- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
437-438

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köping, ort, hvars innevånare idka handel och handtverk, men som ej har stadsprivilegier - Köping, uppstad i Vestmanlands län - Köping. 1. Socken i Kalmar län - Köping. 2. Socken i Vestmanlands län - Köpinge. 1. Socken i Kristianstads län - Köpinge. 2. Stora K., socken, delad å Kristianstads län och å Malmöhus län - Köpinge sandsten l. Köpinge sandkalk, en i trakten af Köpinge socken, n. ö. om Ystad, förekommande finkornig, kalkhaltig, lös sandsten - Köping-Hults jernväg, Sveriges första tillämnade jernvägslinie. Se Jernvägar, sp. 1167 - Köpings kontrakt i Vesterås stift - Köpmannaförening, en mellan varuförsäljare ingången förening

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

myndigheter, hvilka i staden skola taga befattning med
dem. – De svenska köpingarnas antal är f. n. (1885)
20, af hvilka 12 äro förklarade skola utgöra
sjelfständiga kommuner, men så, att inom några rösträtt
och beskattning utöfvas efter samma grunder
som inom städerna, under det att inom andra de
för landskommunerna gällande regler tillämpas i
dessa hänseenden. Åtskilliga hafva ännu en särskild
municipalstyrelse, ehuru organiserad på olika grunder.
Th. R.

Köping, uppstad i Vestmanlands län, är beläget vid
Köpingsån (hvilken bildas straxt ofvanför staden
genom förening af Valsta- och Häggestaåarna),
omkr. 3 km. från hennes utlopp i Galten (en vik
af Mälaren). Stadens område är 740 har, hvaraf
omkr. 34 utgöra stadsplanen. Vid 1880 års slut var
de bebyggda tomternas antal 236 och taxeringsvärdet
2,928,775 kr., deraf 418,500 af jordar. Stadens jord
är satt till 15,25 mantal. Till sitt yttre är staden
mindre ansenlig, dock är bland byggnader den vackra
stadskyrkan, från medeltiden, värd uppmärksamhet
(i kyrkan finnes en minnesvård öfver kemisten
Scheele). Folkmängden 1883 var 3,183 personer
och hade på de tio sista åren ökats med 676
innebyggare. Handelsrörelsen är numera, till följd
af de goda kommunikationerna, särdeles liflig,
och betydande qvantiteter jern, trä och spanmål
utföras från staden. Tre jernvägar sammanstöta ofvan
stadens hamn, nämligen Bergslagsbanan, Köping–Hults
(d. v. s. Köping–Örebro) jernväg och linien
Köping–Uttersberg med fortsättning till Riddarhyttan,
hvarigenom staden eger jernvägsförbindelser ej blott
med statsbanorna, utan äfven med de många enskilda
banor, som finnas der omkring. Stadens handelsflotta
bestod 1882 af 5 segelfartyg, om 344 tons, och 4
ångfartyg om 439 tons och 165 hästkrafter. Ankomna
och afgångna fartyg voro s. å. tillsammans 1,665,
om 116,802 tons. Hamnafgifterna uppgingo till 4,752
kr. Daglig ångbåtsförbindelse eger, så vidt årstiden
det tillåter, rum mellan K. och Stockholm. 1882 hade
K. 51 handlande, med 45 biträden, och 85 handtverkare,
med 98 arbetare. Fabriksrörelse uppgafs drifvas vid 8
fabriker med 154 arbetare, och var tillverkningsvärdet
377,493 kr., hvaraf 330,738 kommo på ett gjuteri
med mekanisk verkstad. I staden finnas ett
Mälareprovinsernas enskilda banks kommissionskontor
och en sparbank, verksam sedan 1841. Stadens läroverk
är en 2-klassig pedagogi. Ett af länets lasarett och
kurhus är förlagdt till K. Från tryckeri i staden
utgifves "Köpings tidning". Vid 1882 års slut uppgingo
stadens bokförda tillgångar till 244,602 kr. och
skulder till 58,415 kr.; de debiterade utskylderna
voro 4,15 kr. pr bevillningskrona för fast egendom
och lika mycket för inkomst af kapital eller arbete. –
I kyrkligt hänseende bildar K. med landsförsamlingen
ett regalt pastorat af 1:sta kl., Vesterås stift,
Köpings kontrakt. För riksdagsmannaval är K. förenadt
med Vesterås till en valkrets. – K. är en urgammal
handelsplats, som omtalas redan på 1200-talet, och
kallades ofta Laglösa köpung, troligen derför
att det länge varit handelsort, innan det fick egen
stadsrätt. Dess första privilegier utfärdades af Sten
Sture d. 19 Jan. 1474 och bekräftades af Gustaf Vasa
1527. Nedanför staden nära åmynningen, låg Köpings
hus,
af hvilket, på en plats, som kallas Hushagen,
lemningar funnos qvar, tills jernvägen anlades. Det
uppbyggdes på 1370-talet för hertig Albrekts räkning
samt intogs och förstördes af Engelbrekt 1434.
K. S.

Köping. 1. Socken i Kalmar län, Ölands norra
mot, Slättbo härad. Arealen 4,812 har. 1,725
innev. (1883). K. bildar med Ekby ett konsistorielt
pastorat af 1:sta kl., Kalmar stift, Ölands
norra okontrakt. – 2. Socken i Vestmanlands
län, Åkerbo härad. Arealen 5,034 har. 1,421
innev. (1883). Annex till Köpings stad, Vesterås
stift, Köpings kontrakt. Stadens kyrka är gemensam
för landsförsamlingen.

Köpinge. 1. Socken i Kristianstads län,
Gärds härad. Arealen 4,216 har. 1,697
innev. (1883). K. bildar med Lyngsjö ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Lunds stift, Gärds kontrakt. –
2. Stora K., socken, delad å Kristianstads län,
Ingelstads härad, med 2,158 har, 1,307 innev.,
och å Malmöhus län, Herrestads härad, med omkr. 842
har, 495 innev., tillsammans omkr. 3,000 har, 1,802
innev. (1883). St. K. utgör ett regalt pastorat af
3:dje kl., Lunds stift, Ingelstads kontrakt.

Köpinge sandsten l. Köpinge sandkalk, en i trakten
af Köpinge socken, n. ö. om Ystad, förekommande
finkornig, kalkhaltig, lös sandsten (stundom äfven
kallad sandkalk), med i rader liggande, något hårdare
knölar af annars samma beskaffenhet (pilsten). Färgen
är grågul, med mer eller mindre tätt insprängda,
grönsvarta korn, hvarför denna bergart äfven har
kallats "grönsand". Den tillhör kritsystemet,
innehåller många fossil och nyttjas i trakten
hufvudsakligen såsom mergel. B. L-n.

Köping-Hults jernväg, Sveriges första tillämnade
jernvägslinie. Se Jernvägar, sp. 1167.

Köpings kontrakt i Vesterås stift omfattar de
9 pastoraten Köpings stad med landsförsamling,
Kungs-Barkarö, Björskog, Odensvi, Skinskatteberg,
Bro, Gunnilbo, Hed samt Malma, hvart och ett, utom
det förstnämnda, bestående af en församling. Arealen
108,055 har. 19,406 innev. (1883).

Köpmannaförening, en mellan varuförsäljare ingången
förening, som har till ändamål att söka tillvägabringa
ett bättre ordnadt kreditväsende samt att såväl
afböja och minska förluster vid varors försäljning
på tid som äfven vid inträffande konkurser vidtaga
gemensamma åtgärder och genom gemensamt utsedda
ombud låta noga följa och granska de gäldbundna bonas
utredning och förvaltning. En sådan förening stiftades
1858 i Stockholm, på initiativ af fabriksidkaren
K. A. Almgren. Senare hafva dylika uppstått i Göteborg
och Malmö. Dessa föreningar hafva ombud i de flesta
städer och på mera betydande andra handelsplatser i
landet. Stockholms köpmannaförenings angelägenheter
besörjas af en styrelse af 6 personer. Hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:25:56 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free