Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilken godkändes af båda staternas regeringar. Död i
Kristiania d. 10 Maj 1861. Bland L:s många skrifter
förtjena att nämnas: Fortegnelse over de i Norge
udkomne böger i årene 1814 til 1831 (1832), Udtog
af Norges, Sveriges og Danmarks historie (1841),
De norske klostres historie i middelalderen (1847;
2:dra uppl. 1856), Diplomatarium norvegicum. Oldbreve
til kundskab om Norges indre og ydre forhold,
sprog, slägter, säder, lovgivning og rettergang
i middelalderen (bd I–V, 1847–61, tills. med
C. R. Unger; forts. af denne och H. J. Huitfeldt;
bd XI utkom 1884), Norsk forfatterlexikon af
J. E. Kraft. Efter forfatterens död ordnet, foröget,
fortsat og udgivet (1856–63), Om de staten
tilhörende prestegärde (1859), Hannibal Sehesteds copibog
for året 1645 (i "Saml. til det norske folks sprog
og historie", bd II–V, 1834 o. f.), Beretning om
en videnskabelig reise til Nordtyskland sommeren
1844 (i "Nor" III). K. var redaktör af de fem första
årgångarna af "Norsk tidsskrift for videnskab og
literatur" (1847–51) och offentliggjorde der en
följd af vigtiga bidrag till Norges historia i nyare
tid. Derjämte var han en bland utgifvarna af den
historiska källskriften "Norske samlinger", hvaraf
2 bd utkommo (1852–61).
O. A. Ö.
Lange, Ernst Karl Philipp, tysk romanförfattare,
känd under skriftställarenamnet Philipp Galen
(anagram af Lange), f. i Potsdam 1813, blef efter
slutade studier preussisk militärläkare, 1856
stabsläkare i Potsdam och 1878 pensionerad såsom
öfverstabsläkare. L. är en af de mest omtyckte och
produktive romanförfattare i Tyskland. De flesta af
hans underhållande och väl hopkomna, men ganska flacka
romaner hafva utgått i flere uppl. Här må nämnas Der
inselkönig (1852), Der irre von St. James (1853;
"Dåren i S:t James", 1860), byggd på resultaten
af L:s psykiatriska ungdomsstudier, Fritz Stilling
(1854; "Fritz Stilling. Minnen ur en läkares lefnad",
1857), Andreas Burns (1856, med holsteinska scenerier)
och Die Moselnixe (1877; "Moselnymfen", 1878).
Lange, Johan Martin Kristian, dansk botaniker,
född i närheten af Fredericia d. 20 Mars 1818,
blef student 1836, var 1842–44 lärare i botanik
vid veterinärskolan och 1846–48 vid Sorö akademi
samt blef 1851 assistent och bibliotekarie vid
den botaniska trädgården i Köpenhamn. 1851–53
företog han med offentligt understöd resor i
Frankrike och Spanien. Som frukter deraf utgaf
han Pugillus plantarum imprimis hispanicarum
(1860–65), Descriptio plantarum novarum cel minus
cognitarum praecipue e flora Hispanica (1864) samt, i
förening med tysken M. Willkomm, Prodromus florae
Hispaniae (1861–77). Åren 1856–76 var L. direktör
för botaniska trädgården samt blef 1858 docent
vid "Landbohöjskolen" och fick i uppdrag att fortsätta
utgifvandet af "Flora danica". 1859–83 utgaf han af
detta arbete häftena 45–51 och supplementen 2–3. L:s
förnämsta verk är Handbog i den danske flora (1850;
3:dje uppl. 1864). I "Meddelelser fra Grönland" (3:dje bd, 1880)
har han lemnat en öfversigt af Grönlands flora.
Vid Upsala universitets 400-års jubelfest (1877)
kreerades han till filosofie hedersdoktor.
E. Ebg.
Lange, Henry, tysk kartograf, f. 1821, ledde
1855–59 F. A. Brockhaus geografisk-artistiska
anstalt i Leipzig och är sedan 1871 föreståndare
för den topografiska afdelningen af statistiska
byrån i Berlin. Han har utgifvit bl. a. Schulatlas
(1852), Bibelatlas (till Bunsens "Bibelwerk", 1860),
Eisenbahn-, post- und dampfschiffskarte von Europa
(1866; 19:de uppl. 1884), Volksschulatlas (1872;
100:de uppl. 1882) samt Karte von Liv-, Est- und
Kurland (skalan 1:750,000; 2:dra uppl. 1883).
Lange, Christian Konrad Ludwig, tysk filolog och
arkeolog, f. 1825, blef 1853 o. o. professor i
Göttingen och derefter ordin. professor i klassisk
filologi i Prag 1853, i Giessen 1859 och i Leipzig
1871. Hans vidlyftigaste arbete är Handbuch der
römischen alterthümer (3 bd, 1856–71; senare upplagor
af särskilda delar).
Lange, Thomas, dansk novellförfattare,
f. i Köpenhamn 1829, uppfostrades i vestra Jylland samt
blef student 1848 och teol. kandidat 1857, men har
aldrig innehaft någon tjenst. 1883 fick han professors
titel. Anonymt deltog L. i den kierkegaardska striden
med Rimbrev til Defensor fidei (1855), riktadt mot
en af Kierkegaards motståndare. Som följder af denna
strid kan man betrakta hans första särskildt utgifna,
likaledes anonyma berättelser Modeprästen (1859)
och Kirken med stråtag (s. å.). Redan förut hade han,
under eget namn, uppträdt med en samling skisser och
dialoger, I ungdommen (1858), och sedermera utgaf han
tvänne andra dylika, Småskrifter (1860) och Poetiske
naturer (1863). Större uppmärksamhet väckte han
dock först genom Eventyrets land (1868), en bild af
lifvet och naturen vid Jyllands vestkust, i hvilken
det egendomliga hos hans författarepersonlighet
fullständigt framträdde, samt i synnerhet genom en
större novell, Åen og havet (1870). Senare arbeten
af L. äro berättelserna De lyse nätter (1875),
Nyt liv (1879) och En kjärlighedshistorie (1882)
samt fem samlingar mindre stycken: Romantiske
skildringer (1872), Af livet og naturen (1876),
Et symposion (1877), Skitser og eventyr (1881) och
Sölvbrylluppet på Höjsgård (1883). – En medfödd,
genom det ständiga lifvet i det fria utvecklad
förmåga att känna och åskådliggöra naturens makt
öfver menniskosjälen utgör det mest framstående
draget i L:s författareskap. Derifrån härleda sig
en egendomlig förkärlek för sagolika motiv och
situationer, trohet och lif i teckningen af alla
yttre fenomen i såväl natur- som menniskoverlden
och en originel framställning i ett varmt, lyriskt
klingande språk. Både genom dessa egenskaper och genom
en öfvervägande böjelse för att dröja vid det rena
och ädla hos menniskorna står L. såsom författare
i afgjord opposition mot den herskande riktningen
inom den danska novellistiken, men kan dock ingalunda
betraktas såsom en af den äldre, "romantiska", skolans
epigoner. Flere af hans arbeten äro öfversatta på
tyska. På svenska finnas "Berättelser" af Th. Lange (1858).
C. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
