Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kumaner, asiatiskt folk af turkisk stam - Kumanien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbredde sig längs norra stranden af Svarta hafvet
ända till Donaumynningarna och östra Karpaterna,
der det nuvarande Moldau erhöll namnet Kumanien, samt
blefvo genom sina plundringståg besvärliga och farliga
grannar för bysantinerna, ungrarna och ryssarna. 1070
inföllo de första gången i Ungern, men blefvo
tillbakaslagna af konung Salomo. I förra hälften af
13:de årh. dukade kumanernas hufvudmakt under för
mongolerna, då de i förening med ryska furstar ledo
det stora nederlaget vid floden Kalka (1223). En del
af kumanerna qvarstannade i södra Ryssland, hvarifrån
ett stort antal sedan fördes i slafveri till Egypten,
en annan del flydde in på den bysantinska halfön, och
en tredje del slutligen drog till Ungern, der Bela IV
anvisade dem land mellan Donau och Teis. De bevarade
länge sitt nomadiska och vilda lefnadssätt, men
tvingades sedan, mot midten af 14:de årh., att antaga
kristendomen och uppgingo slutligen fullständigt
bland magyarerna. Namnet fortlefver i benämningen
på de båda distrikten Stora och Lilla Kumanien
(Magyar. Nagy-Kunsag och Kis-Kunsag) på ömse sidor om
mellersta Teis, af hvilka det förra sedan 1876 utgör
en del af komitatet Jász-Nagy-Kun-Szolnok och det
senare ingår i komitatet Pest-Pilis-Sólt-Kis-Kun.
Kumanien, Stora och Lilla, tvänne områden i Ungern. Se
Kumaner.
Kumaon. Se Kamaon.
Kumarin. Se Asperula och Cumarin.
Kumas, Konstantinos Michael, nygrekisk lärd och
pedagog, f. 1777, fullbordade sina studier i Wien och
deltog sedan med Konstantinos Oikonomos i stiftandet
af det berömda filologiska gymnasiet i Smyrna, vid
hvilket han från 1809 verkade i flere år. Utbrottet af
grekiska frihetskampen 1821 förde honom till Trieste,
hvarest han bl. a. skref sitt hufvudverk Historiai
ton antropinon praxeon (1826–32), en verldshistoria
i 12 bd. Mångsidigt lärd, främjade K. dessutom
i sitt fosterland studiet af filologi, filosofi,
matematik, geografi och kemi, icke så mycket genom
egna skrifter som genom en mängd öfversättningar och
bearbetningar. Död i Trieste 1836.
Kumassi (Eng. Coomassie), hufvudstad i negerriket
Asjanti i Afrika, i en osund trakt, nära 200 km. n. om
den engelska staden Cape Coast Castle. Den anlades i
början af 18:de årh. af rikets egentlige grundläggare,
Osai Tutu, och växte upp till en stad med 100,000
innev. I engelsmännens krig mot Asjanti 1874 intogs
den af Garnet Wolseley d. 4 Febr. och uppbrändes,
men återuppbyggdes sedermera.
Kumiss. Se Kumys.
Kumla. 1. Härad i Örebro län, ingår i Vester-Nerikes
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Hallsberg,
Kumla och Lerbäck. Arealen 54,633 har. 15,251
innev. (1883). – 2. Kontrakt i Strengnäs stift,
omfattar de 8 pastoraten Askersunds stad, Askersunds
landsförsamling, Hallsberg, Hammar, Hardemo, Kumla,
Lerbäck samt Snaflunda, hvart och ett bestående af
en församling. Arealen
118,180 har. 30,173 innev. (1883). – 3. Socken
i Vestmanlands län, Öfver-Tjurbo härad. Arealen
6,145 har. 1,534 innev. (1883). K. utgör
ett konsistorielt pastorat af 2:dra kl.,
Vesterås stift, Sala kontrakt. – 4. Socken
i Örebro län, Kumla härad. Arealen 11,926
har. 5,921 innev. (1883). K. utgör ett regalt
pastorat af 1:sta kl., Strengnäs stift, Kumla
kontrakt. – 5. Socken i Östergötlands län, Lysings
härad. Arealen 1,262 har. 340 innev. (1883). Annex
till Svanhals, Linköpings stift, Lysings kontrakt. –
6. K. l. Kumlamads kapell i Kalmar län. Se S:t
Sigfrid.
Kumlien [-lin], Axel Frithjof, arkitekt, född d. 10
Apr. 1833 i Härlunda för-saml., Skaraborgs län,
genomgick Chalmersska slöjdskolan i Göteborg och
sedan byggnadsskolan i Holzminden i Braunschweig
samt idkade dessutom studier i byggnadsfacket,
hufvudsakligen inom Tyskland. Efter sin ankomst till
Stockholm, 1859, blef K. anställd vid statens
jernvägars arkitektkontor, der han tjenstgjorde till 1873,
men sysselsatte sig derjämte med byggnadsföretag
för enskildas räkning. Bland byggnader, till hvilka
K. uppgjort ritningar, och hvilkas utförande han
delvis öfvervakat, kunna nämnas: f. d. Cederlunds
villa å Täcka udden (Djurgården), Grand Hôtel i
Stockholm, Jernkontorets hus derstädes, Rydaholm i
Vestergötland och Stora Torp vid Göteborg. 1872 ingick
han bolag med sin broder, Knut Hjalmar K. (född d. 7
Mars 1837 i Härlunda församling), och sedan dess hafva
de gemensamt lemnat planer och ritningar till Malmö
nya elementarläroverk, tull- och packhus derstädes,
stationshus i Göteborg för Bergslagernas jernväg,
hotell i Nora, Falun, Kristinehamn och Nyköping,
lifförsäkringsaktiebolaget Nordstjernans hus i
Stockholm, Stockholms stads bad- och siminrättning,
aktiebolaget Casinos hus vid Kungsträdgården och
Forssellska huset vid Sturegatan (båda i Stockholm)
m. fl. större byggnadsföretag såväl i hufvudstaden
som i landsorten.
-rn.
Kumlinge, socken af Ålands härad och domsaga, Åbo
och Björneborgs län, Finland, utgöres af en mängd
större och mindre öar, holmar och skär, hörande
till Ålands sydöstra skärgård. Befolkningen,
svensk, 833 pers. (1881). Imperielt pastorat
af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Ålands prosteri.
M. G. S.
Kummel (Isl. kuml, Lat, cumulus, hög,
hop). 1. Arkeol, en af fornforskarna förr mer än
nu använd benämning dels på en grafhög i allmänhet,
dels och vanligen på en af stenar bestående sådan hög,
således detsamma som nu plägar kallas stenröse. –
2. Sjöv., en uppkastad stenhög, afsedd att tjena till
märke för sjöfarande. – 3. Zool. Se Kummelslägtet.
Kummelslägtet, Merluccius Cuv., zool., ett till
torskfamiljen hörande fiskslägte, bland de svenska
torskfiskarna stående mellan torsk- och långe-
l. lakeslägtena. Från dessa skiljes detsamma derigenom
att hithörande fiskar hafva blott två ryggfenor samt
en analfena, väl utvecklade bukfenor med sju strålar,
tämligen starka, i två- eller tredubbla rader sittande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
