Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kungsörnen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
20 vattensågar. – Samfärdseln förmedlas till
väsentlig del af de vidsträckta insjöarna, hvilka
förenas genom kanaler, bland hvilka Pielis kanaler,
som förbinda norra Karelens vattendrag med Saima,
öppnades 1879. – Handelsflottan utgjordes 1882 af 55
ång- och 136 segel-fartyg, hvilka nästan uteslutande
seglade på inländska farvatten. – Antalet jordegare
utgjorde 1882 13,487, af hvilka 13,330 bönder. –
Af undervisningsanstalter må nämnas ett fyrklassigt
lyceum i Joensuu (finskt) samt de i staden Kuopio
befintliga läroverken (se nedan). År 1883 funnos 63
fasta folkskolor med 4,161 elever. – Läkarevården
bestrides af 6 provinsialläkare, 2 stadsläkare och
1 länslasarettsläkare. Ett hospital är inrättadt
vid Kuopio, men ännu icke öppnadt. Dessutom finnas
några smärre sjukvårdsanstalter. – Utgifterna för
fattigvården på landet stego 1882 till 389,798 mark;
understödstagarnas antal var 11,278. Länets sparbanker
voro 9, med 165,966 mark tillgångar och 141,523 mark
ansvarssumma. Samtliga kommuners inkomster utgjorde
574,003 mark och deras utgifter 550,564 mark. –
Sedan genom Nystadska freden (1721) södra delen af
Karelen afträdts till Ryssland, förenades det under
Sverige qvarblifna norra Karelen med Savolaks till
Kymmenegårds län under en landshöfding, som residerade
först i Fredrikshamn, sedan i Villmanstrand och
slutligen, efter 1743, i Lovisa. De svårigheter,
som föranleddes genom länsresidensets aflägsenhet
från de norra orterna, afhjelptes genom Gustaf
III:s d. 20 Juni 1775 anbefallda länsreglering, då
för norra delen af Savolaks och Karelen en särskild
landshöfding förordnades med säte i Kuopio. Genom
en ny reglering af 1831 erhöll länet sina nuvarande
gränser. – 2. Domsaga under Viborgs hofrätt, utgöres
af 2 tingslag och omfattar 4 socknar. Areal 3,958
qvkm. 32,887 innev. – 3. Härad i ofvannämnda län,
omfattar 4 länsmansdistrikt. Areal 6,397 qvkm. 47,212
innev. – 4. Stad i ofvannämnda län, säte för länets
guvernör och för biskopen öfver Kuopio stift, är
vackert belägen vid Kallavesi sjö. Invid staden ligger
den höga Puijo-backen, som erbjuder en storartad,
ehuru ödslig utsigt öfver talrika insjöar och
skogar. Den i Kallavesi utskjutande Väinölä-udden
är förskönad genom en parkanläggning. Bland
offentliga byggnader äro domkyrkan, länsresidenset
och länslasarettet de märkligaste. År 1882 räknade
staden 6,871 innevånare, af hvilka omkr. 600 hade
svenska språket till modersmål. De bebyggda tomternas
antal var s. å. 206. De vigtigaste exportartiklarna
äro trävaror och landtbruksprodukter. Exporten steg
1881 till ett värde af 1,393,730 mark, importen
till 3,156,483 mark. Stadens flotta uppgick till
38 segelfartyg och 17 ångbåtar om tillsammans 4,609
tons. På sjömanshuset voro inskrifna 3 examinerade
befälhafvare och 116 andra sjöfarande. Industrien
är obetydlig. År 1883 uppgick värdet af stadens
egendom till 455,368 mark, medan dess skulder stego
till 312,583 mark. Inkomsterna utgjorde år 1881
152,667 mark och utgifterna 187,044 mark. Bland
undervisningsanstalterna märkas ett finskt
statslyceum, ett
svenskt privatlyceum, en af staten underhållen svensk
flickskola, en privat finsk flickskola, en finsk
realskola (statsläroverk), som dock skall indragas, en
blindanstalt och en döfstumskola. Tätt invid K. ligger
Leväis’ landtbruksskola. I staden utgifvas 2 (finska)
tidningar, "Tapio" och "Savo". På Väinölä-udden
finnes en badinrättning och i närheten af staden ett
hospital. I ecklesiastikt hänseende bildar K. med
landsförsamlingen ett imperielt pastorat af 1:sta
kl., hvars kyrkoherde tillika är stiftets domprost. –
Sedan Gustaf III år 1775 förordnat, att större delen
af Savolaks skulle förenas med norra Karelen till ett
län, förlades landshöfdingens residens till den plats,
der K. nu är beläget. På förslag af landshöfdingen
E. O. Boije vidtogos omedelbart åtgärder för stadens
grundläggning, och fundationsbrefvet utfärdades
d. 4 Mars 1782. Staden, som ännu år 1800 hade endast
omkr. 500 innevånare, förblef länge obetydlig. Men
Saima kanals öppnande, 1856, var epokgörande för K.,
som sedermera med allt större framgång upprätthållit
sin ställning såsom kommersiel och intellektuel
centralort i norra Savolaks. – 5. Stift, det yngsta
i Finland, upprättades 1850 och omfattar Kuopio och
Uleåborgs län. Prosterierna äro 9: Domprosteriet,
Karelens öfre, Karelens nedre (hörande till Kuopio
län), Brahestads, Kalajoki, Uleåborgs, Kajana, Kemi
samt Lapska prosteriet. Pastoraten äro (1885) 65;
hela antalet församlingar 110. Af de 65 pastoraten
äro 29 imperiella, 36 konsistoriella. Areal 195,800
qvkm. 464,202 innev. (1881). – 6. Domprosteri af
ofvannämnda stift, omfattar 18 kyrkoförsamlingar med
en areal af 19,000 qvkm. och 139,840 innev. (1881). –
7. Landsförsamling i ofvannämnda stift och län,
bildar jämte Kuopio stad ett imper. pastorat
af 1:sta kl. Areal 1,908 qvkm. Befolkningen
(finsk) uppgick 1881 till 15,866 pers.
M. G. S.
Kuortane. 1. Härad under Vasa län, Finland,
omfattande 5 länsmansdistrikt. Areal 8,799
qvkm. 51,537 innev. (1881). – 2. Socken i nämnda
härad, Alavo domsaga. Areal 493 qvkm. Befolkningen,
finsk, uppgick 1881 till 3,654 pers. K. utgör ett
imperielt pastorat af 3:dje kl., Åbo ärkestift, Lappo
prosteri. – Straxt söder om K. kyrka utkämpades en het
strid d. 31 Aug. 1808 mellan tre finska bataljoner
med tre lätta kanoner, under öfverstelöjtnant
Wetterhoff, och general Kamenskis till 2,000 man
uppgående avantgarde under öfverste Kulnev. Dennes
upprepade djerfva anfall blefvo tillbakaslagna,
men efter fem timmars strid drogo finnarna sig
frivilligt tillbaka till hufvudställningen vid Ruona.
M. G. s. C. O. N.
Kupa, byggnadsk. Se Hvalf, sp. 134.
Kupang, hufvudstad i de nederländska besittningarna
på ön Timor, ligger på vestra kusten af denna ö,
vid södra stranden af Kupangviken. Omkr. 7,000 innev.
Kupé (Fr. coupé; jfr Kupera), halftäckt vagn,
afdelning af en jernvägspassagerarevagn.
Kupeczky [-petsky]. Se Kupetzky.
Kupelwieser [-viser], Leopold, österrikisk målare,
f. 1796, studerade i Wien och reste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
