Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Köpmannaförening, en mellan varuförsäljare ingången förening - Köpmannefjäll. Se Dal - Köpmansfartyg. Se Fartyg, Handelsflotta - Köpmålabalk. Se Handelsbalken - Köppen, Peter von - Köprili l. Kjuprili, Grek. Velese, stad i turkiska vilajetet Selanik - Köprili, en ursprungligen albansk slägt af framstående turkiska statsmän - Köprili. 1. K.-Muhammed - Köprili. 2. K.-Achmed - Köprili. 3. K.-Sadé-Mustafa - Köprili. 4. K.-Husejn - Köprili. 5. K.-Numan - Köpry-su. Se Eurymedon - Köpskål l. lidköp, dryckeslag till firande af ett afslutadt köp - Köpstad. Se By - Kör. Se Chor - Körare, sjöv., en hård, men gynsam vind - Körfogel. Se Storskraken - Körfvel, bot., farmak. - Körmt l. Karmt, Nord. mytol., en mytisk flod, som omtalas i eddan. Se Karlögar - Körner. 1. Christian Gottfried
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ledamot af denna förening erlägger en årlig afgift af
50 kr. Har inträde vunnits efter d. 1 Juli, betalas
endast half afgift för det år, då inträdet egt rum.
Köpmannefjäll. Se Dal.
Köpmansfartyg. Se Fartyg, Handelsflotta.
Köpmålabalk. Se Handelsbalken.
Köppen [hårdt k], Peter von, rysk geograf,
f. 1793, d. 1864, tjensteman i ministeriet för
riksdomänerna 1836–60, skref bl. a. arbeten öfver
Krim, donska kosakernas land, Rysslands areal- och
befolkningsförhållanden samt Rysslands förnämsta
sjöar och flodmynningar. Han utgaf äfven etnografiska
kartor öfver guvernementet S:t Petersburg och det
europeiska Ryssland i dess helhet.
Köprili l. Kjuprili [hårdt k], Grek. Velese,
stad i turkiska vilajetet Selanik (Saloniki),
sandjaket Monastir, på ömse sidor om floden Vardar och
vid jernvägen till Selanik. Omkr. 15,000 innev.
Köprili (hårdt k; Kuprili, Kjuperli, Kjuprili), en
ursprungligen albansk slägt af framstående turkiska
statsmän, bördig från Vesir-Köpri i Mindre Asien. –
1. K.-Muhammed, f. 1585, började sin bana som
kökspojke, men svingade sig upp från det ena ämbetet
till det andra och blef 1656 storvesir. Hans mål var
att införa ordning inom hären och förvaltningen. Han
uppträdde med stränghet mot den grekiska kyrkans
styresmän samt afsatte och besegrade lydfursten
öfver Moldau och Valakiet, Georg II Kakoczy
af Siebenbürgen, hvilken trots Portens förbud
ingått förbund med svenskarna och kosakerna mot
Polen. K. förde äfven personligen här och flotta mot
venezianerna samt kufvade uppror i Mindre Asien och
Egypten. Död 1661. – 2. K.-Achmed, den föregåendes
son, f. 1626, d. 1676, blef 1661 på faderns förslag
dennes efterträdare i storvesirämbetet. Han liknade
sin fader i kraftfullhet, men var honom öfverlägsen
i statsklokhet och vetenskaplig bildning. Ehuru K. i
kriget mot Österrike blef slagen af Montecuculi vid
klostret S:t Gotthard (vid Raab), tillförsäkrade
han osmanerna genom fördraget i Vasvar de ungerska
komitaten mellan Siebenbürgen och Teis (så när som
på två) äfvensom Neograd och Neuhäusel. 1667 tog
han sjelf ledningen af krigsoperationerna vid Kandia
och intog 1669 staden, hvilket hade hela ön Kretas
eröfring till följd. 1672 frånryckte han Polen
Kamenez-Podolsk och Podolien. – 3. K.-Sadé-Mustafa,
"den dygdige", den föregåendes yngre broder, var 1687
kaimmakam, då han efter slaget vid Mohacs verkställde
Muhammed IV: s afsättning till förmån för brodern,
Sulejman II, hvarefter K. utsågs till storvesir. Med
allvar, men utan våldsamheter, anställde han räfst med
dem, som under den närmast föregående tiden riktat sig
på det allmännas bekostnad, ordnade skattläggningen
efter nya grunder och upphjelpte finanserna genom
att till statens behof använda moskéernas fonder. Han
behandlade alla sultanens undersåtar med opartiskhet,
och hans frihandelsvänliga grundsatser gagnade mycket
de kristne och judarna.
1690 återtog han Belgrad från österrikarna, men
föll i slaget vid Szalankamen d. 9 (g. st.) Aug.
1691. – 4. K.-Husejn, den föregåendes kusin, son
till K. 1, blef 1697, efter turkarnas nederlag vid
Zenta, storvesir och skapade en ny armé, som tvang
de framträngande österrikarna att draga sig tillbaka
till Save. Efter freden i Karlovicz (1699) och sedan
flere uppror i riket kufvats, egnade han sina omsorger
åt den inre styrelsen. Han mildrade de kristnes svåra
ställning, sökte höja muhammedanernas religiösa lif,
främjade allmännyttiga arbeten och satte särskildt
gränsfästningarna i godt stånd, men motarbetades i
sina reformsträfvanden samt nedlade, missmodig och
obotligt sjuk, sitt ämbete d. 5 Sept. 1702. Sjutton
dagar derefter afled han. – 5. K.-Numan, son till
K. 3, var ståthållare i Negroponte, då han d. 15 Juni
1710 af Achmed III utnämndes till storvesir. Liksom
sina företrädare af samma slägt egde han framstående
statsmannaegenskaper; men då han motsatte sig ett
krig med Ryssland till Karl XII:s förmån samt genom
skattkammarens användande för statsändamål undandrog
sultanen medel till hans vansinniga slöseri, blef
K. redan d. 17 Aug. s. å. aflägsnad samt återgick
till sitt ståthållareskap öfver Negroponte.
Köpry-su [hårdt k]. Se Eurymedon.
Köpskål l. lidköp (af Isl. lið, fruktvin,
öl), dryckeslag till firande af ett afslutadt
köp. Sedvänjan att "dricka lidköp" för att bekräfta
en handel om lösegendom stadfästes af de flesta
äldre nordiska stadslagar. Enligt åtskilliga af dessa
fick köpet först derigenom rättslig kraft. Ända till
senaste tid har denna formalitet mångenstädes lefvat
qvar, i synnerhet bland allmogen.
Köpstad. Se By.
Kör [hårdt k]. Se Chor.
Körare, sjöv., en hård, men gynsam vind, hvars
riktning i afseende på fartyget, då detta styr kurs,
är akter om tvärs. L. H.
Körfogel. Se Storskraken.
Körfvel, bot., farmak., benämnes dels Myrrhis
odorata Scop., "spansk körfvel", dels Anthriscus
cerefolium Hoffm. (Cerefolium sativum Bess.), "tysk
körfvel" eller "svensk körfvel". Båda körfvelslagen
hafva en stark, kryddartad, anisliknande lukt och
smak, men den officinella spanska körfveln, Herba
cerefolii (hispanici), skiljes genom sin hårighet
å bladens båda ytor från den ofvannämnda "tyska
körfveln", som är glest hårig endast å bladens
undersida. Bladen hos den förra äro mycket större,
med de yttersta flikarna äggrunda, aflånga, spetsiga,
parklufna eller sågade. Småflikarna hos den senare äro
deremot äggrundt triangulära och trubbiga. Körfvel
begagnas i bröstteer och lägges i buljong. Denna
s. k. "körfvelbuljong" har förr ansetts vara ett
verksamt medel mot kroniska bröstsjukdomar. O. T. S.
Körmt [hårdt k] l. Karmt, Nord. mytol., en mytisk flod,
som omtalas i eddan. Se Karlögar.
Körner [hårdt k]. 1. Christian Gottfried K.,
tysk literaturvän, ämbetsman, f. 1756, blef 1783
öfverkonsistorialråd i Dresden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
