- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
593-594

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lakritsrot, Radix Glycyrrhizæ, Liquiritiæ radix, farmak., erhålles hufvudsakligen af två fomer af Glycyrrhiza glabra - Lakshmi, Ind. mytol., "den lyckobringande", välgångens och skönhetens gudinna - Laktat, kem., salter af mjölksyran - Laktation, mjölkafsöndring, digifning - Laktometer. Se Galaktometer - Lakton, kem., ett slags egendomliga anhydrider af vissa oxisyror - Laktoskop l. galaktoskop. Se Galaktometer - Laktucin. Se Lactucarium - Laktuk, Lactuca L., bot., ett örtslägte - Lakun, eg. graf, fördjupning; lucka, bortfallet ställe (särsk. i en text) - Launarietak, ett på synliga bjelkar hvilande innantak - Lalande, Joseph Jérôme Lefrançois de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afdunstningen en massa af tillbörlig konsistens erhållits,
utrullas denna i form af små stänger, hvilka inpassas
i formar af marmor eller metall. Stängerna stämplas
sedan med fabrikantens namn. God lakrits förekommer
i cylindriska eller något plattade stänger af 15–20
cm. längd och 2–3 cm. tjocklek med svart färg. Färska
eller uppvärmda, äro de böjliga, men springa af
för slag vid vanlig temperatur, visande ett
skarpkantadt brott med något skålformig yta. Lukten är
egendomlig, likaså den starkt sötaktiga smaken. De
mest ansedda stämplarna äro Saluzzi, Barracco,
Corigliano
och Pignatelli. Från Mindre Asien och
Spanien fås lakrits äfven i stora kakor eller klumpar
af försändningskärlets form. Af lakrits beredes
renadt lakritsextrakt, Extractum Glycyrrhizae
Ph. Su., genom det råa extraktets maceration med
kallt destilleradt vatten. – Vanlig lakrits är
ibland förfalskad med mjöl, hvilket upptäckes genom
lakritsens upplösning i kallt vatten, då mjölet
återstår jämte andra främmande ämnen. Lakrits ingår
i en stor mängd af svenska farmakopéns preparat. Så
kallad "engelsk lakrits" är formad till smala,
penntjocka, glänsande stänger, ofta med tillhjelp
af gummi arabicum. Sämre lakrits har ofta en
vidbränd smak. Lakrits är ett af allmänheten ofta
anlitadt medel mot katarrer i strupe och lungor.
O. T. S.

Lakshmi, Ind. mytol., "den lyckobringande",
välgångens och skönhetens gudinna, är Vishnus gemål
och representant för hans alstrande kraft. Myten
förtäljer, att då gudarna kernade mjölkhafvet för
att sålunda skaffa "amrita" l. odödlighetens dryck,
uppstodo dervid 14 "ädelstenar", bland dem L. Hon är
således, i märklig öfverensstämmelse med grekernas
Afrodite (Anadyomene) och fornskandinavernas Fröja
(Mardöll), född ur hafvets skum. Alltefter som Vishnu
uppträder på jorden i den ena eller andra "avatara",
såsom Rama, Krishna o. s. v., tager L. kropp såsom
Sita, Radha o. s. v. och är i dessa vexlande skepnader
alltjämt föremålet för hans kärlek. Hon kallas
äfven Sri, d. v. s. den, som utströr (åkerfältets)
välsignelse. Indiens konstnärer hafva täflat att
afbilda henne som idealet af qvinlig fägring. Hon
framställes mest klädd i en lätt drägt, med kroppen
blottad från halsen till nafveln, öfvermåttan rikt
prydd med de vackraste smycken och i handen bärande
en lotusblomma. Hon afbildas äfven förenad med Vishnu
i en kropp med ett qvinno- och ett manshufvud.

Laktat (af Lat. lac, mjölk), kem., salter af
mjölksyran (acidum lacticum).

Laktation (af Lat. lac, mjölk), mjölkafsöndring,
digifning.

Laktometer. Se Galaktometer.

Lakton, kem., ett slags egendomliga anhydrider af
vissa oxisyror, således af syror, som innehålla både
COOH och OH, uppkomma derigenom att en molekyl af
syran förlorat 1 mol. H2O. De bildas i synnerhet lätt,
om OH står vid tredje kol-atomen från den, som binder
COOH, och äro indifferenta, oftast flyktiga ämnen,
hvilka vid behandling med kaustika
alkalier förenas med dessa till motsvarande oxisyrors
salter. P. T. C.

Laktoskop (af Lat. lac, mjölk, och Grek. skopein,
se) l. galaktoskop. Se Galaktometer.

Laktucin. Se Lactucarium.

Laktuk, Lactuca L., bot., ett örtslägte, hörande
till nat. fam. Synanthereae Juss., kl. Syngenesia
L., hvilket igenkännes genom sina relativt små,
tungblomstriga blomkorgar, sittande i toppen af den
bladiga stjelken och dess grenar. Frukten är en med
skaftad hårpensel försedd skalfrukt. I Sverige finnas
två arter: skogslaktuk, L. muralis L., med tunna,
lyrformigt pardelade, tagglösa blad, och, på några få
ställen påträffad, sannolikt förvildad, vild laktuk,
L. scariola L., som har nästan på kant ställda blad,
hvilkas ryggnerv är taggväpnad, såsom hos den i
mellersta och södra Europa förekommande L. virosa
L., giftig laktuk, hvilken har en obehaglig lukt och
lemnar, jämte ett par andra arter, drogen lactucarium
(se d. o.). I våra trädgårdar upp till Norrland odlas
många varieteter af L. sativa L., "sallats-laktuk",
"hufvudsallat" (se Sallat). O. T. S.

Lakun (Lat. lacuna), eg. graf, fördjupning; lucka,
bortfallet ställe (särsk. i en text).

Lakunarietak (Lat. lacunar), ett på synliga bjelkar
hvilande innantak, som af bjelkarna delas i ett
antal mindre fält, kassetter (Lat. lacunae). Jfr
Kalymmatietak och Kassett.

Lalande [-la’ngd], Joseph Jérôme Lefrançois de,
fransk astronom, föddes d. 11 Juli 1732 i Bourg en
Bresse, studerade först i en jesuitskola i Lyon och
ämnade t. o. m. inträda i jesuitorden för att ostördt
få egna sig åt den astronomiska vetenskapen, men
ändrade denna plan och begaf sig till Paris för att
idka juridiska studier. Der fortsatte han emellertid
samtidigt sitt älsklingsstudium under Delisle och
Lemonnier, hvilka då föreläste astronomi vid Collége
de France. Desse män märkte snart hans duglighet; och
när han tagit sin advokatexamen, genomdref Lemonnier,
att han i dennes ställe sändes till Berlin (1751)
för att ombesörja de för Lacailles bestämning af
månparallaxen korresponderande iakttagelserna. Sedan
L. derefter ett år praktiserat i sin hemort, återvände
han till Paris, der Lacaille då befann sig, och egnade
derefter hela sin verksamhet åt astronomien. Sedan
1753 tillhörde han vetenskapsakademien, blef
1761 professor vid Collége de France och sedermera
dessutom ständig direktor för observatoriet vid École
militaire. Död d. 4 April 1807. – L:s verksamhet för
astronomien har varit mycket fruktbringande. Genom
de systematiska iakttagelser af fixstjernpositioner,
som han vid École militaire anordnade, lemnade han
materialet till den hittills största noggranna
stjernförteckriing: "Catalogue of 47,390 stars"
(1847), hvilken på bekostnad af British association
publicerades af Baily och utgör en bearbetning af
L:s egna i hans Histoire céleste française meddelade
resultat. Större betydelse tillkommer honom måhända
dock genom hans första gången 1764 utgifna Traité
d’astronomie,
som "blef den första och för lång
tid enda fullständiga astronomiska lärobok, och genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:26 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfai/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free