- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
223-224

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


2. Kullberg, Karl Anders af, vitter författare,
den föregåendes son, föddes i Stockholm d. 23
Aug. 1813. blef student i Upsala 1829 och utnämndes
1835 till kammarjunkare. 1838 aflade han examen
för inträde i rättegångsverken och innehade
derefter några domareförordnanden. Han öfvergaf
emellertid snart ämbetsmannabanan för att egna
sig åt literär verksamhet (redan vid 20 års ålder
hade han debuterat som romanförfattare), företog
flere utländska resor, vistades under åren 1846–56
mestadels i Kalmar och tjenstgjorde dessemellan som
notarie vid riksdagarna. Efter faderns död (1851)
ärfde han dennes adelskap. Död i Stockholm d. 29
Juni 1857, efter mångårigt bröstlidande. – K. var
en mycket god iakttagare och förfogade öfver en
qvick, behagfullt lekande, franskt elegant prosastil,
hvilken gjorde sig bäst gällande i novellen och
kåseriet. En ädel känsla och en verkligt poetisk,
ehuru ej synnerligen djup uppfattning röja sig icke
sällan i hans skildringar. Han offentliggjorde,
mest under signaturen K. K–g. bl. a. Carl Gustaf
Wrangel. Romantisk skildring af trettioåriga kriget

(1833), Maximilian eller en sammansvärjning under
Erik XIV:s regering
(1834), En ung mans memoirer
(3 bd. 1835–36), En dansös’ bekännelser (1836),
sedemålningen Gustaf III och hans hof (2 bd, 1838–39;
öfversatt på tyska 1841), den med säkra drag tecknade
folklifsbilden Domaren (1842), Bref, anteckningar
och skizzer från utlandet
(2 bd, 1844), Syskonbarnen
eller hofgunst och folkgunst
(1846), En sommar i
Småland
(1847), Minnen från en vistelse i Stockholm
åren 1844–45 af François Rouel. Öfversättning
af A. O.
(1847), en mystifikation, som var så väl
genomförd, att den först efter flere år uppdagades,
Stycken på vers (1847) och Samlade smärre berättelser
och skizzer
(3 bd, 1847–48). Det förtjenar nämnas, att
han gaf uppslaget till de "taflor ur Stockholmslivet",
i hvilkas tecknande A. Blanche senare nådde ett sådant
mästerskap. K:s ganska förtjenstfulla skådespel
Svenskarne i Neapel (1836) måste efter några
föreställningar nedläggas till följd af en mycket
bitter kritik i liberala tidningar, mot hvilka den
icke så litet högersinnade författaren med förnäm
öfverlägsenhet låtit sin satir spela. Han redigerade
från 1836 under några år tidningen "Freja" samt
lemnade bidrag till flere tidningar och kalendrar. Jfr
A. Ahnfelt: "Ur Karl af K:s portfölj. Efterlemnade
papper, berättelser och humoresker i urval" (1879).

1. Kullberg, Karl Anders, skald, öfversättare,
född på Erikstorp i Sventorps socken af Skaraborgs
län d. 26 Okt. 1815, blef student i Upsala 1835,
vistades der i tio år och bosatte sig sedan i sin
hembygd. Han invaldes 1865 i Svenska akademien och
kreerades 1877, vid Upsala universitets jubelfest,
till filos. hedersdoktor. – K:s Dikter (1850) röja
verkliga skaldegåfvor, framförallt en yppig fantasi,
som hopar prunkande bilder på hvarandra. Särskildt
märkas Qvinnans skapelse, Det fria ordet och 28
vackra, ehuru högeligen konventionella Sonnetter till
Julia.
Han har dessutom diktat
Prins Gustafs drapa (1853) samt tid efter annan poem,
som införts i tidningar och tidskrifter. Om K:s stora
formtalang vittna i främsta rummet hans utmärkta
öfversättningar af Tassos "Befriade Jerusalem"
(2 bd, 1860; episoden "Armidas ö" belöntes 1857 med
Sv. akademiens stora pris), Ariostos "Den rasande
Roland" (4 bd, 1865–70) och Petrarcas "Canzoner,
ballater och sestiner" (1880). För sina förtjenster
såsom öfversättare fick K. 1860 Karl Johans pris
af Sv. akademien samt 1865 och 1871 Letterstedtska
priset af Vetenskapsakademien. Hans inträdestal
i Sv. Akademien gifver en flärdfri och träffande
karakteristik af företrädaren, B. E. Malmström.

2. Kullberg, Nils Axel, urkundsutgifvare, den
föregåendes kusin, föddes i Falköping i Okt. 1824,
blef 1842 student i Upsala och promoverades 1851
till filos. doktor. Efter tjenstgöring såsom
e. o. tjensteman i Ecklesiastikdepartementet och,
hufvudsakligen, i Riksarkivet befordrades han i
sistnämnda verk 1865 till andre och 1874 till förste
amanuens samt 1877 till arkivarie. Död i Stockholm
d. 10 Mars 1884. K. utgaf en förteckning af Svenska
Riks-Archivets pergamentsbref från och med 1351

(omfattande tiden 1351–1400; 3 dlr, 1866–72),
med angifvande af deras innehåll, samt Svenska
Riksrådets protokoll
(omfattande tiden 1621–33; 3 dlr,
1878–85). Bägge dessa publikationer, som röja fin
urskilning och stor forskareflit, intaga en utmärkt
plats bland svenska källskriftsamlingar. Sedan 1881
var K. ledamot af Vitt. hist. och ant.-akademien.

Kullberg, Viktor, kronometer-fabrikant, född på
Gotland d. 13 Aug. 1824, utbildade sig från sitt 16:de
år i yrket, först hos kronometer-fabrikanten Söderberg
i Visby och Stockholm, sedan (1849–50) i Köpenhamn
hos L. U. Jürgensen och (1850–60) i London. Sedan K.
1860 börjat drifva egen rörelse, vann han
s. å. silfvermedalj vid utställningen i Besançon
och 1861 hedersdiplom i Paris, förklarades 1862, vid
verldsutställningen i London, för "den utan jämförelse
bäste" samt belönades 1863, liksom åtskilliga
gånger senare, med Greenwich-observatoriets
första hederspris, hvarjämte han under de senaste
20 åren utmärkts med högsta klassens belöningar vid
snart sagdt alla större utställningar och mottagit
hedersbevis från konstindustriella akademier
i Storbritannien, Frankrike och Schweiz. K.,
som föredragit att förblifva svensk undersåte,
anses vara en af de allra förnämste nu lefvande
kronometertillverkare.

1. Kulle, Nils Jakob, genremålare, född i Lund d. 6
Juli 1838, kom 1855 i guldsmedslära och arbetade
i sitt yrke från hösten 1860 i Stockholm, der han
1864 äfven blef elev vid konstakademien. Först med
året 1867 egnade sig K. uteslutande åt konsten,
och 1870 afgick han från läroverket för att egna
sig åt genremåleriet. Sedan dess har han årligen
idkat studier i sin hembygd, hvars slättbefolkning
i dess hvardagslif han valt till föremål för
sin pensel. Alltifrån 1871 har han dels åt
konstföreningen, dels åt enskilda utfört en mängd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free