Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kylberg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kymografion (hårdt k; af Grek. kyma, bölja, och
grafein, skrifva), "vågtecknare", ett ursprungligen
af fysiologen Ludwig konstrueradt, sedan af många
modifieradt instrument, bestående hufvudsakligen af
en roterande cylinder, på hvilken en skrifapparat
upptecknar kurvor af hvad slag som hälst, vare
sig af blodvågens rörelser eller af andra.
F. B.
Kymrer [hårdt k]. Se Kelter.
Kymriska språket
[hårdt k] l. brythonska (britiska) språket
bildar den ena hufvudafdelningen af den keltiska
språkgrenen. Den andra är den gaeliska (se Gaeliska
språket och literaturen). I hvilket förhållande
till dessa de utdöda keltiska fornspråken i Gallien
och andra delar af Europas fastland stått, är till
följd af knapphändigheten af de minnesmärken, som
af de sistnämnda språken finnas bevarade, en ännu
oafgjord fråga. Den kymriska afdelningen omfattar
wälskan (walesiskan), den nu utdöda corniskan, i
Cornwall, och bretonskan l. bretagniskan, i Bretagne
(se Bretonska språket och literaturen). De två
sistnämnda äro närmare beslägtade med hvarandra än
med wälskan. Om det sistnämnda språket se Wälska
språket och literaturen. A. E.
Kyndel (af T. quendel, timjan) är namnet på Satureja
hortensis L., en i Sverige sällan, men i Tyskland
ofta i trädgårdar odlad kryddväxt, hörande till
nat. fam. Labiatae L., kl. Didynamia. I vinklarna
mellan den 20–30 cm. höga stjelken och de motsatta,
lansettlika, helbräddade bladen sitta de blekblå
eller rödletta blommorna ensamma eller i små
klasar af 3–8 blommor. Bladen äro punkterade af
oljegömmen, hvilkas flyktiga olja ger en stark,
angenäm arom åt örten. Smaken är kryddartad,
skarp och något sammandragande genom närvaron af
garfämne. Kyndel har i Sverige förr varit använd
såsom kökskrydda och som ett upplifvande medel.
O. T. S.
Kyndelsmässan (Lat. candelaria, af candela,
Fornn. kyndill, ljus; jfr Eng. Candle-mas,
T. Lichtmess), äfven kallad Ljusmässedagen, en högtid,
som firats inom den kristna kyrkan alltsedan midten
af 5:te årh. Den är helgad åt minnet af Jungfru Marias
kyrkotagning (kyrkogång) och benämnes derför inom den
katolska kyrkan Purificatio ("renselsedag"). Nämnda
högtid inträffar d. 2 Febr., fyrationde dagen efter
Jesu födelse, på hvilken dag han af sin moder frambärs
i templet, enligt den mosaiska lagens föreskrift, samt
välsignades af den gamle Simeon. I Sverige betraktas
kyndelsmässedagen numera som helgdag, endast om
den infaller på en söndag; annars firas den först
påföljande söndag. Infaller kyndelsmässan åter på
fastlagssöndagen eller i veckan före denna, firas den
på söndagen näst före d. 2 Febr. – Kyndelsmässan, på
runstafven betecknad med en ljusstake till minne af de
många ljus, som fordom vid detta tillfälle både tändes
och invigdes för kommande helger (s. k. hallelujaljus,
kristningaljus, helgonbelätens ljus m. m.) är, liksom
så många andra kristna fester, ingenting annat än
en döpt hedning. Redan romarna firade vid denna tid
(ursprungligen var Februari hos dem årets sista
månad, enär året räknades från Mars) de
s. k. februalia, renings- och försoningsdagar, under
hvilka man offrade åt Pluto-Februus och Proserpina
samt åt de aflidnes maner. Till ceremonierna under
dessa offer hörde att man gick omkring med brinnande
ljus eller facklor i händerna. I Norden inföll vid
nämnda tid slutet af det stora midvintersblotet,
disablotet, om hvars allshärjarting med åtföljande
köpstämma man ännu i dag påminnes genom distingen i
Upsala (hvilken marknad plägar begynna omkr. d. 2
Febr.). Sedan midvintersoffret (Fornn. jólablót)
helgats till de kristnes jul (se d. o.), fick denna
senare högtid sin afslutning genom kyndelsmässan,
som derför ännu i dag mångenstädes i landsorterna
benämnes "lilla jul". R. G.
Kynett (hårdt k; Fr. cunette l. cuvette),
ränngraf, befästningsk., kallas en smal, våt
graf, som anlägges på bottnen af en eljest torr
större fästningsgraf i ändamål dels att försvåra
öfvergången, dels att upptaga regnvattnet. Äfven
i våta grafvar brukas stundom en kynett, eller en
fördjupning af grafven längs dess medellinie, på
det att åtminstone der vattendjupet jämväl vid lågt
vattenstånd måtte vara betryggande mot öfvervadning.
O. A. B.
Kynnefjäll, bergssträckning i nordöstra Bohus län,
börjar vid Kärnsjön i Tunge härad och går derifrån
i nordlig riktning mellan Örekilsån i ö. och
Bullarensjöarna i v. uppåt Iddefjorden och Norge
samt in i Valbo och Vedbo härad af Dalsland. På några
ställen är den mer än 16 km. bred.
Kynosarges [hårdt k], ett forntida gymnasium
invid Athen, n. ö. om staden, i hvilket filosofen
Antisthenes, stiftaren af Cyniska skolan (se
d. o.) och hans efterföljare höllo sina föreläsningar.
A. M. A.
Kynos kefalai. Se Cynocephalae.
Kyp. Se Färgning, sp. 607.
Kypert (T. köper), en grundform af väfnad, till
skilnad från de lärft- (l. taft-) och atlasartade
kännetecknad af diagonalt löpande, upphöjda
ränder. Kypert är alltid flerskaftad och väfves
så, att hvarje inslagstråd regelmässigt täckes
af 3 eller flere trådar af varpen (l. ränningen)
samt derefter framträder och täcker en varptråd,
hvarjämte hvar särskild inslagstråd arbetar ett skott
före eller efter sin närmaste granne. Sålunda beröra
bindningarna hvarandra, och de snedlöpande ränderna
och refflorna uppstå. Eller ock är det varptrådarna,
som efter samma regel genomkorsa inslagstrådarna. I
förra fallet uppstår ränningskypert, i senare fallet
inslagskypert. I jämförelse med lärftsbindningen
möjliggör kypertens mindre antal bindningspunkter en
större tjocklek och tyngd samt mera glans och mjukhet
hos tyget. Kypertväfnad kan tillämpas på alla slags
tyg, siden och bomull såväl som kläde, flanell
och andra ylletyg. Ränningskypertar äro buckskin,
kasimir, dräll, bolstervar, parkum, levantin, några
slags croisé, bombasin m. fl. Till inslagskypertar
höra kassinett, merino, paramatta o. s. v.
Kyphi [hårdt k], farmak., benämndes hos de gamle
egypterna en af myrrha och många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
