Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerbjelke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
besluta sig för att inleda fredsunderhandlingar med
fienden. L. utsågs till sändebud till Moskva, der
hofvet då vistades. Under denna resa öfverskred han de
befallningar han fått af Lewenhaupt och inlät sig med
de ryske ministrarna på äfventyrliga öfverläggningar,
som dock ej ledde till något resultat. Genast efter
återkomsten till armén, d. 20 Mars 1742, började han
agitera för hertigens af Holstein, Karl Peter Ulriks,
val till svensk tronföljare. Lewenhaupt gjorde snart
slut på hans agitationer genom att låta fängsla honom
och sända honom till Stockholm, der han ställdes
till ansvar inför en kommission. Han släpptes dock
snart lös, ehuru han ej fullt frikändes förr än i
Apr. 1743. Djupt förbittrad på Lewenhaupt, framställde
han allahanda svåra anklagelser mot honom och var
sedermera äfven mycket verksam för Buddenbrocks
dömande. Vid dalkarlarnas ankomst till Stockholm 1743
låg L. der med sitt regemente, och det var detta
ensamt, som kunde förmås att skjuta på allmogen. –
L. afled på Sannarp i Halland d. 15 Dec. 1746. Till
hans politiska karakteristik hör att han brukade,
liksom flere af sin tids män, mottaga mutor från
flere håll. J. Fr. N.
2. Lagercrantz, Karl Gustaf, militär, statsråd,
sonsons sonson till den föregåendes yngre broder,
född d. 10 Juli 1816 å kronofogdebostället
Troxhammar i Skå socken, Stockholms län, blef
1836 officer vid Svea artilleriregemente
och förflyttades 1859 till major vid Göta
artilleriregemente samt qvarstod såsom
sådan till 1866, ehuru utan att tjenstgöra.
L., hvilken sedan 1847 hade varit lärare vid
Högre artilleriläroverket å Marieberg och 1858
dessutom förordnats till chef för artilleristaben,
qvarstannade nämligen i sistnämnda befattning till
1861, var derefter guvernör vid krigsakademien
å Karlberg (öfverste i armén sedan 1862) och
från Maj 1864 tillika fullmäktig i Rikets ständers
bank, tills han i Mars 1865 blef tillf.
landshöfding i Jämtlands län. 1866 kallades
han att blifva J. A. Gripenstedts efterträdare
såsom statsråd och chef för finansdepartementet samt
lemnade då krigstjensten. S. å. valdes han
till ledamot af riksdagens Första kammare
för Jämtlands län. Redan i Maj 1867 måste L.
emellertid begära afsked från statsrådsämbetet på
grund af sjuklighet. Han afled i Stockholm d.
15 Okt. 1867. – L. var sedan 1849 ledamot af
Krigsvetenskapsakademien.
3. Lagercrantz, Ludvig Vilhelm August, tonsättare,
den föregåendes syssling, född i Östergötland d.
16 Aug. 1825, blef 1847 underlöjtnant vid
Vendes artilleriregemente, hvarifrån han 1878
tog afsked såsom kapten med tillstånd att qvarstå
som major i armén. 1856–66 tjenstgjorde han såsom
musikdirektör vid nämnda regemente. 1866 blef
han ledamot af Musikaliska akademien. L., som
f. n. är bosatt i Kristianstad, har skrifvit
pianokompositioner och sånger, af hvilka ett
arbete, 100 valda sånger till skolornas tjenst,
är tryckt i Köpenhamn (1866–73). Bland hans
mansqvartetter har i synnerhet Källan blifvit populär.
A. L.
Lagercrona, Anders, friherre, krigare, sannolikt
född omkr. år 1660, var son af Johannes
L. (f. 1618, d. 1674), hvilken 1653, såsom drottning
Kristinas lifmedikus, adlats med namnet L. (han
hette förut Munthelius, icke Munkthelius). År
1675 blef L. fänrik vid Vesterbottens regemente
och 1702 dess öfverste. Från 1700 tjenstgjorde han
merendels såsom generaladjutant hos Karl XII. Han vann
derunder konungens synnerliga ynnest samt blef 1704
generalmajor af infanteriet och 1705 friherre. Bland
krigshändelser, i hvilka han deltog, märkas slaget
vid Klissov, 1702, belägringen af Thorn, 1703, och
slaget vid Pultava, 1709, efter hvilket han åtföljde
Karl XII till Turkiet. Ehuru han 1708 låtit sig
förekommas af ryssarna, då han enligt order skulle
taga staden Starodub i besittning, förblef han till
en tid gunstling hos konungen, men synes i denna
ställning hafva gjort sig skyldig till bakdanteri
och sqvaller. Slutligen, då han en dag i Okt. 1710
dristade sig i konungens närvaro gräla med en annan
af dennes favoriter, Grothusen, fick han en häftig
tillrättavisning, och det förbjöds honom att någonsin
mer visa sig inför konungens ögon. Han lemnade då
krigstjensten och begaf sig hem till Sverige. L. dog
i Stockholm d. 7 Jan. 1739.
Lagerfelt, Israel, ämbetsman, född i Linköping d. 28
Apr. 1610, var son till domprosten derstädes Israel
Olavi och kallade sig, innan han 1646 adlades med
namnet L., först Forthelius, senare Israelsson. Han
blef 1629 student i Upsala och 1632 handledare åt
riksrådet Gabr. Gustafsson Oxenstiernas son Gabriel
samt företog 1637–40 jämte denne en utrikes resa,
hvarunder han en längre tid qvarstannade vid Leidens
högskola. 1641 förordnades han till sekreterare i
Riksarkivet, blef 1644 häradshöfding i Vestra härad
af Jönköpings län och utnämndes 1650 till vice
president i Åbo hofrätt. 1645 var han sekreterare vid
fredsunderhandlingarna vid Brömsebro och utförde 1653
en utomordentlig beskickning till England. 1654 blef
han vice president i General-kommersekollegiet, från
hvilken befattning han tog afsked 1681. Död på sin
egendom Lagerlunda i Kärna socken, Östergötlands län,
d. 27 Maj 1684. – L. hyllade ifrigt monopolsystemet
och hade en väsentlig andel i tillkomsten af
de stränga prohibitiva författningar, som på
hans tid utfärdades till stadsmannanäringarnas
skydd. Vid flere riksdagar deltog L. lifligt
i förhandlingarna. 1654–80 fungerade han såsom
riddarhusdirektör.
Lagerformig, geol., innehafvande form af lager, säges
om en bergart för att angifva dennas förekomstsätt i
motsats till gångformigt eller massformigt uppträdande
bergarter. E. E.
Lagergren, Per Johan, ämbetsman, politiker, föddes i
Falkenberg d. 7 Sept. 1797, tog 1820 i Upsala examen
till rättegångsverken och blef 1830 assessor i Svea
hofrätt. 1836 utnämndes han till justitieborgmästare
i Norrköping. Vald till en af stadens fullmäktige i
borgareståndet vid 1840 års riksdag, deltog L. från
denna tid med stor ifver i det politiska lifvet,
för hvilket hans goda kunskaper,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
