- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
235-236

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kulspruta l. mitraljös (T. kugelspritze, kartätschgeschütz; Fr. mitrailleuse, mitrailleur) kallas en skjutmaskin, bestående af en eller, vanligtvis, flere pipor och ur hvilken en mängd projektiler kan utslungas med stor hastighet - Kulstapel, artill., ett antal pyramidaliskt ordnade fullkulor eller oladdade hålkulor till artilleripjeser - Kult, hvarje slags yttre form för gudsdyrkan och allt hvad dertill hör; gudstjenst

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Palmcrantz-Winborgs kulspruta n:r2,
Repeter-kulsprutan
(la mitrailleuse à repetition),
Svenska kulsprutan (la mitrailleuse suédoise) samt
Nordenfelt-Palmcrantz’ eller endast Nordenfelts
kulspruta
(Palmcrantz’ system), Nordenfelt’s
machinegun
(fig. 11). Ingeniören Palmcrantz
konstruerade

illustration placeholder
Fig. 11.


egentligen den 4-pipiga 25,4 mm. samt 10-pipiga
af gevärskaliber; de öfriga har Nordenfelt, efter
Palmcrantz’ död, 1880, dels förenklat, dels helt
och hållet nykonstruerat, dock enligt systemets
principer. Dessa kulsprutors mekanismer tillverkas
vid Karlsviks fabrik i Stockholm, hvars föreståndare
för närv. (1885) är Th. Winborg, hvarefter de sändas
till Nordenfelt i England för att förses med pipor
och lavettage. Piporna tillverkas numera af bästa
engelska gjutstål samt äro refflade. Beträffande
mekanismen skiljer man vid detta system mellan tre
olika slag: med färre än 4 pipor (2 pipor af 25,4,
31,75 eller 38,1 mm. och 2 och 3 gevärspipor),
med 4 och 5 25,4 mm. och 10 à 12 gevärspipor, samt
slutligen med 5 och 7 gevärspipor. De skilja sig för
öfrigt inom de olika landen med afseende på kaliber,
ammunitionsslag och lavettage. De 28 modeller, som
tillhöra detta system, skulle man äfven kunna skilja
med afseende på verkningsförmåga i 3 grupper: lätta
och tunga gevärskulsprutor, antitorpedo-kanoner
samt lätta och tunga granatkanoner. Mekanismen
röres medelst en hafstång. Skjuthastigheten är vid
de större kalibrarna 100 à 200 sprängprojektiler
samt vid gevärskulsprutorna från 300 ända till
1,000 à 1,200 skott i minuten. Den är använd i
England, Turkiet, Italien, Brasilien, Österrike,
Ryssland, Sverige-Norge, Spanien, Kina, Japan
och Argentinska republiken. – Gardners mitraljös
konstruerades 1874 af dåvarande kaptenen i Förenta
staternas armé W. Gardner. Denna kulspruta har
gevärskaliber samt 1 à 2 pipor. Mekanismen är ganska
enkel. Skjuthastigheten utgör för de en-pipiga 180
och för de två-pipiga 350 skott i minuten. Det bolag,
som 1880 öfvertagit tillverkningen, har förbättrat
densamma under namn af Pratt-Whitneys mitraljös
(fig. 12). Skjuthastigheten vid denna har ökats till
400 à 500 skott i minuten. Den försökes i England. –
Till de flesta kulsprutor
utgör servisen 3 à 4 man. Lavettagen äro
tämligen olika, beroende på deras olika

illustration placeholder
Fig. 12.


användning. – Försök hafva gjorts, ehuru utan
framgång att konstruera kulsprutor, i hvilka i
stället för krut sammanpressad luft eller ånga
användes såsom drifkraft. – Se vidare Maskinkanon.
H. W. W.

Kulstapel, artill., ett antal pyramidaliskt
ordnade fullkulor eller oladdade hålkulor till
artilleripjeser. Ett större antal kulstaplar bildar
en kulgård. Kulstaplarna göras vanligtvis ej högre
än 5 à 6 fot. Antalet kulor beräknas i en tresidig
stapel, hvars understa lager har n kulor i hvarje
sida, enligt formeln
n(n + 1)(n +2>

––––––––––––––,

6

i den qvadratiska stapeln enligt formeln
n(n + 1)(2n + 1)

––––––––––––,

6

samt i den, hvars understa lager bildar en
rektangel med m kulor i den längre riktningen och n
i den kortare, enligt formeln
n(n + 1)(3m - n + 1)

–––––––––––––––-.

6

Har stapeln form af en stympad pyramid, räknas
kulorna i understa och öfversta lagret af en sidoyta,
hvarefter kulornas antal utgör skilnaden, mellan dem i
stapeln af förutnämnda form och dem, som rymmas i den
felande spetsen. Spetsprojektiler och kartescher bruka
vanligtvis ej uppläggas i staplar, utan ställas i
förråden på hyllor. H. W. W.

Kult (Lat. cultus, af colere, vårda, dyrka),
hvarje slags yttre form för gudsdyrkan och allt
hvad dertill hör; gudstjenst. Kultens beskaffenhet
är beroende af gudsbegreppets beskaffenhet. Ett
lägre och sinligare gudsbegrepp får sitt nödvändiga
uttryck i en lägre och råare kult, ett högre och
andligare gudsbegrepp i en högre och andligare anlagd
kult. Men hvarje gudsbegrepp, äfven det högsta, hvaraf
en menniska är mäktig, måste gifva sig uttryck i en
yttre form, emedan menniskan är en sinligt förnuftig
varelse. Hufvudbeståndsdelen i hvarje kult är "offer"
åt gudomligheten i en eller annan form, vexlande efter
olika odlingsståndpunkt. Till den råare kulten höra
t. ex. offer af djur eller af menniskor; hos folk
med renare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:41:32 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free