- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 9. Kristendomen - Lloyd /
791-792

(1885) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lappsk mytologi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dödsrike betecknades sedan företrädesvis med
namnet jabmi-aimo och var skildt från saivo-aimo;
det kallades ock mubben-aimo ("andra hemmet"),
fuonos- l. fadnos-aimo ("fandens hem") och
tjappes-aimo ("det svarta hemmet"). Herskaren der var
den stundom bundne, oftast på en häst ridande
Rutu, Rota, Ruotta (= drotten?); hans hustra
hette Jabmi-akka ("dödens gumma").
Befolkningen utgjordes, utom af jabmikerna eller
mubben olmak ("den andra verldens män"), af
djeflarna Fuodo, Donto och Birra, Bergalak (= finska
perkele), Bakha (ond engel) m. fl., jämte en
hel del trollmän. Detta är tydligen en
främmande utväxt på den inhemska saivo-läran.

Dualismen, åsigten om ett ondt och ett godt,
fanns icke i lapparnas religiösa föreställning.
Alla gudamakter och dödingarna voro i
grunden goda. Men trots sina fullkomligheter hade
de menskligt lynne: de voro något ombytliga,
de kunde misstaga sig, de vredgades, och
sinsemellan voro de af olika tankar och tvistade.
Den ene lappens saivok kunde narra eller tvinga
den andres att skada sin jordiske egare, ehuru
han borde skydda honom. De hade trollmän
och trollredskap, hvilka de kunde sända mot
hvarandra, och med hvilka de kunde skada de
lefvande. Deraf kommo vanligast sjukdom och
olycka. - Såväl deras som "nåidernas" (se
nedan) förnämsta trollredskap och trollfölje voro
stridbara rentjurar, en orm, giftiga pilar och
framförallt gan-flugor, det farligaste och det
nesligaste medlet af en alldeles okänd natur,
endast utmärkande de störste trollmännen och
af dem förhemligadt. - För att blidka
makterna, ja redan för att hålla dem vid godt
lynne fordrades offer (viäro), och sådana
gåfvos oupphörligt. Utan dem företog sig lappen
intet. Men sparsamheten gjorde, att de
alldagliga offren voro ganska anspråkslösa: en
kött- eller ostbit, en sqvätt mjölk, ett stycke
renhorn, vidjeringar (åt solen), under senare
tider några droppar bränvin eller ett stycke
tuggtobak, allt i förbigående och utan ceremoni.
När ändamålet var vigtigare och faran stor,
äfvensom vid de årliga offren för att muta saivok
eller naturmakterna, voro tillställningarna och
offergåfvorna alltid större, mera mat eller blod,
rätt ofta en eller flere renar. Skilda makter
fingo olika offer: rentjurar åt Tjermes och
saivok, kor till akkorna. Endast vid offren till
de sistnämnda fingo qvinnor närvara. Det
slagtade djurets kött förtärdes till största delen,
men bitar deraf sattes på pinnar till det
dyrkade föremålets bruk. Funnos bilder eller
seiter, beströkos de med blod och flott. Alla
offerdjurets ben nedgräfdes, naturligt ordnade i
marken, ty äfven det skulle fortvara i
saivo-aimo; och man var dervid så sträng och
noggran, att om en hund snappade bort ett ben,
måste han släppa till sitt eget i stället.
Sådana och mindre offer tillställdes af familjen,
men i stora offer deltog hela byn. De större
offren voro några till Tjermes och synnerligen
midvinters- och midsommarsoffren till solen.
Vid midvintersoffret hängdes offerdelar och
vidjeringar, de senare bilder af solens runda
form, i någon väldig tall, som äfven smordes;
vid det senare slagtades jämväl renar, hvilka
hälst borde vara hvita eller åtminstone hafva
en hvit tråd genom örat, men man åt dervid
äfven päiven-juptse ("solgröt"). Vissa
föremål för dyrkan, såsom Tor och seiterna,
hade särskildt byggda lafvar, på hvilka de
uppställdes, eller placerades på bäddar af
ris, hvilka allt emellanåt ombyttes. Kring dem,
liksom på andra större offerställen, lades eller
uppställdes hornen af de slagtade renarna eller
särskildt offrade horn af besynnerlig form. Deraf
uppstodo småningom vida och höga ringar, s.
k. tjårve-garde ("horn-gärden").

illustration placeholder


Men offrets rätta beskaffenhet kunde lappen
naturligtvis icke så lätt bestämma på enkel
förståndsväg, icke ens säkert afgöra hvilken makt,
som borde blidkas, då något gick honom emot.
Var han villrådig, grep han till sin spå- eller
trolltrumma, gåbdas l. kåbdas, och kanske
lyckades det honom då att vinna visshet. Slog
äfven detta försök fel, tillkallade han en nåide,
fornlapparnas på samma gång prest och läkare,
men framförallt trollman. Denne måste för
sin utbildning länge gå i lära hos någon äldre
kunnig nåid, innan han under fastor, späkning
och trumning i ödemarken vann färdighet i sin
konst. Till trumning kunde man, när det gällde,
använda hvad redskap som hälst ("de argaste
trumslagare bruka i nödfall bytte-lock för
trumma"); men skulle saken göras ordentligt, måste
man använda en riktig kåbdas. Denna var
vanligen ett särskildt arbetadt instrument och
derjämte så heligt, att ingen manbar qyinna fick
röra eller se det, icke ens färdas fram der
trumman passerat. Trummorna hade otaliga former
och voro af olika material. De gjordes antingen
af helt trä, som urhålkades, eller af en några
tum bred, tunn träklyfta, som böjdes samman
och hopbands till en rund eller oval ring. Det
träd, hvaraf ämnet togs, måste hafva vuxit
under sådana omständigheter, att solen aldrig lyst
derpå. Öfver det hålkade trädets eller ringens
kant fästes med senor och spändes en
hvitsämskad renkalfshud, hvarpå med blod eller
albarkfärg målades flere bilder (deraf namnet;
kåw, kawe = ritad eller målad bild). Kring
trumman hängdes skramlande saker, såsom
mässingsbitar och ringar, ben, horn, klor och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:28:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfai/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free