- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
581-582

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lagus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under tiden kopparstickarekonsten hos Clemens i
Köpenhamn, och efter att hafva gått igenom graderna
vid akademien, ehuru icke fullständigt, var han
snart en utmärkt porträttör samt utnämndes 1799
till hofkopparstickare. För att lindra sorgen öfver
sin unga hustrus död företog han 1803–04 en resa,
hvarefter han som naturaliserad dansk slog sig ned i
Köpenhamn, der han verkade till sin död, 1833. L. var
en för sin tid dugtig kopparstickare, som lyckades i
synnerhet i porträttet. Derjämte hade han en lefvande
lust att med sin konst bevara minnet af historiska
tilldragelser, såsom Kristiansborgs slottsbrand 1794,
slaget på Köpenhamns redd 1801, Köpenhamns belägring
och bombardement 1807, bland hvilka arbeten flere
af den sitt nya fädernesland varmt tillgifne mannen
skänktes till allmänna, fosterländska ändamål. Han
utgaf äfven en serie porträtt af framstående män,
läroböcker i teckning m. m. C. R. N.

Lahire l. La Hire [la-ir], fransk härförare, hette
egentligen Etienne de Vignolles, och föddes omkr. 1390
i Gascogne. Han var en af dauphins, sedermera
konung Karl VII:s, yppersta krigare i kampen mot
burgundiska partiet och engelsmännen. Vid orleanska
jungfruns uppträdande slöt han sig till henne, deltog
i undsättningen af Orléans (1429) och ledsagade konung
Karl VII till kröningen i Reims. Derefter utsträckte
han sina ströftåg ända till Rouen och gjorde 1431
ett försök att rädda den till bålet dömda Jeanne
d’Arc, men blef sjelf tillfångatagen. På ett tåg mot
Guienne tillsammans med konungen afled L. af sina sår
i Montauban 1443. Han var en af de siste typerna för
feodaltidens roflystne och grymme krigare. A. V. B.

Lahn, biflod från h. till Rhen, mellan Taunus
i s. och Westerwald i n., upprinner på östra
sluttningen af Westerwald på 602 m. höjd, flyter
först i östlig, derefter i sydlig och slutligen
i sydvestlig riktning samt mynnar ut i Rhen vid
Lahnstein. Längd 218 km.

La Hogue [la ågg]. Se Hougue.

Laholm, stad i Hallands län, vid Laga-åns södra
strand, 9 km. från hennes utlopp i Laholmsbukten
af Kattegatt. Staden har formen af en fyrkant
med afrundade hörn och omslutes på två sidor af
Laga-ån, hvilken jämte de många trädgårdarna i
staden förlänar denne ett täckt utseende trots
de krokiga gatorna, oansenliga byggnaderna och
kala omgifningarna. Allmänna byggnader äro kyrkan,
rådhuset och skolhuset, men ingen af dem har någon
betydenhet. Stadens hela areal är 990 har, hvaraf
stadsplanen upptager omkr. 19 har. År 1880 var de
bebyggda tomternas antal 128. Stadens jord är satt
till 9 mantal. Sammanlagda taxeringsvärdet af fast
egendom uppgick till 937,200 kr., deraf 304,500
kr. för jordar. Vid 1883 års slut egde staden 1,494
innev. (år 1873: 1,438). Genom Laga-åns uppgrundning
har hvarje egentlig sjöfart upphört. Vid 1882 års
slut räknade staden 20 handlande, med 20 biträden,
och 47 handtverkare, med 59 arbetare. De förres
bevillning uppgick till 435 kr. och de senares till
242 kr. Ingen fabriksrörelse finnes härstädes.
Handlande i L. förlägga och
försälja en betydande del af de ylleväfnader, hvilka
såsom husslöjd tillverkas i de omkringliggande
socknarna. Det mest betydande laxfisket i Halland
bedrifves i Laga-ån, för hvilket finnes ett
bolag i L. Af allmänna inrättningar i stadea
må nämnas en 1-klassig pedagogi, en sjukstuga,
afdelningskontor för Hallands enskilda bank samt
sparbank (sedan 1857). I staden utgifvas "Laholms
nya tidning" (2 ggr i veckan) och "Båstads tidning"
(1 g.). Vid 1882 års slut uppgingo stadens bokförda
tillgångar till 218,139 kr. och skulder till 109,476
kr. De debiterade utskylderna voro 2 kr. 66 öre pr
bevillningskrona för såväl fast egendom som inkomst
af kapital och arbete. – I kyrkligt hänseende bildar
L. med landsförsamlingen ett regalt pastorat af 2:dra
kl., Göteborgs stift, Laholms kontrakt. L. bildar med
Varberg, Falkenberg och Kungsbacka en valkrets för
riksdagsmannaval. – När staden (under medeltiden
kallad Lagaholm) fått sina privilegier, känner
man icke. De omtalas i en kunglig resolution af
den 4 Dec. 1679 såsom i "urminnes tid undfångna"
och förnyades den 14 Jan. 1571. Det vid staden i
äldre tider liggande slottet eller tornet, som
uppfördes i slutet af 1200-talet, var under de
följande århundradena föremål för svenskars och
danskars lystnad, hvarvid staden flere gånger blef
lidande. I början af år 1278 slöts i L. fred mellan
svenske konungen Magnus Ladulås och danske konungen
Erik Glipping, då Magnus som säkerhet för den skuld, i
hvilken han stod till danske konungen för förut lemnad
hjelp, öfverlät åt honom Lödöse slott med tillhörande
område. Sedan Halland genom Brömsebrofreden (1645)
förenats med Sverige, nedrefs slottet på Karl XI:s
befallning 1675. Följande året uppbrändes staden
af snapphanarna, och 1811 ödelades en stor del af
densamma genom vådeld.

Laholm, kontrakt i Göteborgs stift, består af
de 11 pastoraten Bredared; Enslöf; Snöstorp och
Trönninge; Eldsberga och Tönnersjö; Laholms stads-
och landsförsamlingar; Veinge och Tjärby; Knäred;
Renneslöf och Ysby; Östra Karup och Skummeslöf;
Hasslöf och Våxtorp samt Hishult, hvars annex,
Fagerhult, dock hör till Norra Åsbo kontrakt af Lunds
stift. Areal 158,055 har. 31,160 innev. (1883).

Laholms landsförsamling, Hallands län, Höks
härad. Arealen 7,580 har. 2,226 innev. (1883). Annex
till Laholms stad, Göteborgs stift, Laholms kontrakt.

Lahor (Lahore). 1. Division i kejsaredömet Indien,
prov. Pandjab, indelas i distrikten L., Firozpur och
Gujranwala samt har en areal af 23,276 qvkm. 2,191,517
innev. (1881). Det är en alluvialslätt, som nästan
saknar träd, och genomskäres af floderna Ravi och
Satledj, Bari-Doab-kanalen samt den numera torra
Bias’ flodbädd. Tjinab flyter på nordvestra gränsen,
mellan L. och Rawal Pindi. Folkspråket är pandjabi; de
högre klasserna tala urdu (hindustani). – 2. Distrikt
i nämnda division, har en areal af 9,450 qvkm. och
omkr. 800,000 innev. – 3. Hufvudstad i ofvannämnda
division och distrikt samt i hela det af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free