Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Königssee l. Bartholomäussee, vacker alpsjö i Oberbajern - Königstein, stad i sachsiska kretsen Dresden - Königswartha, köping i konungariket Sachsen - Köns-pelare, bot. Se Androeceum, sp. 743 - Köp är en särskild afart af byteshandeln
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(d. 24 Aug.) vallfärda stora folkskaror till kapellet,
och eldar tändas på alla höjder om natten. Söder om
K., skild derifrån endast genom en smal landremsa,
ligger deri mindre, ljusgröna Obersee. Hela
omgifningen är ett kungligt jagtrevir och mycket rik
på vildt.
Königstein [hårdt k], stad i sachsiska kretsen
Dresden, vid Elbes venstra strand. 3,788
innev. (1880). Nordvest om staden ligger,
240 m. öfver Elbe, på en på tre sidor lodrätt
uppstigande sandstensklippa, bergfästningen K.,
Sachsens enda fästning, hvilken dock ännu icke haft
att motstå någon belägring. På grund af fästningens
svårtillgänglighet synes en stormning knappt möjlig,
och äfven en beskjutning torde blifva svår, emedan
fästningen beherskar hela den omgifvande trakten. En
214 m. djup, i klippan huggen och aldrig utsinande
brunn lemnar det nödiga vattnet. K. har stundom
begagnats som statsfängelse. Bland fångar på K. må
nämnas J. R. Patkul (1705), svensken J. Simmingsköld
(d. der 1796) och ryssen Bakunin (1849).
Königswartha [hårdt k], köping i konungariket Sachsen,
omkr. 25 km. norr om Bautzen, var skådeplatsen för
den häftiga strid d. 19 Maj 1813, i hvilken den
under ryske generalen Barclay de Tolly stående
25,000 man starka kåren besegrade en fransk
division. Då marskalk Ney med sin härafdelning
straxt efter striden anlände från norr, måste
Barclay de Tolly draga sig tillbaka till Bautzen till
hufvudarmén, hvadan segern blef af ingen betydelse.
C. O. N.
Köns-pelare, bot. Se Androeceum, sp. 743.
Köp (Lat. emtio, venditio) är en särskild afart af
bytesaftalen. För köpet är allenast egendomligt att
det, som den ene kontrahenten, köparen, tillförsäkrar
den andre, säljaren, i vederlag för dennes utfästelse,
består i ett penningebelopp. – Med stigande utveckling
och större samfärdsel tränger naturligen köpet det
tidigare bytet ur användningen. Och till följd häraf
är det företrädesvis köpet, som i lagstiftning
och vetenskap fått sin rättsliga utbildning. I
den romerska rätten ledde detta till en skarp
åtskilnad mellan aftalen. Köpet kom nämligen att
upptagas bland konsensualkontrakten, för hvilkas
giltighet fordrades endast ömsesidigt samtycke hos
kontrahenterna. Bytet fördes åter till realkontrakten,
och vid dessa inträdde rättsverkningar först då, när
prestation på grund af denna verkligen egt rum. I
den germanska rätten funnos visserligen jämväl
olika bestämmelser för köp och byte. Men detta
har egentligen varit fallet i fråga om viss slags
egendom, nämligen den fasta, samt berott på sträfvan
att bibehålla ätterna vid oförminskadt jordområde. Ur
den moderna rätten hafva dylika stadganden för öfrigt
mestadels försvunnit. I Sverige påträffas visserligen
bestämmelser af ifrågavarande art ännu i 1734 års lag
(Ärfda b. 22: 3 och Jorda b. 3: 1, 2). Men dessa
stadganden hafva, genom senare lagstiftning och
praxis, förlorat sin kraft. Och i fråga om de allmänna
rättsnormerna hafva i de moderna folkens rättssystem
de, som blifvit fastställda för köpet, städse
ansetts gälla äfven för bytet. – I allmänhet hafva
de vid köpet nu följda rättsgrundsatserna bildats
under stark inverkan af den romerska rätten. Men i
åtskilliga afseenden yppa sig dock olikheter, som
mer eller mindre kunna ledas tillbaka till principer,
egendomliga för den germanska rätten.
Såsom föremål för köp kan egentligen förekomma
allt, hvilket man tillägger värde. Derpå
torde ock hafva berott, att under en tidigare
rättsutveckling formerna för köpet användes vid
sådana rättshandlingar som ingående af äktenskap,
upprättande af testamente, upplåtelse af panträtt och
åtagande af skuldförbindelse. Under mera utvecklade
rättsförhållanden faller dock köpet helt och hållet
inom förmögenhetsrättens område. Och derinom omfattar
det för öfrigt ej de fall, då den tillhandlade
rättigheten endast består i fordran å personliga
prestationer af medkontrahenten eller då den verkligen
derjämte innebär anspråk å sak, beror på upplåtelse af
person, som dertill eger en mera omfattande rätt. Man
tänke sig endast, att en person af en annan betingat
sig ett visst antal dagsverken eller af en saks egare
fått nyttjanderätten åt sig upplåten. Men så snart
det, som lemnas i utbyte mot penningebeloppet,
är af förmögenhetsrättslig beskaffenhet och
redan i öfverlåtarens hand varit en sjelfständig
rättighet, komma onekligen köpets rättsnormer i
tillämpning. Så är fallet bl. a. vid oneröst af
händande af förut förvärfvad nyttjanderätt, panträtt
och fordran. Gemenligen tänkes dock den rättighet, som
köparen tillhandlar sig af säljaren, vara eganderätten
till någon sak, vare sig verklig (s. k. kroppslig)
eller okroppslig, såsom patenträtt, förlagsrätt eller
intellektuel eganderätt. – Köpeaftal är enligt regeln
bindande, så snart mellan kontrahenterna enighet
vunnits i fråga om deras ömsesidiga prestationer:
saken, som försäljes, och priset, som skall betalas
derför. Sättet att bestämma dessa kan härvid vara
af många olika slag. Och särskildt kan saken vara
bestämd individuelt, alternativt eller ock allenast
generiskt, så att varor till viss, efter mått, mål
eller vigt betecknad, qvantitet försäljas. Det är
dylika varor, som jämte börspapper (obligationer,
aktier, vexlar och andra kreditpapper) pläga utgöra
de vanliga föremålen för köpslut i handelsverlden;
och för dessa brukas, i fall prestationen skall ske
i en framtid, benämningen leveranskontrakt. – Vilkor
för att köp må anses hafva kommit till stånd är, utom
öfverenskommelse om saken och priset, ytterligare att
kontrahenterna icke bragt annan rättsförhållandet
vidkommande fråga (varas qvalitet, tid och ort för
prestations fullgörande etc.) särskildt på tal utan
att kunna sammanjämka sina derutinnan framställda
fordringar. I alla händelser har giltighet frånkänts
vissa köp, t. ex. vid lotteri-aftal, på grund af
deras innehåll, vid försäljning af fast egendom
under förbehåll om återköpsrätt, på grund af det
till aftalet fogade vilkor (Jorda b. 1: 2), och
vid förmyndares köp af omyndigs gods, på grund af
personernas ömsesidiga rättsställning (Ärfda b. 22:
4).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
