Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Labil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chipiez", T. 1; Paris 1882) yttrat, att detta vore
ett misstag och att de verkliga minerna ännu vore
oupptäckta. Efter mönstret af den egyptiska, ehuru i
mindre skala, byggde enligt sagan Daidalos en labyrint
på Kreta, hvilken blifvit ryktbar genom myten om
Thesevs, Ariadne och Minotauros. Om en sådan byggnad
der verkligen funnits, kan den icke sammanfalla med
någon af de på ön befintliga underjordiska, i berg
inhuggna irrgångarna, eller "labyrinterna". Från
forntiden omtalas äfven en labyrint på ön Samos
(eller enligt en uppgift på ön Lemnos) och en i
Italien ("Porsennas grafvård"); men äfven om dessa
vet man föga eller intet.
Labyrintartade mönster hafva, dels under äldre, dels
i nyare tider, användts till en mängd olikartade
framställningar, såsom mosaik-inläggningar i golf,
väggritningar, graveringar å gemmer, mynt, medaljer,
stensättningar å marken, trädgårdsanläggningar. De
använda mönstren äro af många olika slag, hvilka
ännu äro alltför litet studerade i typologiskt
hänseende. Stundom äro de tydligen bildade genom
en mer eller mindre oregelbunden sammanställning af
meanderslingor. Af de öfriga torde de
|
Fig. 1. |
|
Fig. 2. |
vigtigaste typerna vara de två, som äro afbildade i fig.
1 och 2. Om dessa båda typer, likasom
om en mängd af de andra, gäller, att deras
irrgångsnatur är endast skenbar, ty om man föreställer
sig, att man inträder i dem genom ingången (A å
fig.) och fortsätter vandringen mellan de med svart
betecknade väggarna, så kommer man, ehuru efter
många vändningar utåt och inåt, men utan möjlighet
till misstag eller ens tvekan, slutligen fram till
innersta delen (B). I den i fig. 1 framställda
typen, hvilken här må kallas den koncentriska,
äro väggarna bildade af ett antal koncentriska,
likformiga linier, som dock äro afbrutna på vissa
ställen, hvarest deremot de båda med den afbrutna
linien jamnlöpande sidolinierna äro förenade genom en
tvärlinie. Typen kan uppträda under många variationer,
t. ex. genom olika antal koncentriska linier, genom
olika form på desamma (såsom ovaler, qvadrater eller
åttahörningar i stället för de i figuren använda
cirklarna) samt genom olika placering och olika antal
af tvärlinierna. Den i fig. 2 framställda typen,
hvilken här må kallas vinkeltypen, kan bildas på
sådant sätt, att man först ritar 2 räta linier, som
skära hvarandra vinkelrätt, i hvarje qvadrant ritar
en rät vinkel och i hvarje vinkel sätter en punkt
mellan vinkelbenen, hvarefter labyrinten fullbordas
genom föreningslinier på ett sätt, som lätt framgår af
figuren. Typen kan uppträda under många variationer,
t. ex, genom att i hvar och en af de ofvannämnda fyra
räta vinklarna ritas ännu en rät vinkel o. s. v.,
genom olika form på föreningslinierna (såsom
vinkelrätt brutna linier, så att det hela får tycke af
en samling koncentriska rektanglar eller qvadrater)
och genom att de punkter, som skola parvis förenas,
kombineras på olika sätt. Den koncentriska typen var
sannolikt känd redan under den klassiska forntiden,
om icke förr. Den förekommer inristad på en gem,
som räknas till de antika ("Gemmae antiquae ex
thesauro Mediceo et privatorum dactyliothecis"..,
vol. II; Florentiae 1732). Det innersta rummet
innehåller Minotaurens figur. Om det är denna typ,
som användts för ett i Pompeji funnet mosaikgolf
med framställning i dess midt ur Thesevs-sagan
och med labyrint-infattning, måste i anseende till
literaturens tystnad i detta hänseende tills vidare
lemnas derhän. De kristna började redan tidigt att,
med anslutning till Thesevs-sagan, som fick en
religiös-symbolisk betydelse (Ariadne-tråden blef
nåden, som leder genom lifvets irrgångar), i sina
kyrkgolf inlägga mosaik-labyrinter. Sådana – till
en del ännu i behåll – hafva funnits i många kyrkor
i Frankrike och Italien, i en i norra Afrika och i en
i Tyskland. De blefvo äfven betraktade som ett slags
representativa vallfartsvägar ("Jerusalemsvägar"),
i hvilka man vandrade eller på knä kröp in och
ut. Det för dessa labyrinter – åtminstone efter de
kända att döma – ojämförligt oftast använda mönstret
tillhör den koncentriska typen. – Vinkeltypen går
tillbaka åtminstone till den grekiska tiden, ty
den finnes på kretensiska mynt (från Knosos). Bland
de s. k. graffiti (på väggar och dylikt klottrade
inskrifter och ritningar) i Pompeji finnes äfven en
labyrint af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfai/0244.html