Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lampadius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
barnet], medeltida sagohjelte, tillhörande
"riddareskapet af runda bordet" (jfr
Artur-sagan). L:s äfventyr förtäljas olika i de två
hufvudframställningarna af sagan, den nordfranska
och den provençalska. Den förra (bearbetad af Walter
Mapes och delvis, på vers, af Chrétien de Troyes)
låter hafvets fé, Viviana, uppfostra L. och skydda
honom under farorna. L. är der riddare åt drottning
Ginievra, Arturs gemål. Viviana spelar en rol äfven
i den provençalska romanen, hvilken af Tasso
tillskrifves trubaduren Arnaud-Daniel. Den har gått
förlorad, men finnes i en på 1100-talet verkställd
tysk öfversättning (utg. 1845) af minnesångaren Ulrich
v. Zatzikoven samt i en ungefär samtidig öfversättning
till nederländskan (utg. af Jonckbloet, 1846–50).
Lancett. Se Lansett.
Lancettfisken. Se Lansettfisken.
Lancier [franskt utt. langsie"; svenskt
utt. langsiär], Fr. (af lance, lans), med
lans beväpnad ryttare. Lanciererna uppträdde
ursprungligen under 16:de och 17:de årh. Inom
Frankrike, der namnet ännu qvarstår, infördes
de under Napoleon I, då han införlifvade tre med
lansar beväpnade polska Chevaux-legers-regementen
med sin armé. Lanciererna motsvara tyskarnas ulaner
(se d. o.). – Lancierkadrilj (Fr. quadrille des
lanciers, äfven kallad quadrille à la cour), namn
på en kontradans, som dansas af fyra par i fem
turer. H. W. W.
Lancinerande (af Lat. lancea, sjut) kallas häftiga,
stickande smärtor, som uppträda dels i reumatism,
dels och oftast i ryggmärgslidande, särdeles i tabes
dorsalis (se d. o.). F. B.
Lancret [langkrä], Nicolas, fransk målare, f. i
Paris 1690, d. derstädes 1743, var tidigt ämnad
att blifva gravör och lärde sig derför teckning,
men öfvergick snart till måleriet. Emedan han
förälskat sig i Watteaus manér, som då var modernt,
tog han till lärare Gillot, hvars elev äfven Watteau
varit, och arbetade flere år hos honom. Men på
samme Watteaus inrådan lemnade L. hans atelier,
tecknade efter naturen och utförde på grund af sina
studier flere kompositioner, som förskaffade honom
inträde i akademien som agré. Eggad af framgången,
fördubblade han sin flit och utställde snart ett par
taflor i Watteaus manér, hvilka voro så väl utförda,
att publiken antog dem målade af denne senare. År 1719
blef han intagen såsom verklig ledamot af akademien
under samma titel som Watteau, nämligen "peintre des
fêtes galantes". Hela hans lif förflöt under trägen
utöfning af konsten, hvarför han också efterlemnat
ett stort antal taflor, framställande bondbröllop,
baler, marknader, jämte en del porträtt och några
historiska kompositioner samt åtnjöt under sin lefnad
stort anseende. I Louvre finnes af honom bl. a. De
fyra årstiderna, framställda i genrebilder. I Sveriges
Nationalmuseum ser man af honom tre taflor, af hvilka
särskildt en är förträfflig: Sällskap, som leker
blindbock i en rund salong. C. R. N.
Land, fys. geogr., geol., i vidsträckt bemärkelse de
delar af jordytan, hvilka äro obetäckta af hafvet,
antingen de förekomma i form af öar
eller kontinenter; i inskränktare mening sådana
områden, som icke betäckas af vare sig haf eller
insjöar. Landet intager naturligtvis i allmänhet ett
högre läge i förhållande till hafsytan; men trakter
af jorden finnas dock, som äro belägna på lägre nivå
än nämnda yta utan att derför vara vattendränkta. Så
är t. ex. händelsen med en del af norra Afrika (i
trakterna söder om Medelhafvet) samt landet närmast
de båda stora insjöarna Kaspiska hafvet och Döda
hafvet, af hvilka det senare ligger flere hundra
meter under Medelhafvets yta. Detta förhållande beror
hufvudsakligen derpå att genom en kraftig, naturlig
afdunstning årligen aflägsnas lika stor (eller
större) qvantitet vatten som den, hvilken tillföres
trakten genom nederbörd eller tillflöden. Eljest
skulle naturligtvis vattnet småningom samla sig och
alldeles betäcka sådana lågtrakter. – Allt land på
jorden är uppbygdt af dels mer eller mindre fasta
bergarter, dels grus-, sand- och leraflagringar m. m.,
de förra utgörande grunden för och upphofvet till de
senare. En mycket betydlig del af hvad som nu utgör
torrt land har i förgångna geologiska tidsperioder
varit hafsbotten. Derom vittnar beskaffenheten af de
olika berg- och jordlagren, af hvilka många, enligt
geologernas utsago, visa sig vara ursprungligen
bildade genom afsättning ur vatten och dessutom
innehålla bevarade i förstenadt tillstånd åtskilliga
hafsorganismer. Genom storartade veckningsprocesser
och andra rubbningar i jordskorpan hafva ifrågavarande
delar sedermera blifvit uppresta och höjda till
flerestädes många hundra meter höga bergskedjor. Se
Istiden och Jorden 2. E. E.
Landa. 1. Socken i Elfsborgs län, Kullings
härad. Areal 572 har. 118 innev. (1884). Annex
till Algutstorp, Skara stift, Kullings kontrakt. –
2. Socken i Hallands län, Fjäre härad. Areal 1,768
har. 785 innev. (1884). Annex till Ölmevalla,
Göteborgs stift, Fjäre och Viske kontrakt.
Landala, förstad till Göteborg, förr tillhörande
Örgryte socken, men numera förenad med staden,
på hvars bergiga sydöstra sida (Landalabergen)
den är belägen.
Land-ammann. Se Ammann.
Land-artilleri kallas den artillerimateriel
jämte personal m. m., som nyttjas i krig
till lands. Alltefter sin användning delas
det uti fält-, positions-, belägrings-,
fästnings- och kustartilleri. Till
fältartilleri hör äfven bergsartilleri.
H. W. W.
Landau, stad i bajerska Rhenpfalz, vid Rhens biflod
Queich. 8,749 innev. (1880). Handel och någon
industri. Staden anlades i 13:de årh. och vardt
fri riksstad 1291. Ehuru befäst, eröfrades den i
trettioåriga kriget ej mindre än 8 gånger. Genom
westfaliska freden (1648) afträddes den till
Frankrike och erhöll genom Vauban nya fästningsverk
efter 1688. 1816 afträddes den till Bajern och
förklarades för tysk förbundsfästning. Efter 1871
hafva fästningsverken rifvits.
Landau [langdå]. Se Landa.
Landbo. Se Bonde och Legoaftal. – Landbokontrakt. Se
Legoaftal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
