- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
97-98

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krokodilslägtet, Crocodilus, zool. - Krokodiltårar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nacksköldar, har sex till åtta rader ryggsköldar,
lång, mer eller mindre afsmalnande och spetsig,
hvälfd, ofvanpå med två perlbandsartadt ledade
benlister försedd nos och gulgrön färg med mörkare
fläckar. Längden kan stiga till 10 m. Arten är
mycket rofgirig och dödar ofta menniskor. På vissa
ställen anses djuret för heligt. – Kärrkrokodilen,
C. palustris, på Ceylon, och Siamkrokodilen,
C. siamensis, hafva båda starkt hvälfda knölar
och enstaka, mellan dem inpassade, kölade sköldar
på halsen och kroppssidorna. – I Syd-Amerika,
Central-Amerika och Vestindien är spetskrokodilen,
C. acutus, hemma. Han igenkännes på sin utdragna,
smala och spetsiga, ofvan mer eller mindre
kullriga, något skrynkliga nos, starkt hvälfda
panna, fyra i en rad stående nacksköldar och fyra
långsgående rader ryggsköldar. Färgen är ofvan
smutsigt brun, med gula sicksacklinier, undertill
ljusgul. Längden kan stiga till 6 m. Äfven denna
art är ganska rofgirig och dödar t. o. m. menniskor.
C. R. S.

Krokodiltårar, hycklad gråt, låtsad smärta i syfte
att öfverrumpla någon. Uttrycket har sitt upphof i
folksägnen att krokodilen härmar ett gråtande barns
stämma för att lömskt locka till sig menniskor.

Krokodilödleslägtet, Thorictis, zool., hör till
familjen tejuödlor (Ameividae) inom ordningen
ödlor och klassen kräldjur. Stjerten är hoptryckt,
ofvanpå försedd med en dubbel fjällkam. Dessa
ödlor hafva fått sitt namn deraf att de till sitt
utseende påminna om krokodiler och af infödingarna
i Amerikas varmare delar, der de förekomma,
förvexlas med krokodilungar. Den största arten
är Th. dracaena, som blir ända till 1,8 m. lång.
C. R. S.

Krokskoven, skogstrakt i Ringerike, Buskeruds amt,
Norge. I K. lefva icke få minnen af de finnar, som
under förra hälften af 17:de årh. flydde från sitt
land och bosatte sig såväl här som i angränsande
skogstrakter (Nordmarken och Finmarken). Ned mot
Tyrifjorden för en väg genom Krokkleven, vida bekant
för sin naturskönhet och derför mycket besökt af
turister. På den äldre vägen, som gick något n. om den
nuvarande, genom den s. k. Nordkleven, stod 1716 en
träffning, i hvilken kapten Coucheron med några hundra
väpnade bönder slog major Nieroth, som var detascherad
med 300 man af öfverste Schlippenbachs regemente för
att intränga i Ringerike. O. A. Ö.

Krokstad, socken i Göteborgs och Bohus län,
Sörbygdens härad. Arealen 15,475 har. 2,721
innev. (1883). K. bildar med Hede och Sanne ett
regalt pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift,
Vikornas södra kontrakt.

Krolevez, stad i ryska
guvern. Tjernigov. Omkr. 14,000 innev. Handel med
landtmannaprodukter och linnevaror. Tvänne stora
marknader hållas årligen.

Krollsplint (af T. krollen, göra krusig; hoprulla
sig), bladen af ett nordafrikanskt steppgräs, som
torkas, rensas och "spinnes" (hopvrides) liksom tagel
samt i balar utskeppas från Algeriet. Krollsplint
(Fr. crin d’Afrique) är till färgen brunaktigt
grågrön. Den nyttjas till
stoppning af madrasser och möbler samt är det
bästa ersättningsämne för det f. n. 6–7 ggr dyrare
hästtaglet.

Krom (kråm; af Grek. chroma, färg), kem., ett
metalliskt, af Vauquelin 1797 upptäckt grundämne,
som i mineralriket anträffas i förening med syre i
mineralen kromjern, kromblyspat m. fl. Metallen,
som vid hög temperatur kan med kol reduceras ur
oxiden, är jerngrå, med 6–7 egentl. vigt, samt ännu
mer svårsmältlig än platina. Den är utomordentligt
hård, ungefär som korund. Metallen löses med
vätgasutveckling af saltsyra och svafrelsyra, men
angripes icke af salpetersyra. Kromens atomvigt,
som tecknas Cr, är 52. I kemiskt hänseende är kromen
två-, tre- och sex-atomig. Såsom två-atomig metall ger
kromen oxidulen Cr O och kloruren Cr Cl2 samt liknar då
i kemiska förhållanden mest jern och mangan. Såsom
tre-atomig metall eller, enligt andra åsigter, som
fyr-atomig med sex-atomig dubbel-atom gifver kromen
oxiden Cr2 O3 och kloriden Cr Cl3 eller Cr2 Cl6. På
detta mättningsstadium visar kromen största slägtskap
med aluminium och jern. Såsom sex-atomig ingår kromen
i kromsyreanhydrid, Cr O3, och liknar då närmast
mangan i mangansyran samt molybden och volfram. –
Den två-atomiga kromens föreningar äro af föga vigt
och ofullständigt kända, emedan de så hastigt syrsätta
sig i luften, att det är mycket svårt att undersöka
dem. Kromoxiden, Cr2 O3, är ett grönt pulver af
olika ren färgton alltefter beredningssättet. Den
erhålles vackrast genom glödgning af ammonium eller
qvicksilfverkromat. Den kan erhållas i hexagonala
tafvelformiga kristaller, isomorfa med jernoxidens
och lerjordens. Hydratet är en grågrön fällning, som
med grön färg löses i kaustikt kali och natron samt
i syror. Liksom lerjorden gifver kromoxiden salter
både med baser och syror. Mineralet kromjern, Fe
. O . Cr2 O2, är kromoxidens jernoxidulsalt och ett
exempel på salter af förra slaget. Salterna med syror,
eller kromoxidsalterna, utmärkas af en intensiv färg,
antingen grön eller blåviolett. De violetta salternas
lösningar färgas vid upphettning gröna, emedan
salterna sönderdelas i fri syra och lösliga gröna
basiska salter. Mest kändt bland kromoxidens salter
är kromalunet, Cr K 2SO4 12H2 O eller denna formel
fördubblad. Detta salt kristalliserar liksom vanligt
alun i reguliera oktaedrar och utmärkes af sin nästan
svarta, mörkvioletta färg. Kromkloriden, Cr Cl3 eller
Cr2 Cl6, bildar, sådan den erhålles på torra vägen
genom glödgning af kromoxid och kol i klorgas, vackert
metallglänsande, syrenfärgade blad, som äro alldeles
olösliga i vatten. En lösning af kromoxidhydrat i
saltsyra gifver vid afdunstning gröna kristaller
af vattenhaltig klorid. – Kromsyreanhydriden, Cr O3,
som erhålles af kaliumkromat och svafvelsyra, bildar
praktfullt skarlakansröda, lättlösliga kristallnålar,
hvilka med lätthet afgifva syre åt oxiderbara
ämnen. Man känner intet hydrat af kromsyran, men väl
salter, kromat, som äro till fårgen gula eller röda,
dels lösliga, dels olösliga, samt isomorfa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free