Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans dagar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så blifva det vinträd, hvarifrån de himmelska gåfvor
och krafter utströmma, genom hvilka allena menniskorna
kunde pånyttfödas till lif i Gud. Förverkligadt till
en församling eller kyrka blef himmelriket allra
först då, när Jesus omkring sig samlade en liten
skara lärjungar, som i tro annammade hans ord, och
hvilka han med löftet om den Helige ande insatte
till apostlar med uppdraget att genom dop och lära,
genom ord och sakrament göra alla folk till hans
lärjungar. Då Herren genom sin himmelsfärd ingått
i sin härlighet och på pingstdagen sände den
Helige ande, principen för kyrkans instiftande
och uppbyggande, framträdde himmelriket fullt
förverkligadt till en kyrka eller församling uti den
genom ord och sakrament förmedelst tron med Kristus
såsom sitt hufvud och med hvarandra såsom lemmar
af samma andliga lekamen förbundna gemenskapen af
menniskor. Till följd af denna sin dubbelsida, en
himmelsk, osynlig, och en jordisk, synlig, blef
den sålunda från himmelen härstammande, men på
jorden grundade och planterade Guds kyrka utsatt
för faran att antingen alltför mycket neddragas
inom det jordiska området och förvandlas till
en blott yttre institution en politia externa,
en stat, medförande frälsning genom endast yttre
tillhörighet och iakttagande af utvärtes bud och
stadgar, eller en endast andlig, osynlig gemenskap,
som med åsidosättande af de nödvändiga yttre
medlen, ord och sakrament, sätter uteslutande
Anden såsom igenkänningstecken på kyrkan. Den
förstnämnda ytterligheten blef katolska kyrkan;
den sistnämnda blef kyrkans upplösning i en mängd
sekter. Återgången till den bibliska kyrkan blef
protestantismens kyrka, hvars väsende är Kristus,
sjelf närvarande i ordet och sakramenten samt i och
genom dessa verksam i menniskornas hjertan och åt
dem meddelande sina andliga gåfvor till uppbyggande
af en församling af troende och i tron helgade,
hvilka så blifva hans andliga kropp (congregatio
sanctorum, "de heligas församling", "helga manna
samfund"). Protestantismens kyrka sönderfaller
i den evangeliskt-lutherska och den reformerta,
hvilkas olikhet betingas af predestinationsläran
(läran att Gud af evighet bestämt somliga menniskor
till salighet och andra till fördömelse), som gör,
att Kristi verksamhet genom ord och sakrament i
de icke till salighet predestinerade måste blifva
endast skenbar, då den lutherska kyrkan håller
fast vid att Gud verksamt vill, att alla menniskor
varda frälsta. Den reformerta kyrkan är delad i den
episkopala, som fasthåller den biskopliga successionen
(biskopsämbetets oafbrutna följd ifrån apostlarna)
såsom väsentlig för kyrkan, och den presbyterianska,
som håller strängt på att endast kyrkans styrelse och
ledning genom presbyterier (församlingar af äldste,
uti kristlig tro och lif mognade) är skriftenlig.
G. L. C.
Kyrkans dagar. Se Kyrkoår.
Kyrkans vänner, en förening, som stiftades 1877 med
syftemål att "genom spridande af god, bekännelsetrogen
kristlig folkläsning till billigt pris söka bilda en
motvigt såväl mot otrosliteraturen som mot de separatistiska och
sekteriska riktningar, hvilka förekomma i vårt
land". Föreningens hufvudstation är f. n. Norrköping,
men kan förflyttas efter derom vid årsstämma fattadt
beslut. Styrelsen består af sex personer, af dem
minst tre prestmän. Första tisdagen i Aug. månad
hvarje år firas föreningens årsfest, såvida ej
annan tid af styrelsen kungjorts. 1883 utgjorde
föreningsmedlemmarnas antal 2,532 personer, af dem
57 ständiga och 447 ombud. Ständig ledamotsafgift
utgöres af 10 kr. för en gång, årlig af 1 kr. i 15
år, hvarefter ledamot räknas såsom ständig. Till
medlem upptages hvar och en dertill anmäld person,
som bekänner sig till den rena evangeliska läran,
sådan hon är affattad i den hel. skrift och svenska
kyrkans symboliska böcker. Vid 1883 års slut hade
föreningen spridt 179,067 exemplar större och mindre
skrifter och hade ett nettokapital af 17,272 kr.
Kyrkefalla, socken i Skaraborgs län,
Kåkinds härad. Arealen 11,070 har. 3,068
innev. (1883). K. bildar med Mofalla ett konsistorielt
pastorat af 1:sta kl., Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Kyrkerud, komministersboställe i By socken, Värmland,
nära Seffle köping; 1/3 mtl. Der föddes skalden Esaias
Tegnér, till minne hvaraf en granitsten rests framför
boningshuset med inskriften: "Esaias Tegnér föddes
här d. 13 Nov. 1782".
Kyrketorp. 1. Socken i Skaraborgs län, Gudhems
härad. Arealen 604 har. 249 innev. (1883). Annex
till Stenstorp (hvars kyrka är gemensam för K. och
Brunnhem), Skara stift, Billings kontrakt. –
2. Socken i Skaraborgs län, Kåkinds härad. Arealen
2,228 har. 597 innev. (1883). Annex till Sköfde,
Skara stift, Billings kontrakt.
Kyrkheddinge, socken i Malmöhus län, delad å Bara
härad, med 942 har, 626 innev., och å Torna härad,
med 467 har, 315 innev., tillsammans 1,409 har. 941
innev. (1883). K. bildar med Esarp ett konsistorielt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Bara kontrakt.
Kyrkhult, socken i Blekinge län,
Listers härad. Arealen 21,786 har. 5,244
innev. (1883). K. utgör ett regalt pastorat af 3:dje
kl., Lunds stift, Listers och Bräkne kontrakt.
Kyrklig indelning. Se Ecklesiastik indelning.
Kyrko-aria, aria afsedd att sjungas i kyrkan. Se Aria.
Kyrkobalk. 1. Jur. Se Balk 2. – 2. På många ställen
namn på den hägnad omkring kyrkogården, som i forna
dagar antingen kunde vara timrad af stockar eller
gröfre virke eller ock utgöras af gråstensmurar,
täckta med bräder eller spån. Genom ett k. cirkulär
d. 28 Aug. 1764 förordnades, att som dylika tak egde
det dubbla felet att dels vara ovaraktiga och besvära
socknens innevånare med arbete och kostnad till deras
underhåll, dels ock förödde skog och trävirke, som
derigenom på ett oträngdt och emot sjelfva naturen
stridande sätt blef användt till bestånd och förvar af
gråsten, som ifrån förvandling nogsamt och bäst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
