- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
227-228

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kullings härad ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mytologiska representanter för solen samt således
motsvara grekernas Herakles och Apollon. L. G.

Kullings härad i Elfsborgs län ingår i Vätle, Ale
och Kullings domsaga samt i Kullings fögderi och
omfattar socknarna Herrljunga, Tarsled, Remmene,
Fölene, Eggvena, Algutstorp, Sköfde, Tumberg,
Härene, Bråttensby, Landa, Hol, Siene, Horla,
Norska Skogsbygden, Lena, Bergstena, Fullestad,
Långared, Alingsås landsförsamling, Rödene, Bälinge,
Ödenäs och Hemsjö samt delar af Magra, Östad och
Hellestad. Arealen 77,567 har; 19,236 innev. (1883).

Kullings kontrakt (förut kalladt K. eller
Gäsene kontrakt
) i Skara stift omfattar pastoraten
Alingsås stad med landsförsamlingen och Rödene,
Bälinge, Ödenäs samt Hemsjö; Lena med Fullestad och
Bergstena; Långared; Nårunga med Norska Skogsbygden,
Ljur, Ornunga, Qvinnestad och Asklanda; Algutstorp
med Sköfde, Tumberg, Härene, Bråttensby och
Landa; Björke med Grude, Hudene, Gällby och Vesene;
Herrljunga med Tarsled, Remmene, Fölene och Eggvena;
samt Hol med Siene och Horla. Arealen 101,937
har. 26,638 innev. (1883).

Kullor, bot. Se Anthemis.

Kulltorp. 1. Socken i Jönköpings län,
Vestbo härad. Arealen 9,414 har. 1,370
innev. (1883). K. bildar med Gnosjö ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl, Vexiö stift, Vestbo kontrakt. –
2. Till 1884 vapenöfningsplats för en del af Kalmar
regementes beväring, i Arby socken, Södra Möre härad,
20 km. s. om Kalmar.

Kulm. 1. (P. Chelmno) Stad i preussiska
regeringsområdet Marienwerder (Westpreussen),
nära högra stranden af Weichsel. 9,937
innev. (1880). Gymnasium och en af Fredrik II 1775
inrättad kadettskola. K. är den äldsta staden i
Westpreussen och fanns redan före Tyska riddarnas
ankomst, hvilka 1232 uppbyggde slottet i K. 1466–1772
hörde staden till Polen. Det katolska biskopsstiftet
K. grundades 1243. Domkapitlet och biskopen hade
dock sitt säte i staden Kulmsee, tills de 1824
flyttade till det forna cisterciensklostret Pelplin i
regeringsområdet Danzig. – 2. (Tsjech. Chlumec)
By i norra Böhmen, området (bezirk) Aussig,
5 km. n. ö. om Teplitz, bekant genom den franska
kåren Vandammes nederlag d. 29 och 30 Aug. 1813. Vid
återtåget från Dresden följde en rysk kår under
general Ostermann vägen förbi K. och blef der anfallen
af franska kåren Vandamme, som ryckte fram från Pirna
för att afskära de förbundne denna väg. Vandamme
hade så när besegrat Ostermann, då preussiska kåren
Kleist af en händelse föll honom i ryggen. Vandamme,
som icke fick något understöd, gjorde front mot sina
båda motståndare, men blef i grund slagen. 2. C. O. N.

Kulmann, Jelisaveta, rysk skaldinna, föddes 1808 i
Petersburg. Fadern, en rysk officer af tysk härkomst,
dog, då flickan ännu var späd. Modern skaffade henne
emellertid en lärd uppfostran, vid hvilken särskildt
vidsträckta språkkunskaper åsyftades. Det sällspordt
brådmogna barnet beherskade vid 12 års ålder ryska,
tyska, engelska, italienska, latin och grekiska. På
alla dessa språk författade hon
med samma lätthet tankerika, i formelt hänseende
omvexlande dikter. Vid 13 års ålder erkändes hon
af Göthe och Jean Paul som skaldinna. Hon dog
emellertid redan 1825. I Ryssland, Tyskland och
Italien har hon vunnit lof för sina skaldestycken
på dessa lands språk. Hennes grekiska dikter buro
en sådan genuin prägel, att man försökte utgifva
dem för återfunna qväden af Korinna. Hennes ryska
dikter offentliggjordes 1833 af kejserliga akademien i
Petersburg. I Tyskland utgåfvos 1835 hennes Sämmtliche
dichtungen
(8:de uppl. 1857) och 1875 ett urval af
dem. Hon anses hafva skrifvit minst 100,000 vers.

Kulmbach, stad i bajerska regeringsområdet
Oberfranken, 18 km. n. v. från Baireuth, vid
en af Mains källfloder, Weisser Main. 5,815
innev. (1880). Staden har flere linneväfverier och
ett stort bomullsspinneri, men är hufvudsakligen
ryktbar för sina stora ölbryggerier, hvilka årligen
exportera mer än 150,000 hl. till utlandet, ända
till Amerika och Australien. Invid staden ligger
den forna borgen Plassenburg, som 1806 genom
kapitulation kom i fransmännens händer och sedan
slopades af dem såsom fästning. Nu begagnas den som
tukthus. 1398–1591 var den residens för markgrefvarna
af Brandenburg-Kulmbach.

Kulmbach, H. von. Se Gulmbach.

Kulmen (Lat. culmen), egentl. höjdpunkten af en
uppåtsträfvande och derefter åter fallande linie;
höjdpunkten i en utveckling eller ett förlopp. Jfr
Progress och Regress.

Kulmination (se Kulmen), astron., en stjernas
öfvergång från att öka sin höjd öfver horisonten
till att minska densamma eller tvärt om. Meridianen
delar alla dagcirklar i två lika, till horisonten
symmetriskt belägna delar, hvarvid skärningspunkterna
äro de punkter, der stjernan uppnår sin största och
sin minsta höjd. De stjernor, hvilkas hela dagcirkel
ligger öfver horisonten, cirkumpolarstjernorna, hafva
sålunda två kulminationer, en öfre och en undre. –
Kulminera, nå sin höjdpunkt; vara på höjden af ära
o. s. v. E. J.

Kulmsee [-se], stad i preussiska regeringsområdet
Marienwerder (Westpreussen), vid en sjö s. ö. om
Kulm. 3,429 innev. (1880). Stadens gamla slott var
till 1824 biskoparnas af Kulm residens.

Kulnev [-eff], Jakov Petrovitj, den i "Fänrik
Ståls sägner" besjungne ryske krigaren, föddes 1763
och tillhörde en adlig ätt i Pskov. Han deltog i
ryska fälttågen mot Turkiet 1789, i Polen 1794 och
mot Napoleon 1807 samt var i 1808–09 års finska krig
med från början. I slutet af Mars 1808 kom han med en
trupp kosaker till Jakobstad, der J. L. Runeberg –
vid den tiden en fyraårig pilt – hade sitt hem, och
der sedermera minnet af K:s originella personlighet
länge lefde qvar. Efter krigsskådeplatsens fortsatta
förflyttning norr ut var det K., som genom affärerna
vid Ypperi, Viret och Pyhäjoki (d. 16 April) inledde
slaget vid Siikajoki. Samma dag detta stod (d. 18
April) utnämndes han till öfverste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free