Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Landsting ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De sista hämmande inskränkningarna i friheten
att bedrifva jordbruk försvunne med 1789 års
franska revolution, som bortsopade de återstående
qvarlefvorna af feodalismen. Yrkesfriheten jämte de
stora i England gjorda framstegen i yrkets teknik
å ena sidan och naturvetenskapernas uppblomstring
å den andra förde uppfattningen om landtbruket in
på nya banor. Genom den af Saussure uppställda
kolsyreteorien, genom de af Priestley och Davy
uppdagade egenskaperna hos de vigtigaste grundämnena
omöjliggjordes de af empirikerna dogmatiskt
framställda teorierna. Tyskland blef det land,
der under detta århundrade de nya teorierna för
landtbruket uppstodo och utvecklade sig. År 1809
började Albr. Thaer utgifva sitt epokgörande arbete
"Grundsätze der rationellen landwirtschaft". Likasom
han blef en reformator för det nordtyska landtbruket,
blef v. Schwerz det för det sydtyska och Burger
för det österrikiska. Den ledande grundtanken i den
af Thaer uppställda teorien för växternas näring
erhöll det betecknande namnet "humusteorien". Denna
undanträngdes sedermera af den af Sprengel först
framkastade och af Boussingault, Stöckhardt,
Wolff, Mulder, Lawes och Gilbert m. fl. vidare
utvecklade qväfveteorien. Denna åter måste efter
en hård kamp gifva plats för den af J. Liebig 1840
framställda mineralteorien, som varit föremål för
noggranna undersökningar vid de agrikulturkemiska
försöksstationerna (den första upprättad i Möckern
1851 af E. Wolff). Men reformarbetet visade sig ej
blott på kemiens område, äfven agrikulturfysiken
gjordes till föremål för betraktelser af Schübler,
Schumacher m. fl. Undersökningar om husdjurens
utfodring anställdes af Grouven, Henneberg, Stohmann,
Kühn m. fl., under det att djurförädlingen sysselsatte
Weckherlin, Nathusius, Settegast m. fl. Landtbrukets
ekonomiska förutsättningar gjordes af Schulze och
Thünen till föremål för undersökningar, och i detta
arbete hafva på senare tider äfven fransmännen Laveley
och Lecouteux kraftigt deltagit. Under det denna
omdaning af landtbrukets teori egde rum i Tyskland,
fortsatte England på den af detta land förut beträdda
praktiska utvecklingens väg. År 1800 började man
der utgifva "Farmers magazine" och 1803 användes för
första gången ångkraft i landtbrukets tjenst. 1835
införde James Smith dränering med tegelrör. 1825
började bengödning i Skotland, 1841 infördes
bruket af guano såsom gödningsämne, året efter
det då The royal agricultural society började sin
betydelsefulla verksamhet, förnämligast hvad beträffar
landtbruksmekanikens utveckling. 1847 gjordes de
första försöken med lokomobiler. 1851 uppträdde den
amerikanska slåttermaskinen för första gången i Europa
(på verldsutställningen i London), och sedan 1857 har
ångplogen funnit sin användning. Till sina följder
måhända vigtigast var dock det stora agitationsarbete
för frihandel, som slutade 1846 med afskaffandet af
de år 1815 införda skyddstullarna på spanmål. Genom
denna stora agitation blef spanmålshandeln i hela
verlden småningom frigjord. Men
på sista tiden hafva till följd af den stora importen
från Amerika motsatta sträfvanden sökt göra sig
gällande.
Den stora utveckling, som på sista åren varit
utmärkande för den amerikanska kontinentens
landtbruk, har i förening med de så högst betydligt
utvecklade kommunikationsmedlen medfört betydelsefulla
följder för de europeiska landen. Efter amerikanska
inbördeskrigets slut (1865) har Förenta staternas
befolkning ökats från några och 30 till öfver 50
mill. innevånare, under det att samtidigt dermed
skörden i landet mer än fördubblats. Till följd
deraf har det för Nord-Amerikas Förenta stater
varit möjligt att för hvarje år utföra allt större
öfverskott af landtmannaprodukter till Europa. Det
europeiska landtbruket har genom denna stora import
blifvit utsatt för ett, i förhållande till de
ökade produktionskostnaderna, i hittills okänd grad
nedtryckt pris å produkterna.
Europa har en ytvidd af 9,73 mill. qvkm. (enl.Behm
och Wagner, 1882) och 328 mill. innev., hvilket
gör 34 pers. per qvkm. Af husdjur finnas, såsom
man antager, 37 mill. hästar, 97 mill. nötkreatur,
45 mill. svin och 195 mill. får. Skörden beräknas
till 270 mill. tunnor hvete, 280 dito råg. 130 dito
korn, 350 dito hafre och 160 mill. tunnor af andra
sädesslag. Hela denna skörd antages hafva ett värde
af 17 milliarder kr., hvilket gör 53 kr. per individ.
I Nord-Amerikas Förenta stater uppgår landets yta
till 9,33 mill. qvkm. och befolkningen till öfver
50 mill. menniskor. Husdjurens antal var år 1883:
10,8 mill. hästar, 41 mill. nötboskap, 43 mill. svin,
49 mill. får. Skörden beräknas i mill. tunnor till 110
hvete, 5,4 råg, 10 korn, 100 hafre och 380 andra slag,
förnämligast majs, och skördens värde uppskattas till
omkr. 8 milliarder kr. (160 kr. per individ).
En öfverblick af landtbruksförhållandena i de
förnämsta af Europas stater lemnas i tabellen å
följande spalt.
De första institutioner, som inrättats till
främjande af det svenska landtbruket, äro de i
detta årh. stiftade hushållningssällskapen (se
d. o.), som leda sitt upphof från det år 1791
inrättade "Gotlands ekonomiska sällskap". År 1811
stiftades Landtbruksakademien (se d. o.), som
fick till en af sina första uppgifter att främja
bildandet af hushållningssällskap. Till främjande
af hushållningssällskapens samarbete inrättades 1869
den s. k. landtbruksriksdagen (se d. o.), som består
af ombud från alla hushållningssällskapen. Till gagn
för landtbruket i dess helhet kommo 1846 till stånd
allmänna landtbruksmöten (se d. o.), af hvilka
hittills hållits 15, och år 1865 infördes en årlig
jordbruksstatistik, hvars af hushållningssällskapen
insamlade primäruppgifter bearbetas af Statistiska
centralbyrån. Det vigtigaste steget till höjande af
landets jordbruk togs, då laga skiftesstadgan 1827
utfärdades och i samband dermed landtmäteriet,
som förut sorterat under Kammarkollegium, ställdes
under en särskild styrelse. Af rikets mantal äro nu
omkr. 2/3 skiftade. Vidare utveckling erhöll det för
landtbruket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
