Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagerqvist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Byggningabalk 1819. Under tiden inträffade den
förändring i lagkomiténs sammansättning, att
Afzelius såsom sökande till en juris professur vid
universitetet i Åbo 1818 erhöll entledigande från sin
befattning i komitén. Efter det Utsökningsbalken och
Rättegångsbalken under 1821 undergått granskning,
utgåfvos de 1822 på trycket. I anledning af inkomna
anmärkningar vid förslagen företogo de arbetande
ledamöterna en revision af dem. De förändringar,
som dervid blefvo vidtagna, genomgingos 1825 af
de granskande ledamöterna, hvarefter de sålunda
omarbetade förslagen till förutnämnda balkar
1826 trycktes i ett sammanhang med titel:
Förslag till allmän civillag. Sedan arbetet
med civillagen sålunda fullbordats, företog
lagkomitén kriminallagen. Under loppet af åren
1830 och 1831 sammanträdde komiténs arbetande
ledamöter med ledamöter af den till utarbetande
af en kriminallag för Norge förordnade komitén för
att, såvidt möjligt vore, bereda öfverensstämmelse
mellan båda rikenas kriminallagar. Det af lagkomiténs
arbetande ledamöter uppgjorda förslaget blef, utan
att vara af de granskande ledamöterna genomgånget,
offentliggjordt 1832 under titel Förslag till allmän
criminallag. Förslaget innehöll dels en straffbalk,
svarande mot missgernings- och straffbalkarna i 1734
års lag, dels ock en rättegångsbalk, innehållande
rättegångsordningen i brottmål. De mot förslaget
till kriminallag gjorda anmärkningarna upptogos af
lagkomitén till besvarande i det af komitén 1834
afgifna Utlåtande i anledning af anmärkningar vid
förslaget till allmän criminallag, deruti jämväl är
intaget förslag till de ändringar i den förut tryckta
texten, hvilka lagkomitén ansett sig böra tillstyrka.
Vid 1834 års riksdag öfverlemnades lagkomiténs
förslag till civillag till rikets ständer. Ständerna
inskränkte sig vid denna riksdag till att begära, att
en sammandragen och lätt öfverskådlig framställning
af båda förslagen till plan och allmänna grundsatser
äfvensom en jämförelse med gällande lag måtte blifva
före påföljande riksdag författad och af trycket
utgifven för att kunna tjena till ledning vid
ständernas granskningsarbete. Med anledning deraf
förordnades den så kallade Tablåkomitén, hvilken
dock till följande riksdag hann publicera allenast
tablån öfver civillagsförslaget. Vid riksdagen
1840 tillkännagaf konungen, att hinder mött för den
slutliga granskningen af lagförslagen, men att han
hoppades blifva i tillfälle att vid nästkommande
riksdag aflåta proposition i ämnet. I skrifvelse
d. 3 Mars 1841 hemställde emellertid ständerna
– hvilka för sin del ansågo ämnets vigt fordra,
att, innan lagförslagen till hufvudsaklig pröfning
förekommo hos ständerna, en ytterligare granskning
deraf företoges –, att en komité eller lagberedning
måtte blifva förordnad, hvilken skulle ytterligare
granska och genomgå desamma, och borde dess arbeten
så ställas, att tryckningen af de sålunda beredda
förslagen till civil- och kriminallag kunde vara
fulländad före den riksdag, som infölle näst efter
tre år. Ehuru sålunda lagkomiténs förslag till civil- och kriminallag
icke omedelbart blifvit antaget såsom lag, har
det dock utöfvat ett genomgripande inflytande
på det efterföljande lagstiftningsarbetet och
hufvudsakligen legat till grund för de lagar,
som blifvit stiftade efter dess afgifvande. – Jfr
K. J. Schlyter: "Juridiska afhandlingar",2:dra h.:
"Om den gamla lagkommissionens senaste arbeten för
den år 1736 stadfästade lagboken samt de sedermera
fortsatta förberedande anstalterna för lagstiftningen"
(1879). L. A.
Lagkommissionen. Efter det Landslagen och Stadslagen
blifvit under början af 1600-talet tryckta,
dröjde det icke synnerligen länge, innan särskilda
kommissioner nedsattes för att uppgöra förslag till
de förklaringar och tillägg till lagen, som visat
sig företrädesvis behöfliga. Så tillkallades vid
riksdagen i Nyköping 1640 presidenterna och några
assessorer från Svea, Göta och Åbo hofrätter för
att afgifva betänkande öfver sjutton rättsfrågor,
och en kommission af nitton lagfarne män från
öfver- och underrätterna, bl. a. J. Stiernhöök
och G. Stiernhielm, kallades att 1643 infinna
sig i Stockholm för att öfverlägga om afhjelpande
af åtskilliga brister i "justitiaewäsendet". De
sistnämnde afgåfvo också d. 17 Mars 1643 "betänkande
öfver några punkter uti justitieväsendet". Derefter
öfverlemnades af regeringen åt en mindre kommission,
bestående af fyra af den större kommissionens
ledamöter (bland dem Stiernhöök och Stiernhielm),
att utarbeta vissa punkter, i synnerhet rörande
processen, hvarjämte doktor Figrelius anmodades att
afgifva betänkande om processen i stadsdomstolarna. De
sålunda utsedda personerna aflemnade sistnämnda
år fyra särskilda lagförslag: 1) Tingmåla rätt,
2) Processus i missgerningom och höghmåhlom 3)
Om straff i missgerningom och höghmåhlom och 4)
Rådstuguuprocess. Dessa förslag föranledde dock icke
någon åtgärd af regeringen. – Emellertid framhölls
vid flere riksdagar behofvet af att de gamla lands-
och stadslagarna måtte af lagkunnige män revideras,
förtydligas och förbättras. Med anledning af hvad
i denna fråga förekom vid 1664 års riksdag beslöts
i rådet, att en ny kommission skulle granska hvad
som under drottning Kristinas tid blifvit uppsatt
öfver lagen och öfverlägga hvad ytterligare borde
tilläggas. Denna kommission, hvari Stiernhöök
deltog, afgaf 1663 förslag till straffordning samt
till åtskilliga processuella stadganden jämte
betänkande öfver riksdrotsets uppsatta punkter. Vid
följande riksdag (1668) gillades af ständerna det af
regeringen framställda förslaget att lagens revision
skulle fortsättas, så att arbetet vore färdigt vid
konungens tillträde till regeringen. Med anledning
deraf förordnades 1669 Stiernhöök och assessoren
Berling att företaga revisionen af Sveriges lag,
hvilket arbete afstannade med Stiernhööks död (1675).
Sedan vid efterföljande riksdagar erinringar
om revision af allmänna lagen blifvit gjorda och
särskildt 1686 års riksdag anhållit, att lagen måtte
öfverses, förbättras och bringas i god ordning samt
affattas på det för tiden brukliga svenska språket,
utfärdade Karl XI d. 6 Dec. 1686
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
