Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
upplysningar om Finlands svenska literatur från Åbo akademis
grundläggning till Runebergs framträdande. Till samma
forskningsområde hör Bidrag till kännedom af Finlands
tillfällighetspoesi under Frihetstiden (1867). I den
svenska pressens i Finland arbete har L. tagit verksam
del, hufvudsakligen såsom redaktör för den af honom
grundlagda tidningen "Östra Finland" (sedan 1875). Han
har der nära anslutit sig till det liberala partiets
tendenser, dock utan att i egentlig mening tillhöra
detsamma. Genom hofsamhet i uttryckssättet och
insigtsfull behandling af flere allmänt fosterländska
frågor har tidningen vunnit olika meningsgruppers
erkännande. L. var den ene af representanterna
för Borgå stifts skollärare vid 1885 års landtdag.
M. G. S.
Lagutskottet är det femte af riksdagens ständiga
utskott och har enligt regeringsformen att utarbeta
de från kamrarna remitterade förslagen till civil-,
kriminal- och kyrkolagarnas förbättring. Lagutskottet
består af 16 ledamöter. I R. O. § 42 äro detta
utskotts åligganden och verkningskrets närmare
bestämda. Enligt detta lagbuds lydelse efter den 1882
antagna grundlagsändringen har lagutskottet fått sig
ålagdt att meddela utlåtande öfver de från kamrarna
dit hänvisade förslag till stiftande, ändring,
förklaring eller upphäfvande af civil-, kriminal-,
kommunal- och kyrkolag, hvarvid man under civil- och
kriminallag bör förstå äfven de delar af krigslagar
och författningar rörande krigsväsendet, som ega
tillämpning på medborgare utom krigsstaten. Utom denna
handläggning af lagfrågor har utskottet sig ålagdt
att granska justitieombudsmannens afgifna redogörelse
äfvensom hans ämbetsdiarier och registratur samt
till riksdagen inkomma med utlåtande deröfver. (Se
Riksdagens justitieombudsman.) Detta utskott saknar
initiativ. Med hänsyn till den inskränkning, som
grundlagen gjort i dess befogenhet genom bestämmelsen
att blott vissa klasser af lagar skola dit hänvisas,
äro många lagfrågor undandragna dess granskning. Då
emellertid de lagfrågor, som tillhöra lagutskottet,
röra den allmänna lagen, och då de speciella lagar,
som utgöra föremål för andra ständiga utskotts
handläggning, ofta beröra den allmänna lagen,
förekomma sammansatta utskott, i hvilka delegerade
af lagutskottet deltaga, så t. ex. sammansatt
stats- och lagutskott för frågor, som afse att
genom statsunderstöd lindra allmänna besvär,
så bevillnings- och lagutskott, för behandling
af vissa lagbestämmelser i k. förordn. angående
bränvins tillverkning och försäljning, så banko-
och lagutskottet för behandling af myntlag, lag för
riksbanken samt angående privatbanklag. H. L. R.
Laharpe [la-a’rp], Jean François de,
fransk literaturhistoriker, f. i Paris 1739,
d. derst. 1803. Af barmhertighet upptogs han som
frielev i en skola, ty familjen, ehuru adlig, hade
råkat i djupt armod. Han började tidigt skrifva
lyriska dikter och tragedier, bland dem Gustave Wasa,
samt sedermera dramer i den tidens något sentimentala
manér. Som skald höjde han sig dock aldrig öfver
medelmåttan, men blef snart ansedd och värderad som
literaturkritiker. Han var af ett häftigt och
fordrande lynne samt i sina omdömen skarp och
oförbehållsam, så att han lätt skaffade sig
fiender. Voltaire, som var hans gynnare, gaf
honom en tid en fristad på Ferney. Återkommen till
Paris, blef L. redaktör för tidningen "Le Mercure"
och invaldes 1776 i Franska akademien. I den fria
akademien Le Lycée började han 1786 föreläsa öfver
allmän literaturhistoria och fick många åhörare
ur den fina verlden i Paris. Denna genom flere år
fortsatta kurs utgafs sedermera under titeln Cours de
littérature (16 bd, 1799–1805; nyaste uppl. i 3 bd
1840), och det är detta verk, som han har att tacka
för sitt anseende som Frankrikes förste verklige
literaturkritiker. Arbetet är ojämnt, men delar
deraf hafva ännu sitt värde. Revolutionen helsade
han till en början entusiastiskt, men råkade ådraga
sig misstankar och sattes i fängelse, hvarefter
han ändrade sinnesriktning samt blef ifrig katolik
och reaktionär. Som kritiker anses han i synnerhet
hafva god blick för formens fel eller förtjenster.
P. A. G.
Laharpe [la-a’rp], Frédéric César, schweizisk
statsman, f. 1754 i kantonen Pays de Vaud,
egnade sig i början åt den juridiska banan, men
lemnade snart denna, begaf sig på förslag af baron
F. M. v. Grimm 1782 till Petersburg och blef der
följande år lärare för storfurstarna Alexander
och Konstantin. 1790 inlemnade L. en skrift till
styrelsen i Bern, i hvilken han föreslog reformer
och ständernas sammankallande. Till följd deraf
förklarades han landsförvist från Schweiz,
emedan hans skrifvelse framkallat oroligheter
i det under kantonen Bern lydande Pays de Vaud,
och hans fiender genomdrefvo t. o. m., att han
aflägsnades från Petersburg. L. begaf sig först
till Genève, sedan till Paris, der han utgaf flere
flygskrifter mot patricierna i Bern och förmådde
franska regeringen (direktoriet) att inblanda
sig i Schweiz’ angelägenheter. Genom fransmännens
ingripande skedde 1797 en omstörtning i Schweiz, som
förvandlades till Helvetiska republiken. L. inträdde
i denna republiks regering och upprätthöll ihärdigt
den franska revolutionens politiska grundsatser, men
nödgades 1800 fly till Frankrike. 1801–02 gjorde han
ett besök i Ryssland, der kejsar Alexander I bevisade
honom mycken aktning. Efter Wien-kongressen, på
hvilken han synnerligen verksamt försvarade kantonerna
Pays de Vauds och Aargaus oberoende, lefde han i
sitt fädernesland i stort anseende. Död 1838. Han
författade bl. a. Considérations sur le précis de la
révolution du canton de Vaud (1832). – 1844 restes
öfver honom en minnesvård i hans födelseort Rolle.
A. B. B.
Lahde, Gerhard Ludwig, tysk-dansk kopparstickare,
f. i Bremen 1765, började sin bana som
guldsmedslärling i Kiel, hvarifrån han 1787 kom till
Köpenhamn för att utbilda sig till konstnär. Under
det han der genomgick akademien, födde han sig som
guldsmed med att göra spännen, ty till följd af sin
konstkärlek gick han miste om hjelp från hemmet. Han
lärde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
