- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
231-232

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulspruta l. mitraljös (T. kugelspritze, kartätschgeschütz; Fr. mitrailleuse, mitrailleur) kallas en skjutmaskin, bestående af en eller, vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd projektiler kan utslungas med stor hastighet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmärksamhet. – En öfvergång från orgelbössorna
till nutidens kulsprutor bildar det under
amerikanska inbördeskriget (1861–65) konstruerade
requa-batteriet, som bestod af 25 på en fältlavett
bredvid hvarandra liggande gevärspipor, konstruerade
för bakladdning. Skjuthastigheten var 175 skott i
minuten. Från samma krig räknar äfven "Gatlings kanon"
(se nedan) sin uppkomst; och med denna börjar raden
af de många kulsprutkonstruktioner, som under senaste
årtionden varit underkastade försök inom olika land
och ännu undergå förbättringar.

Man kan dela nutidens kulsprutor i tvänne skilda
slag, de revolverande, hos hvilka piporna ligga
i en knippa parallelt med och kring en gemensam
axel, hufvudaxeln, hvilkens rotation de följa,
samt de, som hafva fasta pipor, liggande antingen
bredvid eller i flere rader öfver hvarandra. Till
det förra slaget höra bl. a. Gatlings, Gorlovs,
Baranovskis, Nobels, Palmcrantz’ n:r 1, Claxtons,
Hotchiss’ och Lowells system; till det senare höra
Manceaux’ system; den franska "canon à balles" samt
Christophe-Montignys, Feldls, Envalls, Albertinis,
Palmcrantz-Nordenfelts och Gardners system. – Gatlings
kanon
(Gatling battery gun; fig. 5) konstruerades
1861 af den amerikanske mekanikern R. J. Gatling. Af densamma

illustration placeholder
Fig. 5.


finnes en mängd olika kalibrar, från 10,7 till
25,4 mm. Den har 4, 5, 6 eller 10 refflade pipor,
hvilka kringvridas medelst en vef, fäst antingen
på högra sidan af kammarstycket eller baktill
på hufvudaxeln. Hvarje pipa har sitt lås och
förses medelst patrontillföraren med patroner
från ett öfver denna sittande magasin eller
ur en laddtrumma, hvilken undergått åtskilliga
förändringar. Största skjuthastigheten uppgår till
1,000 à 1,200 skott i minuten. En svaghet hos denna
kanon är att piporna ej ligga fullkomligt stilla under
skjutningen. Gatlingskanonen är antagen, i mer eller
mindre utsträckning, i England, i Nord-Amerikas förenta stater, Ryssland,
Turkiet, Mejico, Egypten, Kina och Japan.
Gorlovs, Baranovskis och Nobels kulsprutor äro
ingenting annat än förändringar af Gatlings och hafva
blifvit antagna endast i Ryssland.
Palmcrantz’ system n:r 1 framställdes 1868 af
ingeniören H. Palmcrantz från Stockholm och hade
6, 8 eller 10 remingtonpipor. Skjuthastigheten var
högst 350 skott i minuten,
Claxtons system skiljer sig från Gatlings äldre
modeller hufvudsakligen deruti att den har färre
delar samt att mekanismen vrides medelst en häfstång.
Skjuthastigheten uppgick till 400 skott i minuten.
- -Hotchiss’ revolverkanon (fig. 6)

illustration placeholder
Fig. 6.


bildar ett nytt utvecklingsstadium af revolverande kulsprutor deruti att
till densamma nyttjas sprängprojektiler, hvilket
förut var fallet endast med 25,4 mm. Gatlings
kanon. Hotchisskanonen har enklare och starkare
mekanism, fullkomlig orörlighet af pipan vid
eldgifningen samt endast ett lås till alla
piporna. Dessa äro 5, med 37, 40, 47 eller 53
mm. kaliber. Patrontillföraren emottager patronerna
från ett magasin och för dem derefter framför
låset, som ligger bakom nedersta pipan. Vid den
österrikiska 47 mm. kulsprutan affyras skotten
medelst ett särskildt, under kammarstycket
befintligt trycke, vid de öfriga deremot medelst
vefven på högra sidan, hvilken sätter hela
mekanismen i verksamhet. Skjuthastigheten är 60
till 80 sprängprojektiler i minuten, motsvarande
ungefär 1,200 sprängstycken och skrot. Denna
kulspruta är införd i synnerhet vid flottan eller
fästningsartilleriet i Frankrike, Tyskland, Holland,
Ryssland, Danmark, Nord-Amerikas förenta stater,
Italien, Grekland, Chile, Kina, Österrike, Brasilien,
Argentinska republiken samt, till mindre antal, i
flere andra stater.
Lowells batterikanon (fig. 7), som f. n.
(1885) försökes i Förenta staterna, liknar
endast till det yttre de föregående och borde derför
knappast räknas till det revolverande systemet. Den
har 4 gevärspipor, af hvilka dock endast en i sänder
användes så länge, tills den af skjutningen blifvit
för varm. Patrontillföringen regleras af två tandade
hjul, hvilka emottaga patronerna ur ett magasin
och derefter föra dem framför låskolfven. Största
skjuthastigheten är 368 skott i minuten. – Den af
fransmannen J. F. Manceaux konstruerade kulsprutan,
Manceaux’ mitraljös, påminner i hög grad om de
primitiva orgelbössorna, men synes hafva utgjort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:21:58 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free