Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kuusamo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1880), de mot påfvedömet riktade satirerna Römische
sonette (1869) och Christas auf der wanderschaft
(1870), ett antal med föga bifall mottagna dramer
äfvensom de värdefulla karakteristikerna Weibliche
und männliche charaktere (2 bd, 1838), Porträts
und silhouetten (2 bd, 1843) och Deutsche männer
und frauen (1851; 2:dra uppl. 1863). K:s Gesammelte
schriften utkommo i 12 bd 1862–67.
Kühne, August (psevdonymen Johannes van Dewall),
tysk romanförfattare, f. i Westfalen 1829, blef
artilleriofficer i Berlin 1848 samt deltog med
utmärkelse i fälttågen 1866 och 1870–71. Han tog 1875
afsked såsom öfverstelöjtnant. Död d. 16 April 1883. –
K. skref 1871–83 en oafbruten följd af romaner och
noveller, bland hvilka må nämnas Else Hohenthal
(1875; "Elsa Hohenthal", 1880), Strandgut (3 bd,
1875), de humoristiska Kadettengeschichten (1877;
"Från mina kadettår", 1881), Auf schiefer ebene (3
bd, 1880), Nadina (3 bd, 1881), Der alte Hans (4 bd,
1881) och Ein mann (1883; "En man", s. å.). En ledig,
ofta glänsande form utmärker dessa sedeskildringar,
till hvilka ämnet mestadels är hemtadt från den
högre societeten.
Kühne, Moritz, preussisk öfverste och
militärförfattare, född 1835, har gjort sig känd genom
sina utmärkta taktiska studier, som 1870–78 utkommo
under titeln Kritische und unkritische wanderungen
über die gefechtsfelder der preussischen armee in
Böhmen 1866. C. O. N.
Kühner, Raphael, tysk filolog, f. i Gotha
1802, blef 1825 lärare vid Hannovers lyceum, för
hvilket han sedermera vardt rektor, pensionerades
1873 och fick 1874 professors titel. Död 1878. – Med
sin Ausführliche grammatik der griechischen sprache
(2 bd, 1834–35; 2:dra uppl., i 3 bd, 1869–73)
gjorde K. epok inom studiet af grekiskan genom
att uppmärksamma den jämförande språkforskningen,
särskildt sanskrit, samt utveckla syntaxen efter
en rent vetenskaplig metod. På språklärans område
utarbetade han vidare Kurzgefasste schulgrammatik
der griechischen sprache (1836; 6:te uppl. 1881),
Elementargrammatik der griechischen sprache (1837;
30:de uppl. 1880; "Grekisk språklära", 1844, 2:dra
uppl. 1862), Elementargrammatik der lateinischen
sprache (1841; 42:dra uppl. 1881; "Latinsk grammatik",
1847), Schulgrammatik der lateinischen sprache
(1842, 5:te uppl. 1861; "Kort latinsk grammatica",
1842, 3:dje uppl. 1866, är ett sammandrag deraf)
m. m. samt slutligen Ausführliche grammatik der
lateinischen sprache (4 del. i 2 bd, 1877–80), ett
motstycke till den stora grekiska språkläran. Han
utgaf äfven Ciceros "Tusculanae disputationes" (1829;
5:te uppl. 1874) samt några af Xenofons skrifter
med kommentarer till skolbruk. K:s arbeten nyttjas,
utom i Tyskland, mycket i England och Nord-Amerika.
Kürnberger [hårdt g], Ferdinand, österrikisk
författare, f. 1823, måste, såsom delaktig i
oroligheterna 1848, fly från Wien samt uppehöll
sig derefter på vexlande orter i Tyskland och
Österrike. Död i München 1879. – En stor gedigenhet
så till innehåll som form utmärker K:s
arbeten, bland hvilka särskildt novellerna äro i sin
art betydande. Han utgaf bl. a. Ausgewählte novellen
(1857), Novellen (3 bd, 1861–62), Novellen (1878),
romanerna Der Amerikamüde (1855) och Der haustyrann
(1876), dramat Catilina (1855) samt Siegelringe
(1874), en följd politisk-nationella betraktelser,
och Litterarische herzenssachen (1877), en samling
kritiker.
Küssnacht, by i schweiziska kantonen Schwyz, vid
foten af Ivigi och öfre änden af Küssnachtsjön,
en vik af Vierwaldstättersjön. Omkr. 3,000 innev. I
närheten visar man de föregifna ruinerna af landfogden
Gesslers 1308 förstörda borg, vidare Tells kapell
vid vägen till Immensee, på det ställe, der Tell
berättas hafva skjutit landfogden, hvaremot hålvägen
genom väganläggning blifvit nästan utfylld. På en
brunn i K. står en 1843 rest staty af Tell.
Küstrin, stad och stark fästning i preussiska
regeringsområdet Frankfurt (Brandenburg), vid Warthes
utlopp i Oder, består af den egentliga staden
inom fästningsverken mellan Oder och Warthe, en
förstad på venstra stranden af Oder och en på högra
Warthestranden. 14,069 innev. (1880). Fästningens
styrka beror på dess läge mellan floderna och de djupa
kärrtrakterna deromkring, hvilka lemna fästningen
ett verksamt skydd mot angrepp söderifrån. K. var
ursprungligen en fiskareby, på hvars plats en stad
anlades omkr. 1250. 1535–71 var K. residens för
markgrefven Johan af Neumark, hvilken kallade sig
markgrefve af Brandenburg-K. (död utan arfvingar).
Kützing, Friedrich Traugott, tysk algolog, f. 1807,
studerade först farmaci, derefter naturvetenskaper
i Halle, upptäckte 1834 diatomacéernas kiselskal,
företog 1835 med stipendium af vetenskapsakademien
i Berlin en resa till södra Europa, der han
hufvudsakligen studerade Medelhafvets och Adriatiska
hafvets tång-arter, blef 1838 lärare vid realskolan
i Nordhausen och utnämndes 1843 till professor. K:s
arbeten hafva i väsentlig mån utvidgat kännedomen
om algerna. Han har utgifvit bl. a. Synopsis
diatomearum (1833), Algae aquae dulcis (1833–36),
Phycologia generalis, oder anatomie, physiologie
und systemkunde der tange (1843), Die kieselschaligen
bacillarien oder diatomeen (1844; 2:dra uppl. 1865),
Phycologia germanica (1845), Tabulae phycologicae
(19 bd,. 1845–71; innehållande, på 1,900 kolorerade
planscher, afbildningar af 4,407 alg-arter), det
vigtiga verket Species algarum (1849) och Grundzüge
der philosophischen botanik (2 bd, 1851–52), hvarest
han tager till orda för sjelfalstringen och bekämpar
hypotesen om arternas stabilitet.
Kvalsund, ett 30 km. långt sund mellan de norska
öarna Kvalö och Ringvadsö, hvilket bildar inloppet
till staden Tromsö. O. A. Ö.
Kvalö. 1. Ö i Tromsö amt (Norge). Areal 747
qvkm. 1,900 innev. (1876). Bland öns bergtoppar
märkas Mjälskartind (1,000 m.) och Gråfjeld (890
m.). – 2. Ö i Finmarkens amt (Norge). Areal 340
qvkm. 2,350 innev. (1876). Den högsta toppen är
Tyvfjeld (580 m.). På ön ligger staden Hammerfest.
O. A. Ö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
