Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpenhamns amt omfattar mellersta delen af östra Själland jämte Amager och Saltholm - Köpenhamns universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Roskilde amt, hvart och ett med sitt särskilda amtsråd,
men förenade under samme amtman. Af amtets 125,000
har voro 1876 omkr. 56,000 har åker, 44,000 har
ängs- och betesmark, 8,400 har skog och 1,400
har trädgårdar. 1881 underhöllos 19,490 hästar,
50,341 nötkreatur, 29,709 får och getter samt 28,586
svin. Inom amtet finnas jämförelsevis många stora
egendomar, men endast få fästegods. E. Ebg.
Köpenhamns universitet är numera i det väsentliga ett
ämbetsverk under kirke- og undervisningsministeriet,
med mycket ringa autonomi. Visserligen har det
sin särskilda styrelse, bestående af rektor och
konsistorium, hvarjämte hvarje fakultets medlemmar
rådslå om de angelägenheter, som röra fakulteten,
och ett "almindeligt lärermöde" hvarje år utser
rektor och 5 af konsistoriets medlemmar (de öfriga
11 af konsistoriets 16 medlemmar äro de äldste inom
hvarje fakultet) samt kan rådfrågas om vigtigare
ärenden, som röra hela institutionen. Men i de allra
flesta frågor hafva dessa församlingar endast en
rådgifvande röst, under det att afgörandet ligger hos
ministeriet och konungen, hvilket särskildt gäller
om alla lärareplatsers tillsättande. Universitetets
ekonomi skötes af en särskild ämbetsman, qvestor,
under tvänne professorers tillsyn; men qvestorn
utnämnes af konungen och är ansvarig inför
ministeriet, hvilket åter är ansvarigt inför
riksdagen, i det alla universitetets inkomster och
utgifter genom finanslagen årligen fastställas af
konungen och riksdagen gemensamt. Till följd af detta
förhållande har universitetets kapitaltillgång under
de senare åren betydligt förminskats. Af densamma
hafva nämligen, på grund af riksdagens beslut,
stora utgifter (särskildt för anläggningen af en
botanisk trädgård) måst bestridas, hvilka borde
hafva betalts af staten. Den 31 Mars 1883 egde
universitetet ännu något öfver 1,375,000 kr.; men
detta kapital sjunker alltjämt, då årsutgifterna
öfverstiga räntan och folketinget motsätter sig
full ersättning ur statskassan. För öfrigt äro vid
universitetet fästa åtskilliga stiftelser till
fattiga studenters understödjande, stipendier,
resestipendier o. s. v., med ett sammanlagdt
kapital af omkr. 7,300,000 kr. Universitetet är
deladt på fem fakulteter: den teologiska, med 5
"normerede" (ordinarie) professorer, den rätts-
och statsvetenskapliga, med 7 professorer och 1
e. o. docent, den medicinska, med 8 professorer,
2 lektorer och 2 e. o. docenter, den filosofiska
(omfattande filosofi, historia och filologi), med 10
professorer, 3 "normerede" och 12 e. o. docenter,
samt den matematisk-naturvetenskapliga (utbruten
från den filosofiska 1850), med 8 professorer,
1 lektor och 6 e. o. docenter. Lärarnas hela antal
är således 65. Professorernas löner utgå med 3,200
kr. årligen under de fem första åren och höjas hvart
femte år till resp. 3,800, 4,400, 5,000, 5,600 och
6,000 kr. Lektorerna och de "normerede" docenterna
uppbära på samma sätt resp. 2,400, 3,000, 3,600,
4,200, 4,800 och 5,200 kr. Studietiden är delad i
två terminer årligen, den ena från d. 1 Sept. till
d. 21 Dec., den andra från d. 1 Febr. till d.
1 Juli. Sedan den inträdespröfning, som förr hölls
vid universitetet ("examen artium", "studentexamen"),
blifvit förlagd till skolorna (1850), hållas numera
vid universitetet följande årliga examina: 1)
"almindelig forberedelsesexamen", i två grader,
för tillträde till Polyteknisk läroanstalt och
till veterinär- og landbohöjskolen samt såsom
förberedande för åtskilliga praktiska examina
(forst-, djurläkare- och apotekare-examen); 2)
"filosofisk examen", hvilken fordras som vilkor
för afläggande af akademisk ämbetsexamen;
3) ämbetsexamina, nämligen a) den teologiska,
hvartill höra särskilda prof i predikoskrifning
och katekisation, b) den fullständiga juridiska,
med tillhörande praktiska prof, samt en lättare
"juridisk examen for ustuderede" ("danske jurister"),
c) den statsvetenskapliga, d) den medicinska, hvilken
tages i flere afdelningar samt innefattar både
medicin och kirurgi, e) den filologisk-historiska
skollärareexamen, som medför kompetens till högre
lärareplatser ("overlärer"-platser, motsvarande hvad
i Sverige kallas lektorat, och rektors-platser) vid
de lärda skolorna, samt f) en nyligen (1883) påbjuden
skolämbetsexamen, som gifver examinanderna fritt val
af hufvudfack och till hvarje sådant lägger endast
några få biämnen. I regeln gifvas i dessa examina tre
olika "karakterer" (betyg): "meget godt" (laudabilis),
"godt" (haud illaudabilis) och "temmelig godt" (non
contemnendus). Till ämbetsexamina kunna äfven räknas
"magister-konferenserna" i den filosofiska och den
matematisk-naturvetenskapliga fakulteten, hvilka den,
som studerat en viss vetenskapsgren, kan underkasta
sig, och hvilkas omfång för hvarje särskildt fall
bestämmes af vederbörande examinatorer. Att hafva
genomgått ett sådant prof medför nämligen kompetens
till lärareplatser såväl vid skolan som, efter
fortsatta studier, vid universitetet. Dessa examina
hållas, endast då någon studerande framställer
begäran derom. Rättighet att taga en akademisk
grad har endast den, som med "bedste karakter"
(högsta betyget) tagit en akademisk ämbetsexamen
eller magisterkonferensen. Sedan baccalaureus-graden
afskaffats (1775), likasom äfven magistergraden
i filosofi (1854), utdelas numera licentiatgrad
i teologi och juridik samt doktorsgrad i alla
fakulteter. Akademiska afhandlingar, på hvilkas
vetenskapliga värde allt strängare fordringar
ställas, få (sedan 1854) skrifvas och skrifvas
nästan alltid på modersmålet, hvilket äfven begagnas
vid sjelfva disputationsakten. Någon särskild
promotionshögtidlighet förekommer icke. Hvarje år
utgifver universitetet åtskilliga täflingsämnen,
närmast afsedda för yngre studenter; prisen utgöras
af guldmedaljer. Utom tillfälliga minnes-, sorge-
och glädjefester firar universitetet årligen tvänne
akademiska fester: den ena till minne af reformationen
(sedan 1617), den andra på konungens födelsedag. Till
dem bägge utfärdas inbjudning medelst ett "program",
innehållande en af någon universitetslärare författad
afhandling, numera nästan alltid på modersmålet. På
detta språk hålles äfven festtalet, hvarefter vid
reformationsfesten de under året graduerade uppräknas
och vid konungens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
