Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lampadius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller mindre tvär stjert, långa ben och sammetsartad,
metallglänsande fjäderdrägt. I nordöstra Afrika
lefver stålglansstaren, L. chalybaeus, som blir
19 cm. lång, med stjert af 9 cm. längd, är mörkt
och djupt stålgrön, med en rundad, sammetssvart
fläck på spetsen af hvarje armpenna och de största
öfre vingtäckfjädrarna samt en svagt antydd fläck i
örontrakten och på underarmens täckfjädrar; färgen
eger en beundransvärd glans och företer vid olika
belysning ett underbart skimmer. Denna fogel lefver,
utom under fortplantningstiden, i små flockar,
som stryka omkring i de tätaste busksnåren och
bland de öfver slätterna spridda klippblocken;
han vistas mycket på marken och i låga buskar,
mot aftonen äfven i högre träd. Hans sång är dålig,
men uthållig, hvarför de abessiniska sångarna och
skalderna tillskrifva honom sångens uppfinning. –
Stjertglansstararna, Lamprotornis, hafva tämligen kort
näbb, långa vingar med tredje till sjette pennorna
längst, mycket lång stjert, hvars pennor utåt gradvis
aftaga starkt i längd, långa ben och metallglänsande,
ehuru icke så sammetslen fjäderdrägt. Mest känd är
kopparfärgade glansstaren, L. aenea, som blir 50
cm. i längd, hvaraf stjerten upptager 30 cm. Hufvudet,
halsen och strupens öfre del äro svarta med guldglans,
öfre kroppssidan och vingarna mörkt metallgröna,
strupens midt, öfvergumpen, öfre stjerttäckarna,
undre kroppsdelarna och de med mörkare tvärband
försedda stjertpennorna mörkt purpurvioletta, bröstet
i midten dragande i kopparrödt och hela fjäderdrägten
skönt glänsande. Arten lefver i mellersta och södra
Afrika, dels parvis, dels i flock, vistas mycket på
marken och rör sig der likt vår skata med upplyft
stjert. Äfven lätet liknar skatans pladder, men är
ej så omvexlande. Liksom öfriga medlemmar af denna
afdelning kan denna art utan svårighet hållas i bur.
C. R. S.
Lampsakos, forngrekisk stad i Mysien, Mindre Asien,
vid Hellesponten, midt emot Kalliupolis (Gallipoli)
i Tracien, anlades af joner från Fokaia och
Miletos. L. hade en god hamn, och trakten var ryktbar
för sitt vin. I L. skall Priapos hafva blifvit född,
och hans otuktiga kult hade derför sitt hufvudsäte
derstädes. Det nuv. Lapsaki ligger, om icke på samma
plats som L., åtminstone i närheten deraf.
Lamuter l. hafstunguser, mongoliskt folk, hör till
den tungusiska grenen af den altaiska folkstammen,
är närmast beslägtadt med mandsjuerna och bosatt vid
Ochotska hafvet på vestra sidan af halfön Kamtsjatka.
Lan, hufvudstad i kinesiska prov. Kansu och en af de
vigtigaste städerna i det inre af kinesiska riket,
ligger vid högra stranden af Hoang-ho och hade 1878,
enligt G. Kreitner (Béla Széchényis expedition),
1/2 mill- innev. Siden, silfver-, nefrit-, koppar-
och tennarbeten samt tobak äro de förnämsta
handelsartiklarna.
Lana philosophica, Lat. ("de lärdes ull"),
alkemisternas benämning på zinkoxid.
Lanark [lä’nnark l. länna’rk]. 1. (Clydesdale)
Grefskap i södra Skotland. Areal 2,302 qvkm. 904,405
innev. (1881). Hufvudfloden är Clyde, som flyter midt igenom
grefskapet. Den centrala delen omkring nämnda flod
är i allmänhet jämn, södra delen deremot, kring
flodens öfre lopp, ett bergland, med flere toppar
öfver 600 m. Öfver hälften af arealen upptages af
mossar och hedar; åkerjorden, 43 proc., är inskränkt
till Clydes och dess bifloders dalar. Nedre delen
af L., omkring staden Glasgow, ligger i ett
stort stenkolsfält, hvilket gifvit upphof till en
betydande bergverksdrift och industri. Den senare
har sin medelpunkt i Glasgow, grefskapets och hela
Skotlands största stad. – 2. Hufvudstad i nämnda
grefskap, nära Clyde, 40 km. s. ö. om Glasgow. 4,908
innev. (1881). Väfverier och spiksmide. Den närbelägna
fabriksbyn New L. är bekant genom sitt samband med
Robert Owens socialistiska förslag.
Lancashire [-sjir], engelskt grefskap. Se Lancaster.
Lancashire-smide [-sjir], metallurg., den
för närvarande i Sverige allmännast använda
härdningsmetoden. Denna smidesmetod, som
härstammar från det engelska grefskapet Lancaster,
infördes i Sverige på 1830-talet genom de nitiska
bemödandena af dåv. direktören på Jernkontorets stat,
G. Ekman. Lancashire-smidets egentligen utmärkande
egendomligheter äro att smältningen och räckningen
försiggå i olika härdar samt att betydligt mindre
qvantiteter jern på en gång behandlas än i det förut
allmänt använda tysksmidet. Härigenom sättes smeden
i tillfälle att, om han sköter sitt arbete väl,
åstadkomma en särdeles jämn produkt. Smälthärdarna
äro små och slutna samt försedda med förvärmningsrum
för tackjernet och vanligen äfven med uppvärmd
bläster, hvarigenom besparing i kol och arbetslön
vinnes. Ursprungligen begagnades endast en forma;
men numera användas ganska allmänt två midt emot
hvarandra sittande formor. På en del ställen
har man äfven infört s. k. dubbelhärdar, eller
Bofors-härdar, i hvilka arbetas från båda ändarna,
hvarigenom något större qvantiteter jern kunna på
en gång bearbetas. Vid lancashire-smidet begagnas
äfven i allmänhet större och kraftigare smälthammare
för slaggens utpressande ur smältorna än vid de
andra härdsmidesmetoderna, hvilket äfven bidrager
till vinnande af en renare produkt. – För jernets
uträckning begagnades under lancashire-smidets första
tider här i Sverige till smältsyckenas vällning
vanligen räckhärdar, som eldades med träkol. Men i
mån som smidet började koncentreras på färre bruk
med större tillverkningar, och i synnerhet sedan
valsverk börjat allmännare införas, väller man numera
allmänt smältstyckena i de äfvenledes af G. Ekman
konstruerade gasvällugnarna, för hvilka sämre bränsle
kan användas, på samma gång som kraftigare och bättre
vällar erhållas. Jfr Hammare, Härdsmide, Jern.
C. A. D.
Lancaster. 1. (Lancashire) Grefskap i nordvestra
England, begränsadt i v. af Irländska sjön, i n. af
Cumberland och Westmoreland, i ö. af York och
i s. af Cheshire, från hvilket det skiljes genom
floden Mersey.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
