Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerbjelke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nästan dramatiskt sätt skildrar den stormiga audiens
hos Napoleon, som följdes af Sveriges tvungna
krigsförklaring mot England. J. H.
4. Lagerbjelke, Johan, friherre, sjömilitär,
statsråd, den föregåendes broder, född d. 18
Juli 1778, blef 1796 löjtnant vid arméns flotta
och utnämndes 1818 till konteramiral. 1819
kallades han till ordförande i Konvojkommissariatet
och i Sjöförsäkringsöfverrätten, blef 1824
befälhafvande amiral i Karlskrona och 1827
Viceamiral samt var en kortare tid 1834–35
tillf. landshöfding i Bleking. 1839 inkallades
han i statsrådet och öfvertog 1840 chefskapet
för Sjöförsvarsdepartementet, men lemnade 1844
såväl denna post som viceamiralsämbetet. Död i
Stockholm d. 12 Juni 1856. L. var ledamot af
Krigsvetenskapsakademien och hedersledamot af
Örlogsmannasällskapet. Sedan 1842 var han En af
rikets herrar.
5. Lagerbjelke, Gustaf, grefve, politiker,
Sveriges siste landtmarskalk, son till den föregåendes
äldste broder, generaladjutanten Axel L. (d. 1832),
föddes d. 6 Okt. 1817 på familjefideikommisset
Elfsjö i Brännkyrka. Sina studier i Upsala
(1834–38) afslöt han med juris-kandidat-examen och
tjenstgjorde sedan, dock mest till namnet, någon
tid i de centrala ämbetsverken i hufvudstaden. Det
var icke häller på denna bana han skulle vinna
sin berömmelse. Så tidigt grundlagen det medgaf,
d. v. s. från och med 1844 års riksdag, började han
med sjelfskrifvenhetens rätt på riddarhuset deltaga
i det politiska lifvet. Han tillvann
sig snart både uppmärksamhet och inflytande samt
ansågs slutligen, jämte grefvarna Henning Hamilton
och Erik Sparre, såsom en af ledarna för det
ung-konservativa s. k. "junkerpartiet", hvilket gent
emot Hartmansdorffs eftergifter och de liberales
allt starkare anlopp sökte att på riddarhuset
värna om adelns sjelfskrifvenhet och motarbeta
representationsförändringen, åtminstone i dess
af regeringen framlagda form. Vid de båda sista
ståndsriksdagarna 1862–63 och 1865–66 ledde L. såsom
landtmarskalk öfverläggningarna inom sitt stånd.
1866 invaldes L. i den nya representationen såsom
ledamot af Första kammaren för Södermanlands län,
hvars höfding han varit alltsedan 1858, och
qvarstår ännu (1885) efter förnyade omval i samma
egenskap. Vid nästan alla riksdagarna (1867–76,
1881–1885) har han varit Första kammarens talman.
Om hans ovanliga förmåga såsom ordförande råder
blott en mening. Han eger ock i högsta mått de
för en sådan erforderliga egenskaperna: oveld,
klarhet i uppfattningen, reda i framställningen,
jämnhet i lynnet, karaktersfasthet, sinnesnärvaro
och pligttrohet. J. H.
Lagerblad. Se Laurus.
Lagerborg, svensk-finsk adlig ätt, härstammar från
bröderna Olof och Daniel Olofsson Skragge, hvilka
1719 adlades med namnet L. Ätten immatrikulerades
1818 på finska riddarhuset och utgick i Sverige 1872
på svärdssidan.
1. Lagerborg, Robert Vilhelm, finsk ämbetsman,
sonsons son till den ofvannämnde Olof Skragge, född
d. 28 Okt. 1796 i Tammela
socken, Tavastehus län, blef 1811 student i
Åbo, men ingick följande året i krigstjenst,
blef 1829 öfverstelöjtnant vid lifgardets finska
skarpskyttebataljon, bevistade polska kriget 1831–32
och tog del i Varsjavs stormning samt utnämndes
1832 till öfverste vid nämnda bataljon. 1833
utnämndes han till vice-landshöfding och 1834 till
landshöfding öfver Uleåborgs län. Vid hans ankomst
till länet var befolkningens ställning sorglig
till följd af flerårig missväxt och härjande
farsoter. Han sökte så vidt möjligt bidraga
till nödens lindrande och ådagalade stort nit i
att uppmuntra och framkalla en ökad verksamhet,
hvarigenom framtida likartade olyckor skulle kunna
förekommas. Han ordnade förvaltningen, påskyndade
storskiftesarbetet, verkställde skattläggning af
tusentals oskattlagda nybyggen och hemman, beredde
tillfälle till grundläggande af nära sju hundra
nybyggen, inledde och befordrade vidlyftiga kärr- och
mossodlingsföretag, väganläggningar, jernbruks- och
sågverksanläggningar, brobyggnader samt grundläggande
af sockenmagasin och brandstodsföreningar. Derigenom
förvärfvade han sig allmän aktning och kärlek
hos länets innebyggare. Död d. 28 Mars 1849.
M. G. S.
2. Lagerborg, Robert Olof, finsk tidningsman, den
föregåendes son, född i Uleåborg d. 24 Nov. 1835,
genomgick Fredrikshamns kadettkår, ingick 1854 i
rysk krigstjenst samt blef 1856 löjtnant vid finska
lifgardet, 1859 lärare vid dess undervisningsbataljon
och 1860 stabskapten. Berörd af den friska politiska
strömning, som på denna tid genomgick Finlands bildade
allmänhet, beslöt han att egna sig åt tidningsmannens
kall. År 1861 skref han under signaturen Rolf i
"Papperslyktan". Samma år tog han afsked från
militärtjensten, ingick i Helsingfors dagblads
redaktion vid denna tidnings grundläggning, blef dess
hufvudredaktör 1865 och qvarstod på denna plats till
sin död. Han afled d. 5 Nov. 1882 i Helsingfors. Till
stor del bör förtjensten af hvad Helsingfors dagblad
verkat för höjandet af den medborgerliga andan
i Finland tillskrifvas honom. Hufvudsynpunkten
var att arbeta för en frisinnad utveckling af
Finlands institutioner enligt det fäderneärfda
svenska samhällsskickets art och anda. I den finska
språkfrågan intog L. en medlande ståndpunkt i likhet
med det liberala partiet, bland hvars ledande män
han räknades. Det fanns knappt något företag af
allmännare intresse, som icke kunde påräkna hans
tidnings välvilliga uppmuntran, och det berodde
väsentligen på hans takt och klokhet, att, oaktadt
det tryck pressadministrationen utöfvade, nästan alla
vigtiga samhällsfrågor oförbehållsamt kunde behandlas
i dess spalter. L. hade en lekande och behaglig
stil, som gjorde sig gällande i synnerhet på det
lätta kåseriets samt den historiska och biografiska
teckningens områden. Han var en inflytelserik ledamot
af ridderskapet och adeln vid alla landtdagar, sedan
det konstitutionella statsskicket återupplifvats i
Finland, samt verkade för det allmänna såsom medlem
af Helsingfors’ kommunalrepresentation och ledamot
i komitéer, tillsatta af regeringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
