Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamn, Danmarks hufvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Schouw och H. N. Clausen framför universitetshuset,
J. P. Mynster och K. E. F. Weyse vid Vor frue
kirke. Hufvudgator: i den äldsta delen af staden
Vimmelskaftet, Amagertorv och Östergade, hvilka
utgöra en sammanhängande förbindelseled mellan
Gammeltorv, Höjbroplads och Kongens nytorv, från
hvilken Kjöbmagergade utlöper (vid dessa gator ligga
K:s förnämsta handelsbodar), Bredgade, som skär
det finaste qvarteret, och Gothersgade, den inre
stadens längsta gata; i förstäderna Vesterbrogade
och Nörrebrogade. Slott: Kristiansborg, hvarest,
före dess brand i Okt. 1884, riksdagen och Höjesteret
hade sina lokaler och konungen höll större fester,
och hvarest den kungliga tafvelsamlingen förvarades,
Amalienborg, der konungen och kronprinsen bo,
och der utrikesministeriet är inrymdt, Rosenborg,
Kristian IV:s slott, som innesluter "de danske
kongers kronologiske samling" (bestående af en mängd
dyrbarheter, som tillhört de danske konungarna),
Charlottenborg, upplåtet åt konstakademien, och
Prindsens palais, der landets vigtigaste samlingar
bevaras. Kyrkor: Vor frue kirke, den största
och märkvärdigaste, K:s äldsta församlingskyrka,
ombyggd 1316, förstörd af eld 1728 och 1807 (vid
bombardementet), återuppförd 1811–29, prydd
med Thorvaldsens statyer af Kristus och de tolf
apostlarna samt flere andra arbeten af samme mästare,
vidare med statyer af Moses och David (den förre
af Bissen, den senare af Jerichau) vid ingången,
numera domkyrka för Själlands stift; Helligåndskirken,
ursprungligen tillhörande ett helgeandshospital, byggd
1409, förstörd af eld 1728, å nyo uppbyggd och invigd
1732, restaurerad 1878–79; Trinitatis kirke, uppförd
1637–57, med Rundetårn (fordom observatorium);
Holmens kirke, 1639–41, med Niels Juels och Peder
Tordenskjolds grafkapell; Garnisonskirken, 1704–06;
S:t Petri kirke, en af stadens äldsta kyrkor, sedan
1586 öfverlemnad åt den tyska församlingen, förstörd
af eld 1728, återuppbyggd, med ett 78 m. högt torn,
och invigd 1731; Vor frelsers kirke i Kristianshavn,
1682–96, med ett präktigt torn, det högsta i
Danmark (90 m.), med en utomkring byggd spiraltrappa
upp till toppen; Frederikskirken i Kristianshavn,
1755–59; Slotskirken vid Kristiansborg, byggd 1740,
nedbrunnen 1794, på nytt uppförd och invigd 1826;
S:t Pauls kirke, 1877; S:t Johannes’ kirke, 1861,
och S:t Stefans kirke, 1874, båda i Nörrebro; S:t
Jakobs kirke, 1878, i Österbro; S:t Mattheus’ kirke,
1880, i Vesterbro. 1760 börjades byggandet af en
marmorkyrka (Frederikskirken), men arbetet afstannade
1778, och först 1874 upptogs det på nytt af en enskild
man, etatsrådet K. F. Tietgen. Kyrkan är icke ännu
fullbordad. Jämte flere kyrkor vid sjukvårds- och
försörjningsinrättningar (t. ex. Vartou, der Grundtvig
frän 1839 predikade) finnes i K. en reformert kyrka
(1688), en romersk-katolsk (Ansgar-kirken, 1843), en
grekisk-katolsk (Alexander Nevski-kapellet, 1883), en
metodist- och en irvingian-kyrka, ett baptist-kapell
samt en judisk synagoga. S:t Nikolai kyrka, en af
de äldsta i K., nedbrann 1795 och har icke blifvit
återuppbyggd. Endast tornet
står qvar. Det begagnas för brandväsendets
räkning, som vakttorn. – Om universitetet, se
Köpenhamns universitet. – Vetenskapliga samlingar
och konstsamlingar: Kungliga biblioteket (se
Bibliotek, sp. 476), Geheimearkivet (se d. o.) och
det dermed förenade Kongerigets arkiv (se d. o.); den
kungliga tafvelsamlingen (förut på Kristiansborg),
omfattande hufvudsakligen nederländska och danska
konstalster; fornnordiska museet, etnografiska museet,
antik-kabinettet, mynt- och kopparstickssamlingen
(omkr. 55,000 blad), alla i Prindsens palais; den
historiska vapensamlingen i Tyghuset; Thorvaldsens
museum och Moltkes tafvelsamling. För konstens
befrämjande verkar Konstakademien (se Konstakademi,
sp. 1225), kungliga teatern, som, grundad
1748, fick en ny, präktig byggnad 1875, och ett
musik-konservatorium, inrättadt 1866 af en enskild
man. K. har derjämte tre enskilda teatrar: Kasino
(uppf. 1846), Folketeatret (1857) och Dagmarteatret
(1883). Skolor: Metropolitanskolen samt tio privata
latin- och realskolor; Officers- og elevskolen for
hären (i Frederiksberg); Söofficersskolen; Veterinär-
og landbohöjskolen (likaledes i Frederiksberg); en
navigations- och en teknisk skola; Fröken Zahles
skola, ett stort institut såväl för flickor
som för vuxna qvinnor, lärarinnor och qvinliga
studenter; Blindeinstitutet och Dövstummeinstitutet
samt ett stort antal folkskolor. Sjukhus:
Kommunehospitalet (se d. o.), Frederiks hospital
(se d. o.), Födselstiftelsen (1785), Dronning
Louises börnehospital (1879), Garnisonssyghuset,
Söetatens hospital, ett epidemisjukhus (1878),
med 116 sängar, ett katolskt sjukhus (S:t Josefs
hospital, 1875), samt en diakonissanstalt och ett
"Sygehjem" för obotligt sjuka (de båda senare i
Frederiksberg). K:s vårdanstalt för sinnessjuka
är S:t Hans hospital vid Roskilde (Bistrup). Milda
stiftelser: Almindeligt hospital, en 1769 grundad
försörjningsinrättning för 1,640 orkeslösa fattiga;
S:t Johannes’ stiftelse, i Nörrebro, ett nytt
arbetshus för 600 pers., sjukhus m. m.; Vartous
hospital, för 520 ålderstigna män och qvinnor;
Opfostringshuset, för 90 gossar; Vaisenhuset, för 96
föräldralösa barn; Alderströst (1862), med fri eller
billig bostad för 200 åldriga handtverkare eller deras
enkor, och Lägeforeningens boliger, uppförda 1854–71
i syfte att bereda billiga och sunda bostäder (i allt
579) för arbetare, m. fl. Kreditinrättningar m. m.:
Nationalbanken, grundad 1818, sex enskilda banker,
näml. K:s privata lånebank, gr. 1854, Privatbanken,
1857, Industribanken, 1862, Landmandsbanken, 1871,
Dansk arbejderbank, 1872, och Handelsbanken, 1873;
2 stora sparbanker: Sparkassen, 1820, och Bikuben,
1857; Kreditföreningen for handverkere,
3 kreditföreningar för fastighetsegare dels i
K., dels i östiften; 3 lif-, 8 brand- och
5 sjöförsäkringsbolag; Assistentshuset, som
lemnar lån mot lösörepant, stiftadt 1688, sedan
1753 under statens kontroll. Börsen byggdes
1619–40 af Kristian IV och såldes 1855
till grosshandlare-societeten. Sällskap och
föreningar: Videnskabernes selskab, st.
1742, Det nordiske oldskriftselskab, 1825,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
