Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkslätt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o.). I reformerta kyrkan, der inga stadgade
predikotexter finnas, har kyrkoårets idé utplånats;
högtider och festdagar äro afskaffade, och
blott söndagen firas, men med så mycket större
stränghet. Jfr Kyrkofest. E. J. Ö.
Kyrkslätt (F. Kirkkonummi), socken af Raseborgs
östra härad och Lojo domsaga, Nylands län,
Finland. Areal 366 qvkm.; befolkningen svensk,
5,058 pers. (1883). Konsistorielt pastorat af
2:dra kl., Åbo ärkestift, Raseborgs östra prosteri.
O. I.
Kyrkstöt. Se Kyrkoväktare.
Kyrkas. 1. Socken i Jämtlands län, Lits tingslag.
Arealen 12,796 har. 396 innev. (1883).
Annex till Lit, Hernösands stift, Jämtlands norra
kontrakt. – 2. Socken, som ock kallas Sandbäck, i
Skaraborgs län, Barne härad. Arealen 1,142 har.
221 innev. (1883). Annex till Lekåsa, Skara stift,
Vilska kontrakt.
Kyros [hårdt k]. Se Cyrus.
Kyrö [hårdt k], vanligt finskt ortnamn af numera
obekant betydelse. De anmärkningsvärdaste
geografiska föremål, som bära detta namn,
äro: 1. Tre socknar. Se Lillkyrö, Storkyrö och
Tavastkyrö. – 2. Elf i Österbotten, upprinner
från Kauhajärvi träsk på Suomenselkä, flyter under
namn först af Kauhajoki, sedan af Ilmajoki och sist
af Kyrönjoki mot n., n. ö. och n. v. mellan bördiga
fält, som på sina ställen årligen öfversvämmas af
vårfloden, samt utfaller med flere små mynningar inom
Qveflaks socken af Vasa län uti Bottniska viken,
15 km. från Vasa stad. Elfvens förnämsta
tillflöden äro de från höger infallande Jalasjoki
och Seinäjoki. Nedre loppet hindras af flere
mindre forsar, hvarför elfven ej är segelbar.
Fisket obetydligt. Elfvens längd är 169 km.,
dess område 4,897 qvkm. – 3. Insjö (Kyrösjärvi,
Kyrösselkä) och vattenfall (Kyröskoski), belägna
det senare h. o. h., den förra delvis inom Kyrö
(Tavastkyrö) socken i Åbo och Björneborgs län.
Sjön, hvars större del ligger inom Ikalis socken,
har en yta af 126 qvkm. och en höjd af 84 m.
Dess vatten afledes söderut genom en liten ström
och några mindre sjöar till Kulovesi sjö, der
det uppgår i Kumo elf. I sagda ström bildas,
omkr. 1 km. efter dess utflöde ur sjön K.,
Kyrö vattenfall, hvilket, inklämdt mellan
vilda, branta stränder och vexlande i bredd från
6 till 24 m., på en längdsträcka af 180 m.
stupar 22 m. Fallet har understundom i början
af Dec. månad under stark köld stannat och dess
botten i det närmaste torrlagts för ett par dygn.
O. I.
Kyskhetsträd. Se Agnus castus.
Kythnos [hårdt k], forngrekisk ö bland Cykladerna. Se Thermia.
Kyzikos [hårdt k]. Se Cyzicus.
Kåda, allmänhetens vanliga benämning på hvarje slags ur stammar
eller grenar utflytande och sedermera intorkande
trädsaft, antingen denna saft är en lösning af
gummi och växtslem (kåda i egentligare mening),
t. ex. körsbärs- och plommonkåda, eller är en balsam
(lösning af harts i flyktig olja), t. ex. grankåda,
tallkåda, af hvilka genom destillation erhållas en
flyktig olja (ett slags terpentin) och
det efter oljans afdrifning återstående hartset
(bryggeriharts o. d.). Om grankådans användning af
Dal-allmogen se Tugg-kåda. O. T. S.
Kåfjord. Se Alteiifjord.
Kågeröd, socken i Malmöhus län, delad å tre härad:
Luggude, 4,111 har, 1,100 innev., Rönnebergs, 755
har, 253 innev., och Onsjö, 1,723 har, 227 innev.,
tillsammans 6,589 har, 1,580 innev. (1883). K. bildar
med Stenestad ett alternerande regalt och till
egaren af Knutstorp patronelt pastorat af 2:dra kl.,
Lunds stift, Luggude kontrakt.
Kåkenäs, lastageplats och färjeställe i Norums
socken, Göteborgs och Bohus län, vid Hakefjorden,
midt emot Höviksnäs på Tjörn.
Kåkind. 1. K:s härad i Skaraborgs län ingår i
Gudhems och Kåkinds domsaga samt i Sköfde fögderi och
omfattade till 1885 socknarna Sköfde landsförsamling,
Ryd, Hagelberg, Kyrketorp, Våmb, Sventorp, Suntetorp,
Forsby, Varola, Versås, Kyrkefalla, Mofalla, Gredbäck,
Bredvik, Fogelås och Hjo landsförsamling samt en del
af Edåsa. Arealen 65,453 har. 19,635 innev. (1883). År
1885 förlades den här med 597 har och 114 innev.
medräknade delen af Edåsa till Gudhems härad. – 2. K:s
kontrakt i Skara stift omfattar 8 pastorat: Fogelås;
Hjo med landsförsamlingen; Fröjered med Korsberga
och Fridene; Varola med Versås, Ljunghem och Edåsa;
Kyrkefalla med Mofalla; Daretorp med Velinge och
Brandstorp; Acklinga med Ångarp och Baltak; samt
Gredbäck med Bredvik. Arealen 95,567 har. 25,901
innev. (1883).
Kål (T. kohl, af Lat. caulis, stjelk). Se Brassica.
Kålfjärilen, Pieris brassicae L., zool., är
den största af de svenska arterna inom slägtet
Pieris, som skiljer sig från öfriga dagfjärilar
(Lepidoptera, Rhopalocera) derigenom att antennerna
vanligen äro längre än hufvudet och mellankroppen,
palperna treledade, håriga, vingarna hela, breda,
med stort diskfält, intagande hälften eller
mer än hälften af vingen, samt bakvingarna utan
svansbihang. Kålfjärilen har, liksom samarterna,
hvit grundfärg å vingarna, men de främre äro på öfre
sidan i spetsen bredt svarta, de bakre undertill
gulaktiga, svartpunkterade. Honan skiljes från
hannen genom två runda, svarta fläckar i
framvingarnas diskfält. Larven är finhårig, svartpunkterad
och blågrön, med en långsgående gul linie å ryggen
samt en dylik långs hvardera sidan. Den skada denna
larv, "kålmasken", gör å hvitkål och blomkål är ofta
ganska betydlig. Kålfjärilens puppa är gulaktigt
grön, tätt beströdd med svarta punkter. Hon träffas
ofta upphängd, med den spetsade bakänden uppåt,
å väggar och plank, der densamma öfvervintrar. Ur
denna kläckas följande vår fjärilar, som gifva upphof
till nya generationer af denna skadliga fjäril. När
dylika puppor påträffas, böra de alltid förstöras.
O. T. S.
Kålland. 1. K:s härad i Skaraborgs län är en del
af Kinnefjerdings, Kinne och Kållands domsaga samt
Lidköpings fögderi och omfattar socknarna Hjerpås
med Höra och Vedum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
