager mer än 30 proc., ängar
och betesmarker ungefär lika mycket. Åkerbruk och
vinodling äro hufvudnäringar. Vinskörden uppgår
till omkr. 2 mill. hl. årligen; mycket frukt odlas,
i synnerhet plommon, hvaraf ett slags bränvin
tillverkas, som utgör nationaldrycken. Ek- och
bokskogarna underlätta uppfödandet af talrika
svinhjordar. Mineraltillgångarna (svafvel,
koppar, jern och stenkol) äro få. Industrien är
föga utvecklad. Handeln består hufvudsakligen i
mellanhandel med spanmål och öfriga naturaprodukter
från de östra spanmålsproducerande landen samt vin- och
trävaruhandel. De vigtigaste handelsplatserna äro
Fiume, Zengg och Porto-Ré vid kusten, Agram, Sissek,
Esseg och Karlstadt. Agram står i jernvägsförbindelse
med Wien–Triestebanan, Ungern, Bosnien och Fiume. De
större floderna äro segelbara. – Innevånarnas antal
uppgick 1880 till 1,904,902 personer. Omkr. 70
proc. tala kroatiska, 20 proc. ren serbiska och
återstoden tyska (85,600), ungerska (45,000),
slovakiska (24,000), slovenska (20,000), italienska
och rutenska. Kroaterna äro romerska katoliker
(8,000 af dem, uniater, följa grekisk ritus,
men erkänna påfvens supremati) och använda det
latinska alfabetet för sitt språk, som endast föga
skiljer sig från det serbiska (det kallas ock af
somliga serbo-kroatiska). Serberna bekänna sig till
grekisk-katolska läran, men utgöra en autonom kyrka
under en egen patriark. De begagna det cyrilliska
alfabetet. Med afseende på religion tillhörde 1880
71,6 proc. den rom.-katolska kyrkan, 26,2 proc. den
grekiska kyrkan, 1,3 proc. voro protestanter och
0,7 proc. mosaiska trosbekännare. Kroaterna äro mycket
varma katoliker och mer ortodoxa än t. o. m. spaniorer
och portugiser. Någon skymt till fritänkeri finnes
icke bland dem; men denna allmänna fromhet yttrar
sig ej i K. i sådana öfverdrifna former som i
många andra land af samma odlingsgrad. Derjämte är
den religiösa fördragsamheten stor. Den förnämsta
undervisningsanstalten i landet är det 1874 öppnade
universitetet i Agram (omfattande teologisk,
juridisk och filosofisk fakultet) med ett utmärkt
naturhistoriskt museum. Andra lärda samfund äro en
sydslavisk vitterhets- och vetenskapsakademi (sedan
1866) samt ett arkeologiskt samfund. Dessutom märkas
en med statsanslag försedd nationalteater i Agram
(med både lyrisk och dramatisk scen) samt föreningar
för spridande af
literatur på nationalspråket. Den periodiska pressen,
såväl af politisk som skönliterär art, har under
sista tiden utvecklats betydligt, och K. går sedan
ett halft sekel tillbaka i spetsen för den literära
rörelsen bland sydslaverna. Det serbo-kroatiska
språket har ett större område, än man vanligen
föreställer sig, ty det omfattar utom K. och Slavonien
äfven Dalmatien, Bosnien, Herzegovina samt – ehuru
det der skrifves med cyrilliskt alfabet – Serbien
och Montenegro. Prestseminarier finnas i Agram,
Diakovár och Zengg (katolska) samt i Karlovicz,
Pakrac och Plaski (grekiska). Folkundervisningen
är ännu mycket försummad, så att omkr. 6/7 af
den vuxna befolkningen kunna hvarken läsa eller
skrifva. – Kronlandet styres af en regering,
i spetsen för hvilken står en af Ungerns konung
(kejsaren af Österrike) på förslag af den ungerske
ministerpresidenten utnämnd banus. Regeringen är
delad i tre sektioner: en för inre angelägenheter,
en för kultus och undervisningsväsendet och en
för rättsväsendet. I dessa angelägenheter har den
kroatiska landtdagen lagstiftningsmyndighet. Landtdagen
består af ärkebiskoparna i Agram och Karlovicz,
biskoparna, domprosten [i] Agram, magnaterna m. fl. samt
112 deputerade, hvilka väljas i lika många valkretsar
för tre år genom dels direkta, dels indirekta
val. Landtdagen räknar tillsammans 158 medlemmar. Den
sammanträder årligen i Agram. Till ungerska riksdagen
sänder landtdagen af sina ledamöter 43 representanter
(40 till underhuset och 3 till öfverhuset). Vid
riksdagsförhandlingarna hafva de deputerade rätt att
begagna det kroatiska språket. Till den ungerska
riksdelegationen sänder underhuset 11, öfverhuset
1 medlem för K. I den ungerska ministèren sitter
en särskild minister för K. – Rättskipningen
utöfvas i andra instans af k. banaltafeln och i
högsta instansen af k. septemviraltafeln, båda i
Agram. – I administrativt hänseende är kronlandet
deladt i 8 komitat: Fiume, Agram, Varasd, Krijevac
(hvilka bilda det forna Kroatien), Belovár, Pozsega,
Verovitic och Syrmien l. Szerim (Slavonien), samt
6 distrikt: Gospich (Lika-otocsáni), Ogulin, Banal
(Báni), Uj-Gradiskai, Brod (Bródi) och Peterwardein
(Péterváradi), hvilka bilda den forna
Militärgränsen. Hufvudstad: Agram.

Historia. K. jämte kroatiska militargränsen och
nordvestra delen af Bosnien (turkiska Kroatien)
beboddes i äldsta tid af pannonierna, hvilka 35
f. Kr. underkufvades af romarna. Omkr. 640 eröfrades
landet af kroaterna, efter hvilka det bär sitt
nuvarande namn. Kroaterna underkastade sig 864 den
bysantinske kejsaren, men bildade sedan ett oberoende
rike, ehuru de till slutet af 11:te årh. erkände den
bysantinske kejsaren som öfverherre. Från 994 kallade
sig K:s herskare konungar af Kroatien och från 1050
äfven konungar af Dalmatien, hvilket kroaterna ej
långt förut intagit. Bland K:s nationella konungar
nämnas Drzislav, Kresimir och Zvonimir,
hvilken mottog konungatitel af Gregorius VII. Sedan
början af 1100-talet var K. förenadt i personalunion
med Ungern. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:53:19 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free