- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
445-446

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Körtel. 1. Anat., fysiol. - Körtel. 2. Bot. Se Glandel - Körtelsvulst eller blott "körtel" kallas en ansvällning af någon normal körtel eller, mera sällan, nybildning af någon normal körtel - Körtelverk, bergsv., malmförekomst i form af större eller mindre körtlar eller klumpar - Körting, Gustav - Körtings strålapparater, mek. - Körös. 1. Flod i Ungern

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och under benämningen "blodkärlskörtlar" har man
sammanfört några, sins emellan till byggnaden ganska
olikartade organ, hvilka likväl icke stå i annat
bestämdt samband med blodkärlen än att de näras
ur sådana. De likna andra körtlar, men uttömma
icke någon afsöndring, och deras verksamhet är
föga känd. Sådana äro sköldkörteln, brässet och
binjurarna. – Slutligen finnas flere, till sin
allmänna gröfre anordning olikartade, egentliga eller
äkta körtlar, hvilka alla utmärka sig derigenom att de
af söndra, några äfven upptaga, för dem egendomliga
ämnen. Som exempel på sådana må anföras de stora,
allmänt bekanta spottkörtlarna, lungorna, lefvern,
njurarna, genitalkörtlarna samt de organ i huden,
som afsöndra svett, hudfett och mjölk. Härtill
kommer en mängd små och mikroskopiska äkta körtlar,
exempelvis de, som i ett oafbrutet lager kläda hela
tarmrörets inre yta. – Alla dessa äkta körtlar utmärka
sig genom närvaro af epitel (se d. o.). Hos djur
förekomma körtlar, hvilka bestå af en enda epitelcell
(encelliga körtlar). De hos menniskan ofvan omtalade
hafva dock en mängd sådana celler, vanligen belägna i
hålor, bildade af mer eller mindre tydliga hinnor och
omspunna af kapillärkärl. Epitelet fyller någon gång
dessa hålor; i de flesta fall kläder det deras väggar
i enkelt lager. Hålorna hafva mångahanda former: af
små säckar, rör, blåsor o. s. v. De kunna vara enkla
eller sammansatta och i senare fallet vara ordnade
på flere sätt: grenigt, nätformigt, i grupper eller
såsom drufvor i klasar. Hurudan denna anordning än
må vara, är dock alltid epitelet det vigtigaste,
ty det är detta, som bereder den för hvarje körtel
eller körtelart egendomliga afsöndringen, "sekretet",
t. ex. spott, galla, tarmsaft, urin, mjölk o. s. v. De
enkla körtlarna aflemna sin afsöndringsprodukt såsom
"exkret" i form af slemmig eller klar vätska, antingen
direkt på ytan af en slemhinna eller ur kroppen. De
mera sammansatta körtlarnas exkret afföres successivt
genom en större gemensam rörformig utförselgång, till
hvilken sekretet kommer genom smärre rör (gångar) från
mindre körteldelar eller epitelhålor. Stundom samlas
dock afsöndringen först till något större mängd i
särskild reservoar, innan den derifrån afföres. Sådant
är t. ex. förhållandet med afsöndringen från njurarna
(urinen), hvilken samlas i urinblåsan en tid, innan
den utföres som exkret. – Icke alla afsöndringar
frambringas i första hand, i likhet med det
sistnämnda, såsom en yttersta förstöringsprodukt för
att direkt aflägsnas ur kroppen, utan flere bildas för
ytterligare tjenstgöring derinom. Så t. ex. spotten,
gallan m. m. för matsmältningen. Först sedan de dervid
tjenstgjort och ytterligare förändrats, afgå de delvis
eller i sin helhet. – Egendomligt är förhållandet
med lungorna, i det dessa stora körtlar icke sjelfva
bereda och afsöndra ämnen, utan vid inandningen intaga
och genom väggarna till sina småhålor (lungblåsorna)
till blodet i dem omspinnande kapillärer afgifva
luftens syre samt i utbyte ur blodet mottaga och
med utandningsluften afföra kolsyra och vatten. –
Af denna korta öfversigt inses lätt, att
körtlarna hafva ett mycket stort inflytande på vissa
lifsakter och i vidsträckt mån inverka på hela
organismen. – 2. Bot. Se Glandel. G. v. D.

Körtelsvulst (Grek. adenoma) eller blott "körtel"
kallas en ansvällning af någon normal körtel eller,
mera sällan, nybildning af körtelväfnad. Den
vanligaste körtelsvulsten är den inflammatoriska,
beroende på inflammationsprodukters, vanligen hvita
blodkroppars, hopande i körteln. Inflammationshärden
kan ligga långt från den ansvällda körteln,
såsom då ljumskkörtlarna svullna vid sår på
foten. Genom stark tillväxt af körtelväfnad uppstå
ofta stora svulster, såsom struma l. goitre, genom
inflammation af spottkörteln påssjuka. Många polyper,
utgående från slemhinnorna, äro hufvudsakligen
körtelsvulster. Allmän förstoring af lymfkörtlarna
träffas i synnerhet i leukemi, skrofler och syfilis
(se dessa ord). F. B.

Körtelverk, bergsv., malmförekomst i form af större
och mindre körtlar eller klumpar, insprängda
i bergarten utan någon lagbunden ordning.
Th. N-m.

Körting [hårdt k], Gustav, tysk filolog, f. 1845, var
öfverlärare vid Kreuzgymnasiet i Dresden 1868–76 och
är sedan sistnämnda år professor i romansk och engelsk
filologi vid akademien i Münster. Han har utgifvit
bl. å. Geschichte der litteratur Italiens im zeitalter
der renaissance
(3 bd, 1878–84) och Encyklopädie
und methodologie der romanischen philologie. I

(1884). Tillsammans med E. Koschwitz redigerar
K. sedan 1879 "Zeitschrift für neufranzösische
sprache und litteratur".

Körtings strålapparater [hårdt k], mek., kallas
med ett gemensamt namn en mängd olika, af bröderna
Körting i Hannover konstruerade och på deras verkstad
utförda apparater för olika ändamål, hvilka alla
stödja sig på samma princip som den af Giffard i
Paris uppfunna injektorn (jfr Giffards injektor),
eller att en i ett rör med stor hastighet inkastad
fin ångstråle förmår sätta i rörelse och suga
med sig betydliga qvantiteter af det omgifvande
flytande eller luftformiga mediet. Teckningen å
sp. 915 under art. Gas åskådliggör en af Körtings
apparater, hvilken kan tjena till typ för alla de
öfriga. Efter samma princip hafva bröderna Körting
konstruerat blåsmaskiner, exhaustorer (se Gas,
sp. 914–915), injektorer, skorstensventilatorer,
blandningsapparater för kemiska fabriker,
luftförtunnings- och komprimeringsapparater,
elevatorer, pumpar, sprutor, kondensatorer,
disintegratorer o. s. v. Den enkla konstruktionen
och det till följd deraf billiga priset hafva hastigt
förskaffat dessa apparater en vidsträckt användning.
C. A. D.

Körös [kö’rösj], 1. Flod i Ungern, uppstår af en mängd
på det siebenbürgska höglandet upprinnande floder,
hvilka flyta mot v. och efter otaliga krökningar
förena sig i samma bädd. Den sydligaste källflöden,
Hvita K. (Fejér K.), upprinner i norra delen af
komitatet Hunyad och förenar sig vid Békés med den i
flere armar delade Svarta K. (Fekete K.), som har sina
källor på ungerska l. vestra sidan af siebenbürgska
Erzgebirge. Från Békés flyta de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0229.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free