Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpebref är en skriftlig handling, hvarigenom säljare af fast egendom, vanligen under erkännande af köpeskillingens mottagande, på köparen öfverlåter sin rätt till egendomen - Köpekontrakt kallas skriftlig, af kontrahenterna undertecknad handling om köps ingående - Köpenhamn, Danmarks hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men detta s. k. köpebref kom att utställas af
säljaren och före den i och för uppbuden fortfarande
nödvändiga tingsförhandlingen, och köpebrefvet
innebar dervid ett berättigande för köparen
att anordna om de säljaren egentligen åliggande
uppbuden. På denna rättsutveckling togo 1734 års
lagstiftare fasta. Desse, hvilka för öfrigt gjorde
giltigheten af fastighetsköp beroende på upprättande
af köpekontrakt, hafva, såsom lagstadgandena utvisa,
uppenbarligen förutsatt, att säljaren derefter
skulle utfärda särskildt köpebref och att köparen
för lagfarts vinnande skulle förete det vid domstol i
och för erhållande af uppbud. Senare lagstiftning och
praxis hafva dock ej vidhållit denna uppfattning. För
närvarande meddelas lagfart jämväl allenast på
köpekontrakt, så framt af detta ej framgår, att köpets
fullbordan gjorts beroende af köpebrefs utfärdande. Å
andra sidan synes köpebrefvet i praxis anses kunna
vid saknad af köpekontrakt helt och hållet ersätta
detta. A. W.
Köpekontrakt kallas skriftlig, af kontrahenterna
undertecknad handling om köps ingående. Genom sådan
handling vinner underhandling om köp sin afslutning
och får köpet sjelf sin rättsliga bestämning. Vid
aftal, der ej skriftlig uppsättning är vilkor för
dess giltighet, förtager dock aftalets skriftliga
affattning ej verkan af bevisning om muntlig
deremot stridande öfverenskommelse. Detta har
sin tillämpning jämväl i fråga om köp. Köp af fast
egendom blir dock bindande först med kontrahenternas
undertecknande af skriftligt kontrakt, som för
öfrigt bevittnas. Sådan handling allena eger
vitsord i fråga om sistnämnda aftals innehåll
(Jorda b. 1:2). Jfr Kontrakt, Köp, Köpebref.
A. W.
Köpenhamn (D. Kjöbenhavn l. Köbenhavn; Lat. Hafnia),
Danmarks hufvudstad, ligger på Själlands östra
kust, vid den del af Öresund, som bär namnet
Kallebostrand, 55° 41’ 13" n. br. och 12° 34’ 44"
ö. lgd (fr. Greenw.), 490 km. s. ö. om Kristiania
och 527 km. s. v. om Stockholm. K. består af flere
hufvuddelar: det egentliga K. med citadellet
Frederikshavn, Kristianshavn på Amager, förbundet
med K. genom Knippelsbro (byggd 1620, ombyggd
och flyttad 1868–69) och Langebro (byggd 1686,
ombyggd 1875–76), och slutligen de fyra förstäderna
Österbro, Nörrebro, Vesterbro, skilda från den inre
staden genom de tre insjöarna Sortedams-, Peblinge-
och S:t Jörgens sö, samt Amagerbro. Derjämte
är K. numera sammanbygdt med Frederiksberg,
så att äfven denna kommun kan räknas bland dess
förstäder. Den inre staden omgafs förr af vallar och
grafvar, men numera (sedan 1872) äro vallarna till
en stor del jämnade med marken – till en bulevard –
eller förvandlade till parkanläggningar, under det
att de forna glaciserna äro nästan helt och hållet
bebyggda. Endast Kristianshavns vall står ännu
qvar i sitt gamla skick och likaså citadellet. Mot
sjösidan skyddas K. af flere sjöfort, bland hvilka de
vigtigaste äro Trekroner (bygdt 1786), Prövestenen
(1859–63) och Mellemfortet (1860–63), samt några
kustbatterier. K. upptager en areal af 2,200
har. Endast en femtedel
deraf ligger innanför de gamla vallarna, och af detta
område upptagas omkr. 140 har af hamnen, örlogsvarfvet
och flottans station. En särskild del af den äldre
staden är Slotsholmen, der K:s äldsta borg låg, och
hvarest ruinerna af det 1884 afbrunna Kristiansborgs
slott, statsdepartementens byggnader, börsen,
tyghuset, kungliga biblioteket och Thorvaldsens museum
äro belägna. Den omgifves af hamnen och en för smärre
fartyg segelbar kanal samt är förbunden med den öfriga
staden genom sex broar. Bland öppna platser märkas:
Kongens nytorv, ursprungligen benämndt Hallandsås,
omkr. 33 har, med en ryttarestaty af Kristian V (i
bly, rest 1688), omgifvet af Charlottenborg, kungliga
teatern, hotel d’Angleterre (K:s största hotell)
och det thottska palatset (nu den ryska legationens
hotell); Amalienborg plads l. Frederikspladsen,
omgifven af Amalienborgs fyra palats och prydd
med Fredrik V:s ryttarestaty (i brons, rest 1771);
Slotspladsen, framför det ofvannämnda Kristiansborgs
slott, med Fredrik VII:s ryttarestaty (aftäckt 1873);
Gammeltorv och Nytorv, som fordom voro skilda af
Rådhuset, men nu utgöra en sammanhängande plats (K:s
förnämsta salutorg); Höjbroplads (Grönttorvet) med
den derintill liggande Gammelstrand (Fisketorvet); S:t
Annæ plads, från ångbåtskajen (Kvæsthusbro) till
Bredgade; Halmtorvet, nära den forna Vesterport. 1879
inrättades ett stort kreaturstorg, med stallar
och slagteri. Parkanläggningar äro Rosenborg have,
vanligen kallad Kongens have, med H. K. Andersens
staty (aftäckt 1880), Örstedsparken, med en minnesvård
öfver H. K. Örsted (aftäckt 1876) och en byst öfver
L. N. Hvidt (aftäckt 1879), Den botaniske have (öppnad
1874) och Det östre anlag, de trenne sistnämnda delar
af de gamla fästningsverken, samt förlustelsestället
Tivoli, anlagdt 1843. En omtyckt promenadplats är
Lange linie, nedanför citadellet, utåt Sundet. Af
kyrkogårdarna ligga endast Holmens kirkegård
och Garnisonens kirkegård innanför sjöarna. På
den förra finnes en gemensam graf för dem, som
stupade d. 2 April 1801, och ett stort minnesmärke,
på den senare en minnesvård öfver dem, som föllo i
de slesvigska krigen 1848–50 och 1864. De öfriga,
omkring kyrkorna belägna kyrkogårdarna användas icke
vidare till begrafningsplatser. I Nörrebro ligger
Assistentskirkegården, hvilken sedan slutet af 18:de
årh. varit K:s mest begagnade begrafningsplats, men
snart skall ersättas af den nya kyrkogården, belägen
utanför K., i Valby. Mellan Nörrebro och Österbro
ligga tre stora öppna slätter ("fællederne"), hvilka
begagnas dels vid militärens öfningar, dels till
betesplats för stadens kreatur. Utanför Vesterport
uppfördes 1792–97 (efter ritning af N. Abildgård)
den s. k. Frihedsstötten, till minne af stavnsbåndets
upphäfvande. Bland K:s minnesmärken må vidare nämnas:
Niels Juels staty utanför Studenterforeningens
byggnad, Holbergs och Öhlenschlägers statyer vid
ingången till kungliga teatern, Tyge Brahes staty
framför observatoriet och Tordenskjolds vid Holmens
kirke, Ewalds och Wessels monument vid Trinitatis
kirke samt byster af J. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
