- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
409-410

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. König, Henrik - König, Karl Henrik - König, Friedrich - König, Heinrich Joseph - König, Gustav - König, Robert - König, Ewald August - König, Karl Wilhelm Otto - Königgrätz, stad i Böhmen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bref, som två af bolagsmännen, Wittfoth och Clason,
skrifvit till honom under åren 1757–61, och af hvilka
det framgick, att man otillbörligen riktat sig på
kronans bekostnad. Trots Wittfoths protester mot att
enskilda bref brukades såsom bevismedel upptogs saken
å nyo vid riksdagen. Wittfoth häktades och dömdes
(af ständerna!) till vatten- och brödstraff samt till
lifstidsförvar å Marstrand. Clason hade satt sig
i säkerhet i utlandet. K:s förräderi belönades med
frikallelse från att erlägga den på honom fallande
andelen af de 915,000 daler smt, som bolaget nu
kändes skyldigt att betala kronan. Han dog i Hamburg
d. 6 Okt. 1785. – En broder till K., Jakob Leonard
K.,
född d. 31 Okt. 1728, död i Karlskrona d. 13
Dec. 1804, var såsom lifgardeskapten en verksam
deltagare i Gustaf III:s statshvälfning 1772,
blef till belöning öfverste i armén och var 1774–76
öfverstelöjtnant och sekundchef vid Lifgardet.

König [hårdt k], Karl Henrik, arkitekt, föddes
å Lockstaholm (Upland) 1726, ingick 1745 som
konduktör vid byggningsstaten i Stockholm, blef
vice stadsarkitekt derstädes och ordinarie 1772,
valdes 1791 till ledamot af målareakademien och afled
i Stockholm d. 1 Maj 1804. Af K:s verksamhet som
byggkonstnär finnes väl knappt något minne. Han utgaf
1752 Inledning till mechaniken och bygningskonsten
samt öfversatte anonymt en del skrifter från franska,
bl. a. arbeten af m:me Leprince de Beaumont,
Marmontel, Legrand m. fl. -rn.

König [hårdt k], Friedrich, tysk mekaniker,
snällpressens uppfinnare, föddes d. 17 April 1774
i Eisleben. Sedan han 1789–95 lärt som typograf
hos Breitkopf & Härtel i Leipzig, studerade
han matematik och mekanik. Förgäfves sökte han
emellertid i hemlandet de nödiga förskottsmedlen till
utförandet af sin plan att ersätta handpressen med
en maskin. Han begaf sig derför 1806 till London
och lyckades der bilda kompaniskap med de rike
boktryckarna Th. Bensley och R. Taylor. Kort derefter
vann han äfven medverkan af mekanikern A. F. Bauer
från Stuttgart. År 1810 hade man fått färdig den
första "snällpressen", en digeltryckmaskin,
samt 1813 den första cylindertryckmaskinen,
och d. 29 Nov. 1814 trycktes "Times" första
gången på en tvåcylinders dubbelmaskin. Under de
följande åren konstruerade K. bl. a. en skön- och
widertryckmaskin. Misshälligheter med Bensley
gjorde, att K. och Bauer 1817 återvände till
Tyskland, der de i Oberzell vid Würzburg anlade en
maskinfabrik, som de under många vedermödor bragte
till blomstring. Öfver 3,000 maskinpressar hafva
utgått från König & Bauers berömda fabrik. K. dog
d. 17 Jan. 1833.

König [hårdt k], Heinrich Joseph, tysk
romanförfattare, f. i Fulda 1790, d. i Wiesbaden
1869, valde med förkärlek ämnena för sina historiska
romaner från revolutionärt upprörda tider. Hans
politiska och religiösa liberalism färgade starkt
dessa skildringar. De tyngas af för mycket reflexion
och afsigtlighet, men hafva förtjensterna af en
kärnfull stil och sorgfällig
genomarbetning. Här må nämnas romanerna Die hohe
braut
(1833; 4:de uppl. 1875), Die waldenser (1836),
Die klubisten in Mainz (1847; 3:dje uppl. 1875),
en af de förnämsta företeelserna på den tyska
historiska romanens område, William Shakspeare
(1850; 5:te uppl. 1875), novellsamlingarna Seltsame
geschichten
(1856) och Deutsche familien (1862) samt
sjelfbiografierna Auch eine jugend (1852) och Ein
stilleben
(1861). K:s Gesammelte schriften utgåfvos
i 20 bd 1854–69, ett urval af dem 1875, i 15 bd.

König [hårdt k], Gustav, tysk historiemålare, f. 1808,
d. 1869, studerade i Nürnberg och München samt
är känd genom sina många teckningar och målningar
ur reformationshistorien. Han kallades ock af sina
landsmän "Luther-König".

König [hårdt k], Robert, tysk pedagog och
literaturhistoriker, f. 1828, blef 1854 föreståndare
för Ceciliaskolan (för flickor) i Oldenburg och 1858
ledare af en anstalt för bildande af lärarinnor. Han
utgifver sedan 1864 tidskriften "Daheim" i
Leipzig. K. har skrifvit skolböcker och skrifter
i qvinnofrågan samt Deutsche litteraturgeschichte
(1878; 15:de uppl. 1884), ett billigt praktverk, som
är mindre märkligt i literaturhistoriskt hänseende
än genom den åskådlighet, hvarmed prof på
vitterhetsalstren framföras i sin tids drägt med afseende
på typografi, titelvignetter, facsimilen, färgtryck,
porträtt o. s. v.

König [hårdt k], Ewald August, tysk romanförfattare,
f. 1833, egnade sig först åt köpmansyrket, derefter
åt militärståndet och sedan 1868 uteslutande åt
vitterheten. Han debuterade med humoresker ur
soldatlifvet, såsom Lust und leid im bunten rock
(1864; 3:dje uppl. 1881), och har sedan utgifvit
ett stort antal romaner, bl. a. Durch kampf zum
frieden
1871; prisbelönt vid en täflan i New York;
"Genom strid till frid", 1878), Unter den frommen
(1875), Auf der bahn des verbrechens (1876; "På
brottets bana", 1878), Die wege zum glück (1878)
och Ein moderner vampyr (1883).

König [hårdt k], Karl Wilhelm Otto, tysk bildhuggare,
f. 1838 i Meissen, var lärjunge af Hähnel i Dresden,
flyttade sedan till Wien samt blef professor
vid Österrikiska museet och ledare af dervarande
bildhuggareskola. Hans styrka är att i brons eller
annan metall framställa små grupper, vare sig ideala
eller gripna ur verkligheten, såsom Amor som
brefbärare, Venus och Amor, Amors uppfostran,
samt
familjegrupper af hans 1874, under det han sjelf
var i Italien, plötsligt aflidna hustru och tre
barn. K. har äfven utfört ett större monument öfver
kejsar Maximilian i Mejico, uppstäldt i Pola.

Königgrätz, stad i Böhmen, vid floden Adlers inflöde
i Elbe. 8,166 innev. (1880). Staden är säte för en
biskop och var till 1884 befäst. Vid K. stod d. 3 Juli
1866 ett väldigt slag (af fransmännen uppkalladt efter
den nära K. liggande byn Sadowa), som afgjorde det då
pågående kriget mellan Preussen och Österrike. Sedan
5 af österrikiska arméns 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free