Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landbodaler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verklig sänkning eller höjning hos landet, utan
från ett stigande och fallande af hafsytan inom
nämnda trakter af jorden. De under istiden i de
norra polartrakterna och deras närhet hopade väldiga
ismassorna, flerestädes sannolikt uppnående mera än
1,000 m. i tjocklek, skulle nämligen hafva kunnat
utöfva en så stark attraktion, att angränsande
hafs vattenmassor liksom drogos ditåt och stego mer
och mer upp på det dåvarande landet. När derefter,
vid istidens slut, istäcket småningom smälte och
de attraherande, fasta massorna således minskades,
föll vattnet i samma mån åter undan: landet tycktes
höja sig. – Det är möjligt, att den "landhöjning",
som ännu iakttages vid kusterna af Skandinaviska
halfön, blott är en skenbar höjning och endast beror
af en sedan istiden fortsättande sjunkning eller
sänkning af hafsytan. – Åtskilliga upplysningar
rörande förevarande förhållanden inhemtas af
Alb. Penck: "Schwankungen des meeresspiegels"
(i "Jahrb. der Geograf. gesellsch. zu München";
1882). Se för öfrigt Höjning, Istiden, Jorden.
E. E.
Landini, Taddeo, italiensk bildhuggare i Florens under
senare hälften af 1500-talet, samtidig med Giovanni
da Bologna. Af hans hand är en af årstidsfigurerna
på Ponte di S. Trinità i Florens, nämligen Vintern,
representerad af en naken, frysande gubbe, samt den
härliga Fontana delle tartarughe (sköldpaddsfontänen),
den skönaste i Rom, utförd 1585, i hvilken man
alltid beundrat den ypperliga sammansmältningen af
arkitektur och plastik. Figurerna, fyra ynglingar
och fyra sköldpaddor, äro så förträffliga, att
kompositionen länge varit tillskrifven Rafael,
en åsigt, som äfven biträdes af Passavant.
C. R. N.
Landino, Cristoforo, italiensk lärd, född i Florens
1424, död 1504, var lärare åt Lorenzo och Giuliano
de’ Medici samt Angelo Poliziano. L. kommenterade och
öfversatte flere latinska författare, hvarjämte han
skref en utförlig, af forskare ännu mycket värderad
kommentar till Dantes "Commedia divina" (1481; 27:de
uppl. 1596).
Land-inspektörer kallas i Danmark sedan 1781
oaflönade tjenstemän, som utnämnas af konungen,
sedan de underkastat sig en särskild examen, och
som mot betalning utföra skiftes-, jordstycknings-
och taxeringsförrättningar. Till 1860 fanns i
hvarje stift en aflönad stifts-landinspektör.
E. Ebg.
Landkrabbor. Se Brachyura.
Landkänning, sjöv., något kändt föremål på
land. Då något sådant föremål kommer i sigte och
kan "pejlas", säges man "hafva landkänning".
L. H.
Landligan l. Jordligan. Se Irland, sp. 795.
Landmandsbank, Den danske, stiftades i Köpenhamn d. 5
Okt. 1871 med ett aktiekapital af 12 mill. kr. och
öppnades vid 1872 års början. Dess ändamål är att
"utveckla krediten i landtbrukets och andra näringars
tjenst". Banken verkar dels såsom en vanlig låne-
och vexelbank, dels såsom hypoteksbank, dels
såsom sparbank (32 1/2 mill. kr. innestående år 1883). Till
år 1884 hade den utfärdat hypoteksobligationer
till ett sammanlagdt belopp af 35 mill. kr. Banken
har filialer i 9 danska landsortsstäder. Bankens
omsättning 1883 var i allt 1,007 mill. kr. Den
hade då en reservfond af 610,000 kr. och har
i flere år gifvit 7 proc. årlig utdelning.
E. Ebg.
Landmandsforsamlinger. Se Landtbruksmöten.
Landmårdarna l. egentliga vesledjur, Mustelina,
zool., bilda första underfamiljen inom vesledjurens
familj (Mustelidae), rofdjurens ordning (Ferae)
och däggdjurens klass. De hafva mycket långsträckt
kropp med jämntjock svans af medellängd, korta
fötter med skarpa klor, som kunna dragas tillbaka,
och mer eller mindre utbildade simhinnor,
de främre fötterna ej utbildade för gräfning
och öfre roftandens häl liten (icke upptagande
hälften af tandkronan). Dessa djur gå antingen
på tårna eller till en del på fotsulan, vistas på
marken, i träd eller vid och i vatten, ligga icke
i vinterdvala och hemta sin föda ur djurriket. Hit
höra vesleslägtet, Mustela, mårdslägtet, Martes, och
jerfslagtet, Gulo, hvilka alla förekomma i Sverige.
C. R. S.
Landmärke. Se Sjömärke.
Landnámabók, en af den isländska medeltidens
märkligaste literära företeelser, innehåller
meddelanden om Islands besittningstagande
(Isl. landnám) af nybyggarna, från trakt till
trakt, från gård till gård, börjande med Ingolfr
Arnarsons besittningstagande af Reykjavik samt
derifrån fortsättande åt vester, norr, öster och
söder, vidare om "landnamsmännens" efterkommande,
för de flesta slägterna ända in i 12:te årh.,
och om de märkligaste tilldragelserna inom
hvarje slägt. Tillsammans nämnes mera än 3,000
personer och 1,400 ställen. L. föreligger i flere
redaktioner. Enligt den yngsta, Hauk Erlendssons
(från första delen af 14:de årh.), börjades L. af
Are Frode och Kolskegg Vitre, hvilken särskildt
sysselsatte sig med östfjerdingen. En i behåll
varande handskrift, kallad "Melabok", tillägges
Sturlassönernas syskonbarn Markus Tordsson på Melar,
derför att i denna slägtleden föras ända ned till
honom. En annan, men förlorad redaktion tillskrifves
Snorre Sturlassons äldre samtida Styrmer Frode, en
tredje Snorres brorson Sturla lagman (d. 1284), och
denna anses bevarad i en handskrift, som är särdeles
utförlig i fråga om sturlungarnas ätt. På grundvalen
af Styrmers och Sturlas arbeten verkställde Hauk
Erlendsson, enligt egen uppgift, sin redaktion, den
ännu i behåll varande s. k. "Hauksboken", som äfven
innehåller författarens egen stamtafla. Troligen
hafva, på samma sätt, många andra förut lemnat bidrag
till L., hvilken således torde böra betraktas såsom
det isländska folkets gemensamma gerning under hela
sagotiden. I nyare tider har L. blifvit flere gånger
utgifven, senast af Det nordiske oldskriftsselskab
i Köbenhavn i samlingen "Islendinga sögur" (1843).
C. R.
Landnamsmän. Se Island (historia) och Landnámabók.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
