Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkonämnd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarje pastorat utses vid sammanträde inför
kyrkostämmans ordförande af och bland å kyrkostämma
röstberättigade lekmän en elektor; två eller flere
pastorat inom samma stift och valdistrikt kunna
förena sig om samma elektor. Elektorerna sammanträda
efter kallelse inför en inom distriktet boende, af
domkapitlet förordnad valförrättare – i Stockholm
inför konsistorium – och välja med slutna sedlar
ombud. Valbar är hvarje å kyrkostämma röstberättigad
man. För valbarhet fordras hvarken att vara bosatt
eller röstberättigad inom distriktet. Ej häller finnes
något lagstadgande, som hindrar att välja en prestman
till lekmannaombud, lika litet som teologisk fakultet
eller domkapitel kan anses förhindradt att med sitt
val falla på en icke prestvigd ledamot. Vid valet
anses endast den behörigen vald, som erhållit mera
än hälften af de afgifna rösterna. Nås icke sådan
röstöfvervigt vid första omröstningen, röstas med ja
och nej om dem, som erhållit röster, i ordning efter
röstetalet. Skulle icke häller på detta sätt någon
erhålla flertalets gillande, så skall ny omröstning
anställas mellan alla dem, som vid första omröstningen
erhållit röster, och den anses då vald, som erhåller
de flesta rösterna eller vid lika röstetal genom
lottning utses. För hvart ombud väljes på likadant
sätt en suppleant. Vid val såväl af elektor som af
ombud har hvarje röstande 1 röst. Besvär öfver val
till kyrkomötesombud pröfvas af Högsta domstolen
såsom enda instans. Vald ledamot af kyrkomötet
åtnjuter arvode af allmänna medel. – Lagtima kyrkomöte
skall hållas hvart 5:te år; urtima möte kan K. M:t
äfven deremellan sammankalla. K. M:t bestämmer dag
och ort för mötet samt eger upplösa mötet efter en
månads samvaro, äfven om förhandlingarna ej hunnit
afslutas. Kyrkomötet är berättigadt att upptaga
kyrkliga mål, som K. M:t öfverlemnar till detsamma
eller hvarom fråga af någon dess ledamot väckes. I
allmänhet kan mötet icke annat eller mera besluta
än underdåniga utlåtanden samt föreställningar och
önskningar att hos K. M:t anmälas. Emellertid är efter
1866 i grundlagen (R. F. §§ 87, 88, 114) föreskrifvet,
att kyrkomötets samtycke erfordras för stiftande,
ändrande, upphäfvande eller autentiskt förklarande
af kyrkolag samt för upphäfvande eller ändrande af
presterskapets privilegier. Men äfven i dessa punkter
kan kyrkomötet sjelf endast petitionsvis bringa en
fråga på tal. – Med afseende å kyrkomötesförordningen
har kyrkomötet icke fått sig något veto uttryckligen
tillerkändt. Formerna för kyrkomötets arbeten eger
mötet att inom kyrkomötesförordningens och annan
gällande lags gränser närmare bestämma; detta har
skett genom "Arbetsordning af den 5 Sept. 1868".
Ärkebiskopen är kyrkomötets sjelfskrifne ordförande;
vid förfall för honom föres ordet af den biskop, som
K. M:t dertill förordnar. Vid mötets början granskas
först de valdes fullmakter genom ärkebiskopen
och två andra sjelfskrifne ledamöter, som denne
derom anmodat, hvarefter anmärkningarna afgöras vid
första sammankomsten. Sedan å nästa söckendag efter
fullmaktsgranskningen mötet öppnats med
allmän gudstjenst, utses sekreterare och nödigt kansli. –
För beredande af de förslag, som i vederbörlig
ordning framställts vid mötet, skola dels finnas 3
ständiga utskott, nämligen 1) ett kyrkolagsutskott,
med 10 ledamöter, för behandling af kyrkolags-
och privilegiefrågor, 2) ett expeditionsutskott,
med 6 ledamöter, för att upprätta förslag till
skrifvelser, och 3) ett ekonomiutskott, äfvenledes med
6 ledamöter, för ekonomiska angelägenheter, dels kunna
tillsättas särskilda utskott för omfattande kyrkolags-
eller privilegiefrågor och tillfälliga utskott för
sådana frågor, som icke höra till ständigt utskotts
behandling. I alla utskott skola prester och lekmän
ingå till lika antal. Frågor, som angå antagande
af ny bibelöfversättning, psalmbok, evangeliebok,
kyrkohandbok eller katekes, böra särskildt beredas
af de presterliga medlemmarna af mötet. – Mötets
allmänna sammanträden skola vara offentliga, så vida
det icke i särskildt fall annorlunda besluter. I
förhandlingarna, men ej i besluten eger chefen för
ecklesiastikdepartementet att taga del. Besluten
fattas i allmänhet med enkel pluralitet, men
för antagande af ny bibelöfversättning, psalmbok,
evangeliebok, kyrkohandbok eller katekes erfordras,
att två tredjedelar af närvarande ledamöter äro
om bifall ense. – Fyra lagtima kyrkomöten hafva
hittills hållits, nämligen 1868, 1873, 1878 och 1883.
K. H. B,
Kyrkonämnd. Se Kommun, sp. 1098.
Kyrko-ordinans (af Lat. ordinare, ordna), detsamma
som Kyrko-ordning. Se d. o. och Kyrkolag.
Kyrko-ordning, stadgad ordning rörande kyrkans
styrelse och den offentliga gudstjensten. Efter det
den evangeliska läran börjat predikas i Sverige,
utgåfvos redan på riksdagen i Vesterås 1527 några
kyrkostadgar, hvilka kallas Vesterås ordinantia,
affattade i 22 punkter och berörande olikartade
kyrkliga ämnen. Dessa stadgar blefvo under Gustaf
I:s tid tillökta med spridda kyrkliga författningar,
särskildt de år 1554 utgifna s. k. decreta l. acta
ecclesiastica. Under tiden utarbetade Laurentius
Petri tillsammans med sin broder Olaus förslag till
en fullständig kyrko-ordning. Dessa arbeten ledde
dock först under Johan III till något resultat, den
svenska kyrko-ordningen af 1572, hvilken i form af
förslag blef till trycket befordrad 1571, derefter
af konungen bekräftad och på ett möte i Upsala 1572
af det der församlade presterskapet gillad och
antagen. Efter det liturgiska oväsendets uppkomst,
till följd af de påfviska planerna, förkastades den,
och en annan påtvingades 1575 presterskapet, utom i
hertig Karls furstendöme. På Upsala möte 1593 blef
emellertid 1572 års kyrko-ordning åter antagen i
hela riket. Den stadfästes af Sigismund 1594. Men med
anledning af de erkända bristerna i densamma blef det
på sammankomsten i Upsala 1595 beslutet, att den med
det första skulle öfverses, hvilket dock dröjde, ända
till dess ny kyrko-ordning i form af 1686 års kyrkolag
utkom. – Jfr O. von Feilitzen: "Kyrkoordningar
och förslag dertill före 1686" (1872–84).
H. L. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
