Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gods och ätter (1857–60), var föremålet för
den åldrige forskarens tankar och arbete intill
dödsstunden, som inträffade d. 18 Dec. 1859 i
Helsingfors. Efter hans död utgaf sonen J. J. V. Lagus
en af L. utarbetad afhandling Om finska
lagöfversättningar (1863). L., som skytt hvarken
mödor eller kostnader, då det gällt att vinna
upplysning om Finlands forntid, hade sammanbragt
en rik samling handlingar och urkunder, hvilken
efter hans död, enligt hans förordnande, förärades
åt universitetsbiblioteket i Helsingfors, men med
vilkor att samlingen först femtio år senare skulle
öppnas. M. G. S.
2. Lagus, Jakob Johan Vilhelm,
finsk universitetslärare och skriftställare, den
föregåendes son, född i Åbo d. 5 Maj 1821, blef
student i Helsingfors 1839, filos. magister 1844,
docent i grekiska 1846 och filos. doktor 1847. Han
tillbragte åren 1850–54 på resor i södra Ryssland,
Turkiet, Grekland och Italien samt utnämndes 1857
till professor i orientaliska språk, men utbytte 1866
denna plats mot professuren i grekiska. 1878 utnämndes
L. till universitetets rektor, hvilken befattning
han under sex års tid skötte med stort nit. L.,
som är medlem af många lärda sällskap i Finland,
Ryssland, Grekland, Frankrike, Tyskland och Sverige,
erhöll 1871 kansliråds och 1883 statsråds titel
samt upphöjdes 1880 i adligt stånd. Hans första
akademiska afhandlingar rörde sig kring latinska
och grekiska ämnen: Plutarchus vitae Ciceronis
scriptor, Plutarchus Varronis studiosus, Plutarchus
vitae Catonis Censorii scriptor, Plutarchus Livii
studiosus och Studia latina provincialium. 1853
publicerade han på ryska i Odessa en undersökning
om Karl XII:s vistelse i södra Ryssland och på
grekiska i Athen en afhandling om södra Rysslands
hellener. Hans värdefulla och omfattande Lärokurs
i arabiska språket (1866–78) är det enda arbetet i
sitt slag inom den svenska literaturen. Afhandlingen
De numis cuficis in Finlandia repertis är grundad på
den erfarenhet han vunnit såsom vårdare (sedan 1863)
af universitetets mynt- och medaljsamling. Under de
senaste tvänne årtiondena har L:s literära verksamhet
hufvudsakligen berört ämnen från den fosterländska
lärdomshistoriens område. På uppdrag af Finska
vetenskapssocieteten har han tecknat minnesrunor öfver
F. V. Pipping, G. Rein, E. af Brunér, G. Geitlin
och J. J. Nordström. Strödda blad (I–IV, 1877–79)
innehåller bl. a. en skildring af orientalisten
Peter Forskåls lefnad. I Erik Laxman, hans lefnad,
resor, forskningar och brefvexling (1880), som
utgör 34:de delen af Finska vetenskapssocietetens
"Bidrag", meddelas alla tillgängliga upplysningar om
denne naturvetenskaplige forskares öden. 1884 utkom
Skalden Johan Henrik Kellgrens finska lefnadsminnen,
innehållande nya upplysningar om förhållandena vid
Åbo universitet och i Stockholms literära verld under
slutet af 1700-talet. Ytterligare må nämnas Anonyme
författare i Åbo tidningar och författarne i Allmän
litteraturtidning 1803, i Finska vetenskapssocietetens
"Bidrag" (1871–75). I de akademiska program
L. utgifvit har han ofta behandlat ämnen från det finska
universitetets historia, som alltmera blifvit hans
käraste forskningsområde. M. G. S.
3. Lagus, Knut Ferdinand, finsk juridisk
skriftställare, den föregåendes broder, född
i Åbo d. 24 Dec. 1824, blef student i
Helsingfors 1844, filos. kandidat 1848 och filos.
magister 1850, juris kandidat 1852, juris
licentiat 1855 samt docent i kriminal- och statsrätt
1856. Sedan han flere gånger förestått juridiska
professurer, var han redan utnämnd till professor
i kriminallagfarenhet, då han afled i Vevey i
Schweiz d. 11 Nov. 1859. Jämte akademiska
afhandlingar: Om återfall i brott (I, II,
1855, 1856), Om jordaskiften enligt svensk-finsk
lagstiftning (1857) och Om dödsstraffet (1859), utgaf
L. en undersökning Om straffets grund och väsende
(1859). M. G. S.
4. Lagus, Robert Erik, finsk juridisk
skriftställare, den föregåendes broder, född
i Åbo d. 12 Maj 1827, blef student i
Helsingfors 1845, filos. kandidat 1850 och filos.
magister s. å. Derefter egnade han sig någon tid
åt skolmannaverksamhet, men inträdde snart
i juridiska fakulteten, blef juris kandidat 1855,
juris licentiat 1859, docent i civillagfarenhet och
romersk rätt 1860 samt juris doktor s. å.
L. afled i Montpellier i södra Frankrike d. 3
Mars 1863. Under de sista åren af sin korta
lefnadsbana var L. lifligt verksam såsom juridisk
författare. Jämte akademiska afhandlingar, bland
hvilka må nämnas Om oäkta barns rättsförhållande
till familjen (1858) och Utkast till revision af
läran om naturliga barns rätt från ståndpunkten
af nu gällande lagar (1859), utgaf han Juridiska
afhandlingar och uppsatser (4 h. 1859–61) och
Juridiskt album (4 h., 1861–62), innehållande
flere värdefulla uppsatser, bl. a. Om Gamla
Finlands rättsliga förhållanden vid reunionen 1811.
M. G. S.
5. Lagus, Vilhelm Gabriel, finsk skriftställare,
den föregåendes broder, född d. 7 April 1837,
blef student 1855, filos. kandidat 1858 och
filos. magister 1860, efter det han publicerat
en afhandling om Gustaf III och hans tidehvarf,
uppfattade af poesien. Han utnämndes till
kollega i historia vid Borgå högre elementarskola
1859 och till lektor i grekiska vid Viborgs
lyceum 1874. L:s literära verksamhet började
med publikationen af i romantisk ton hållna lyriska
och episka sånger. Smärre dikter utkommo 1856.
Den episk-romantiska berättelsen Riddar Unos söner,
som erhöll Svenska akademiens andra pris, utkom
1864. Baco och Romanser (1865) afsluta denna
period af L:s diktareskap. Sedermera har han
hufvudsakligen egnat sig åt dramatisk diktning.
De historiska skådespelen Klubbhöfdingen och Drottning
Filippa utkommo 1869 och 1875. Hans senare,
i realistisk stil hållna skådespel: En julafton
i Tobolsk, I natten och Den nye adjunkten hafva
visserligen blifvit uppförda på scenen, men
icke publicerade. Äfven såsom prosaisk
författare har L. utvecklat en betydande
verksamhet. Hans föreläsningar öfver Den
finsk-svenska litteraturens utveckling (2 h., 1866–67)
meddela en mängd nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
